Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergstrand-Poulsen, Elisabeth - Bergstrupper, alptrupper - Bergsträsser, Gotthelf - Bergsträsser, Ludwig - Bergström, 1. Albert - Bergström, 2. Anna - Bergström, 3. Sigge - Bergström, 4. Hilding - Bergström, 1. Alfred - Bergström, 2. Oscar - Bergström, 1. Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Bergstrupper—Bergström
766
för allt kommer till synes i de bilder, som
illustrera dessa böcker, kännetecknas av en med åren
allt högre uppdriven teknisk kunnighet och
alltmer dämpad kolorit. Hon utgav 1940 självbiogr.
”Hök, får jag låna dina vingar”.
Bergstrupper, stundom kallade
alptrupper, finnas el. ha funnits i Frankrike,
Tyskland, Österrike, Schweiz, Italien (här kallade
alpim), Spanien, Norge, Turkiet för användning
i Alperna el. annan svår bergsterräng. De äro
organiserade i regel högst i brigader. I några
av anförda länder finnes huvudsaki. blott
bergsartilleri. B. har särskild utbildning,
sammansättning och utrustning för bergskrig.
Bergsträsser [bäTkfträsar], Gotthelf, tysk
orientalist (1886—1933), 1919 prof, i Königsberg,
senare i München. Skr. bl. a.: ”Hunain ibn Ishäk
und seine Schule” (1913), ”Glossar des
neuara-mäischen Dialekts von Ma’lüla” (1921), ”Zum
arabischen Dialekt von Damaskus” (1924) och
”Einführung in die semitischen Sprachen” (1928).
B. övertog efter Schwallys död bearbetningen av
bd 3 av Nöldekes ”Geschichte des Qoräns”.
Bergsträsser [bäTkJträsar], Ludwig, tysk
historiker, politiker (f. 1883), överarkivråd vid
riksarkivet i Potsdam, prof, i innere Politik i
Frankfurt a. M. B. var 1924—28 led. av tyska
riksdagen och tillhörde då det med
socialdemokraterna i viss mån samverkande demokratiska
partiet men överigck 1930 till socialdemokratien.
Bland hans skrifter märkas ”Studien zur
Vor-geschichte der Zentrumpartei” (1910), ”Geschichte
der Reichsverfassung” (1914) och ”Geschichte der
politischen Parteien in Deutschland” (1921; 6:e
uppl. 1932).
Bergström. 1) Albert B., bruksägare (1847
—1928). Han tillhörde en i Värmland under
1800-talets senare och 1900-talets tidigare
decennier ledande bruksdynasti. Efter verksamhet vid
olika bruk i Bergslagen och Dalarne, varvid han
bl. a. 1873—75 byggde de nya j
ärnverksanlägg-ningarna i Avesta, var han 1884—1916 ledare för
det av familjen ägda bruket Bosjö i Värmland.
B. tillhörde som konservativ Första kammaren
1901—11.
2) Anna Katarina B., den föreg:s syster,
sångpedagog, se Bergström-Simonsson.
3) Sigge Olof B., den föreg:s brorson,
konstnär (f. 1880 2%). Han studerade i Göteborg,
Paris och Italien, har målat landskap och
porträtt och utfört kärnfulla originalträsnitt:
porträtt, figurstudier, landskap (Nationalmuseum,
Göteborgs och utländska museer) samt
illustrationer. 1914—44 var han intendent vid Sveriges
allm. konstförening och har tagit intiativ till de
bytesutställningar av nordisk konst, som under
hans ledning sedan 1923 anordnats i Stockholm,
Köpenhamn, Oslo och Helsingfors och väckt
berättigat erkännande. B. har framträtt som förf,
med ”Masker. Rollporträtt från Stockholms
teatrar” (1934), den av träsnitt illustrerade
hem-bygdsskildringen ”Värmländskt” (1937), ”Den
vådliga färden” (1942) och självbiografien ”Bland
lagerkrönta bohemer” (1939).
Sigge Bergström: Studie, 1928. Träsnitt.
4) Hilding Olof Vidar B., son till B.i),
ingenjör (f. 1880 8/n), civilingenjör 1902,
kol-ningsingenjör vid Jernkontoret och konsulterande
ingenjör för kolnings- och träkemiska frågor
sedan 1904, föreståndare för Jernkontorets
kol-ningslaboratorium sedan 1906. B. har utfört
anläggningar för kolning av trä och tillvaratagande
av biprodukter vid kolning m. m. samt publicerat
talrika skrifter om kolning och träkemi.
Bergström. 1) Alfred Mauritz B., målare
(1869—1930), prof, vid Konstakademien 1910.
Han är en gedigen och framstående representant
för landskapsmålning i realistisk anda med
känslig uppfattning och förfinad teknik.
2) O s c a r B., den föreg :s bror, sångare (1874
—1931). Han var anställd 1897—99 vid
Stock-holmsoperan samt 1899—1912 och tidtals från
1917 vid Albert Ranfts operettsällskap. Bland
hans roller märkas Lothario i ”Mignon”,
Vulca-nus i ”Filemon och Baucis”, Gaspard i
”Corne-villes klockor” och Styx i ”Orfeus i
underjorden”. B., som rönt mycken uppskattning för sin
välklingande basbaryton, har som romanssångare
gjort vidsträckta konsertresor.
Bergström. 1) Per Axel B., ämbetsman,
politiker (1823—93). Han blev fil. mag. i Lund
1844 och assessor i Skånska hovrätten 1853.
Hans inval i Andra kammaren till det nya
statsskickets första riksdag (1867) öppnade för
honom en politisk bana, där hans sällsynta duglighet
och kraft, stora stridbarhet och utpräglade kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
