Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bessemerprocessen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Bessemerprocessen
862
Bessemerkonverter, sektion.
Vid processens utförande angriper luften till en
början huvudsakligen i tackjärnet ingående kisel
-och manganmängder, som till större delen jämte
en del av järnet syrsättas. Härigenom höjes
smältbadets temperatur i hög grad, och då kols
syrsättningsbegär stegras med stigande
temperatur hastigare än kisels och mangans, börjar efter
ett tidsmoment det i tackjärnet ingående kolet att
allt häftigare förbrännas till koloxid och bortgå.
Tackjärnets kolhalt sjunker härigenom alltmer
— det färskas —, och processen avbrytes i det
ögonblick, då den kolhalt uppnåtts, som man
önskar i det färdiga stålet.
Allteftersom metoden utvecklats, har den vid
dess utförande använda ugnstypen förändrats.
Efter att på försök ha använt än fasta, än stjälpbara
ugnar av olika modeller konstruerade Bessemer
slutligen den ugnstyp, som med mycket små
förändringar ännu i dag användes. Bessemerugnen,
konvertern, är en päronliknande, kring två
tappar stjälpbar ugn (se fig.), förfärdigad av 8—
io mm järnplåt samt infodrad med eldfast
material. Den för processens genomförande
nödvändiga luften införes genom axeltappen, vilken i
detta syfte är ihålig, till ett utefter ugnens sida
löpande rör och vidare in i en under ugnen
befintlig blästerlåda. Från blästerlådan kommer
blästern genom hål i ugnsbottnen in i konvertern.
Sur bessemerprocess.. Den
ursprungliga b. kallas till skillnad från en senare
införd modifikation även den sura b., emedan
den försiggår uti en ugn, infodrad med surt
material, nämligen silikategel el. kvartsmassa.
Vid den sura processens utförande förfares
sålunda, att 3 å 5 ton tackjärn, som i vårt
land vanligen håller 1 % kisel och 2 å 3 °/o
mangan, från masugnen tappas uti en på skenor
skj utbar, med eldfast material inmurad
plåtbehållare, kallad skänk, samt föres till bessemerugnen.
Denna stjälpes nu kring sina tappar, så att dess
längdaxel kommer att vara horisontell, varpå
tackjärnet inhälles genom skorstensöppningen
med tillhjälp av en plåtränna. Sedan tackjärnet
är itappat, pådrages blästern, och först därefter
reses ugnen i vertikal ställning. Blästerns tryck
måste vara avpassat så, att det, när ugnen står
vertikalt, förmår motväga trycket från det 30—40
cm djupa tackjärnsbadet. Då ugnen rests, pressas
blästern med ett kraftigt dån genom tackjärnet,
och en kvast av månggreniga gnistor kastas ut
genom skorstensöppningen. Gnistornas form och
mängd ändras föga under den tid —
raffinerings-perioden —, då huvudsakligen kisel och mangan
syrsättas. Då därefter det i tackjärnet ingående
kolet börjar angripas, ökas plötsligt dånet i
ugnen, och en blå låga börjar skjuta ut genom
skorstensöppningen. På intensiteten hos denna
låga samt på utseendet av de samtidigt utkastade
gnistorna bedömes färskningens gång, och av
dessa tecken kan man i varje ögonblick ungefärligen
bedöma kolhalten hos badet i ugnen. När rätt
kolhalt uppnåtts, tappas stålet ur ugnen genom
skorstensöppningen ned i en skänk och från denna
i tackjärnsformar, s. k. k oki ller.
Basisk bessemerprocess. Vid
den sura b. avlägsnas icke något av den
fosformängd, som förefinnes i tackjärnet. Fosfor
utövar emellertid, redan då det är närvarande i
ringa kvantiteter, ett synnerligen skadligt
inflytande på det framställda stålets hållfasthet, och
flera av svårigheterna vid de första arbetena för
processens utexperimenterande tillskrivas den
omständigheten, att fosforhaltigt tackjärn kom till
användning.
Då England saknar fosforrena malmer, är det
naturligt, att strävandena, sedan dessa fakta
konstaterats, där skulle koncentreras särsk. på
försök att förändra b. därhän, att man bleve i
stånd att av ett fosforhaltigt tackjärn framställa
ett fosforrent stål. Äran av att ha åstadkommit
detta tillkommer S. G. Thomas och P. C.
G i 1 c h r i s t. De funno 1878, att om konvertern
infodrades med dolomit och man till tackj
ärnsbadet satte lämplig mängd bränd kalk, fosforn
förenade sig med denna till fosforsyrad kalk och
bildade slagg, som flöt på järnet. Fosforns
syr-sättning börjar först sedan så gott som all
mangan och kisel och nästan allt kol avlägsnats ur
badet, och äger rum under mycket stark
värmeutveckling. Den vid basisk b. erhållna slaggen
benämnes t omas s 1 agg och innehåller avsevärda
mängder av i humussyror löslig fosforsyra. Den
har därför inom lantbruket fått en vidsträckt
användning som gödselmedel.
B. har under de senaste årtiondena allt mera
fått vika för martinprocessen och på senare år
även för elektriska stålframställningsmetoder. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
