Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beslag - Beslagsband - Beslut - Beslutande organ, Kommunernas - Beslutmässig - Beslå - Besman - Besnard, Albert - Besoar, besoarstenar - Besoarantilop - Besoarget - Besoarrot - Besoldningsryttare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Beslagsband—Besoldningsryttare
854
innehavare av varan att förfoga däröver i annan
ordning än särsk. föreskrives.
2) B. inom byggnads- och möbelsnickeriet,
gemensam benämning på de metalldelar, som
anbringas å inredning och möbler, antingen i
konstruktivt el. i dekorativt syfte.
3) Se Hovbeslag.
4) B. inom kemien i allm. en tunn beläggning,
t. ex. oxidskikt på ytan av metaller, efflorescens
av salter på murar etc. — B. är även överdrag
på glas- och porslinsföremål (t. ex. blysilikat
och sand) för att göra dessa starkare, samt på
järnkärl (t. ex. av lera) som skydd mot
förbränning vid hög temperatur.
Beslagsband, ett mot ändan avsmalnande brett
band av tågvirke, som fastsättes vid rår,
bommar, gafflar o. dyl. för att till dem beslå
(fastbinda) seglen, då de äro bärgade. — B
e-slagssej sin g, vanlig kort tågända, som
begagnas till nämnda ändamål. —
Beslags-1 i n a, en lina, så lång, att hela seglet kan
beslås med den; nyttjas mest till båtsegel.
Beslut, i psykologisk mening,
avslutningsske-det av ett viljeförlopp, innehållande fullt medvetet
val mellan olika handlingsmöjligheter.
Beslutande organ, Kommunernas, till
skillnad från verkställande och förvaltande organ,
de organ för den kommunala självstyrelsen, vilka
utöva kommunernas beslutanderätt. De äro i den
borgerliga kommunen på landet
kommunalstämma el. kommunalfullmäktige
(i ett municipalsamhälle
municipalstäm-ma el. municipalfullmäktige), i stad
allmän rådstuga el.
stadsfullmäktige, i den kyrkliga kommunen
kyrkostämma (i vissa fall
kyrkofullmäktige) samt i landstingskommunen
lands-t i n g ,e t.
Beslutmässig. En kollegial myndighet el.
annan beslutande församling säges vara b., när ett
i lag el. stadgar föreskrivet antal medl. är
närvarande vid ett ärendes avgörande.
Beslå, rulla ihop och fastbinda segel, flaggor
m. m. Råsegel beslås därigenom, att man rullar
seglet upp på rån och med beslagsband (se d. o.)
el. beslagssejsingar ”rundar om” både rå och
segel. Andra segel beslås till sina respektive
bommar, gafflar, master el. sprin. För att under
storm försäkra seglen s j ö b e s 1 å s dessa
medelst ett särskilt tåg, som lindas runt seglet och
dess rå el. gaffel efter hela dess längd.
Be’sman (fsv. bisman, tidigt lån från ett
slaviskt språk), våg med graderad stång. En egg
el. ring, vid vilken handtaget är anbragt,
förskju-tes utefter stången, tills jämvikt inträder.
Vikten avläses vid eggen. — Man har funnit dylika
vågar i skandinaviska forngravar. I våra dagar
komma de alltmer ur bruk. Jfr Pyndare.
Besnard [bänä’r], Albert, fransk målare
(1849—1934), studerade i Paris och Rom. Fastän
akademiskt utbildad, blev han en utpräglad
modernist, genombrottsman och nyhetssökare,
framstod på 1880-talet såsom en lysande företrädare
för valörmåleriet. Han målade porträtt av
världsdamer, unga flickor, studier av nakna kvinnor och
Besman av trä.
även sådana ämnen som spansk dans, hästmarknad
o. a. Han utförde för lokaler i Paris dekorativa
verk, burna av originalitet, fantasi och överlägsen
virtuositet.
Besoär, besoärstenar, stenbildningar, som
emellanåt förekomma i magen hos åtskilliga
idiss-lare och fordom ansågos vara viktiga läkemedel.
Högst värderades österländsk b., bezoar orientalis,
ur löpmagen på besoargeten.
Besoärantilop, Anti’lope cervicäpra, tillhör
gasellgruppen bland antiloperna. B. är något
mindre och smärtare än en dovhjort. Bockarna
ha långa, skruvformigt vridna, ringlade horn.
Undersidan, benens insidor, en ring kring ögat
samt nosen äro vita; i övrigt äro honor och
ungdjur rödbruna, bockarna däremot brungrå till
rent svarta. B. förekommer allmänt på öppna
slätter i Främre Indien och lever i större flockar.
Jakten på b. med tama jaktleoparder är i Indien
högt uppskattad. B. hålles i sitt hemland tam som
heligt djur. — Bild se nästa sida.
Besoärget, Cäpra hi’rcus, en i Persiens,
Kau-kasiens och Mindre Asiens bergstrakter samt på
Kreta levande getart, som anses vara stamform
för tamgeten. B. är skygg och svåråtkomlig,
lever i hjordar i dessa bergstrakter på en höjd
av över 1,500 m ö. h. B. är större än tamgeten,
är på ryggen rödgrå med ett svart streck längs
ryggraden, på undersidan vit. Fångad som ung,
låter b. lätt tämja sig. — Bild se nästa sida.
Besoärrot, se Dorstenia.
Besoldningsryttare kallades på Gustav I:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
