Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Besittningsrättshemman - Beska droppar - Beskattning, beskattningsrätt - Beskattningsår - Besked - Beskickning - Beskiderna - Beskidkåren - Beskow, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Beska droppar—Beskow
846
var vanligen ärftlig, ofta perpetuell. Dylika
upplåtelser voro under 1600-talet synnerligen vanliga.
Några regler om besittningsrätt funnos ej i äldre
tider, utan dess innebörd har tolkats efter
besitt-ningsbrevens lydelse. Besittningsrätten har
vanligen innefattat en rätt till hemmanets nyttjande
i åtminstone samma omfattning, som tillkom en
kronoåbo. Enligt 1723 års skatteköpsförordning
kunde b. försäljas till skatte, dock endast till den,
som innehade besittningsrätten, om han önskade
skatteköpa.
Beska droppar, i dagligt tal brukligt namn
på ”malörtsdroppar” (förr kallade ”dubbla
malörtsdropar”), tinctura absinthii composita.
Beskattning, beskattningsrätt, se
Bevillning, Debitering, Skatt, Skattelagstiftning och
Statsreglering.
Beskattningsår, det kalenderår, som närmast
föregår taxeringsåret. Sammanfaller
räkenskapsåret ej med kalenderår, är b. det räkenskapsår,
som gått till ända närmast före Vs under
taxeringsåret.
Besked har en ganska skiftande innebörd.
Det har kommit till utbredd användning på det
militära området, där det betecknar de skriftliga
el. muntliga uppgifter om en truppstyrkas
storlek och sammansättning, vilka skola avlämnas vid
vissa bestämda tider el. vid vissa andra
tillfällen, ss. vid trupps samling till vapenövning
(samlingsbesked) och vid trupps
avlämnande till befälhavare el. inspektör (s t
yrke-fa e s k e d). — Även inom andra områden brukas
numera ordet b. för att beteckna uppgifter och
sammanställningar av olika slag.
Beskickning. 1) En suverän stats
representation hos annan suverän stat. Andra ofta
använda benämningar äro legation, mission
och ambassad samt förr i tiden g e s a n
t-skap. B:s huvudsakliga ändamål är att handhava
de mellanfolkliga spörsmålen. Rätt att sända och
mottaga b. tillkommer endast suveräna stater.
Även den heliga stolen har denna rätt. Efter
1 :a världskriget ha brittiska imperiets
självstyrande dominions tillerkänts motsv. ställning, och efter
2:a världskriget har Sovjetunionen krävt
detsamma för sina delstater, överallt utövas
be-skickningsrätten genom statsöverhuvudet.
Man räknar i allmänhet fyra
sändebudsklas-ser, nämligen: 1) ambassadörer, 2) envoyéer, de
vanligast förekommande cheferna för b., samt
3) ministerresidenter och 4) chargés d’affaires,
av vilka de tre förstnämnda klasserna äro
ackrediterade hos statsöverhuvudet personligen, den
fjärde hos vederbörande utrikesminister. Påvens
sändebud kallas nuntie. Till en b. hör utom
sändebudet en alltefter dess betydenhet mer el.
mindre vidlyftig personal, ss. legationsråd — enl.
nuv. officiell svensk terminologi
beskicknings-råd — legationssekr. — numera i svensk b.
be-skickningssekr. — (ibland förste och andre),
militär-, marin-, flyg-, handels-, social-,
lantbruks-och pressattachéer, attachéer (unga tjänstemän av
lägsta graden) m. m. Suveräna stater kunna
uppdraga sin representation i ett land åt en annan,
vänskaplig makts b. Å andra sidan kan en b.
representera sin stat hos flera regeringar. —
I allmänhet gör den avsändande staten sig på
förhand underrättad om någon invändning
föreligger mot att emottaga det blivande sändebudet
(fr. demande d’ agrémenf); svarsförklaring om att
så ej är fallet plägar kallas agremang.
Sändebudet får vid avresan från sin stat ett
kreditivbrev (fr. lettre de créance), d. v. s. ett
rekommendationsbrev, som han överlämnar till
statsöverhuvudet i den stat, där han är
ackrediterad, samt instruktioner för egen del, vilka
sedermera vid behov kunna förnyas el. suppleras.
Sändebudet mottages i högtidlig audiens vid sin
ankomst. Han för sina underhandlingar med den
främmande staten muntligt el. skriftligt. Det i
senare fallet mest använda språket är franskan.
När sändebudet återvänder, avlämnar han till
statsöverhuvudet sitt s. k. rappellbrev (fr. lettre
de rappel). Vid krigsutbrott mellan sändebudets
fädernesland och den stat, där han tjänstgör,
tillställes honom hans pass med befallning att
inom viss tid lämna landet, el. begär han själv
sitt pass, om det är hans hemland, som avbrutit
förbindelserna.
Bland b:s vanligaste privilegier är
immuniteten den viktigaste. Dessutom åtnjuta b. särskilt
rättsskydd mot personliga förolämpningar och
pålagor, i regel även tullfrihet för sina
förnödenheter. överallt åtnjuta de fri
religionsutövning och vissa militära hedersbetygelser.
B. voro i äldre tider tillfälliga; ständiga b.
förekommo först under 1400-talet, i Italien. I
Sverige förekom väl redan under 1500-talet
titeln ”ständig legat” som benämning på en el.
annan person, som företrädde vårt lands
intressen någon längre tid vid främmande hov, men
det var först under 1600-talet, som Sverige fick
egentlig stående b. i annat land, nämligen hos
Generalstaterna. Sedan växte antalet sådana raskt.
Sändebud och tjänstemän vid b. utnämnas av
konungen i konselj efter föredragning av
utrikesministern.
Sverige företrädes f. n. hos 56 makter av
sändebud, av vilka dock flera äro ackrediterade
på en gång hos två el. flera makter. Tidigare hade
blott stormakter ambassader, men efter 2 :a
världskriget ha även andra stater upprättat sådana,
Sverige sålunda i U.S.A., Storbritannien,
Danmark, Norge, Frankrike, Kina och Sovjetunionen.
2) B. kallas en viss bestämd mängd råämnen
(metall, mineral, skärsten m. m.), som
”uppsät-tes” å en ugn för att där smälta. Så t. ex.
ut-göres b. vid masugnar av de malmer och — om
så behöves — nödiga flussmedel (kalksten m. m.),
som i vissa bestämda proportioner sättas på
bränslet (träkol el. koks) i ugnen.
Beskiderna [-ski’d-], delar av Karpaterna på
gränsen mellan Tjeckoslovakien och Polen.
Beskidkåren [-ski’d-], tysk kår (3 divisioner),
som under 1 :a världskriget överfördes till
österrikisk-ungerska fronten i Beskiderna våren 1915
som stöd mot en överhängande rysk offensiv
över Karpaterna mot Ungern.
Beskow, en från staden Beeskow i s.
Branden-burg härstammande släkt. A r e n d t B., skräd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
