Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergman, Hjalmar - Bergman, Ingmar - Bergman, Ingrid - Bergman, 1. Johan - Bergman, 2. Gösta - Bergman, 3. Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Bergman
740
litteraturen. Fram till 1919 var B :s alstring med
ett undantag stämd i mörka och tunga färger,
fr. o. m. ”Markurells” skapade han sina
förnämsta verk i ett samspel av humor och tragik,
med en teknik, som levandegjorde nuet med
utomordentlig kraft och saft. Hans djärva och
burleska naturalism förenades med rik fantasi.
Visionär som Dickens och Balzac, var han en
genial psykolog, som intuitivt begrep och
framställde själslivet i dess sammansatta, överraskande
och irrationella egenart. Hans noveller (”Kärlek
genom ett fönster”, 1929, ”Labyrinten”, 1931)
äro delvis mästerliga. Som sagoförtäljare (2
saml., 1916 och 1924) har han kallats den bästa
svenska i modern tid. — Även som dramatiker
fick han betydelse. Renässansdramat ”Parisina”
(1915), ”Marionettspel” (1917) och ”Spelhuset”
(1923) verkade genom stark stämning,
”Swedenhielms” (1925; uppf. i Stockholm s. å.) är ett
lustspel, rikt på karaktärs figurer och dialogiserat
på samma friska och kvicka sätt som romanerna,
”Dollar” (uppf. 1926 i Stockholm) och studien i
judiskt kynne ”Patrasket” (uppf. 1928 i
Stockholm) äro komedier. ”Hans Nåds testamente”,
”Swedenhielms”, ”Markurells” och ”Flickan i
frack” ha filmats. För filmen skrev B. även
”Vem dömer?” och ”En perfekt gentleman”. 1908
ingick B. äktenskap med Stina Lindberg. — Litt.:
E. Hj. Linder, ”Hjalmar B. En profilteckning”
(1940), ”Hj. B:s ungdom” (1942); Stina Bergman
m. fl., ”Hj. B. Minnen och biografiskt” (1940).
Bergman, Ernst Ingmar, regissör (f. 1918
14/7), regiassistent vid Kungl. teatern 1940—42,
sedan 1940 knuten till Svensk filmindustri som
manuskriptförf., senare även som regissör. Han
blev 1944 chef för Hälsingborgs stadsteater och
var 1946-—49 regissör vid Göteborgs stadsteater,
därefter vid Intima teatern i Stockholm. B:s
regikonst präglas av färgstarka effekter och
djärv fantasi, vilket också utmärker hans
filmmanuskript. Han har även skrivit några
teaterpjäser, bl. a. ”Rakel och biograf vaktmästaren”,
”Dagen slutar tidigt” och ”Moraliteter”.
Bergman, Ingrid, skådespelerska (f. 1915
29/s). B. vann 1933 inträde i Dramatiska teaterns
elevskola men lämnade denna redan efter ett år
för engagemang vid Svensk filmindustri. Hon
debuterade i filmen ”Munkbrogreven” och
medverkade i bl. a. ”Bränningar”, ”Swedenhielms”,
”Valborgsmässoafton”, ”En kvinnas ansikte” och
”Intermezzo”. Efter
gästspel i Tyskland och
ytterligare ett par
svenska filmer for B.
1939 till U.S.A., där
hon efter skiftande
framgångar på New
Yorks teatrar
långsamt slog igenom.
Hon medverkade nu i
ett flertal filmer, bl. a.
”Dr Jekyll och Mr
Hyde”, ”Casablanca”,
”Klockan klämtar för
dig”, ”Gasljus”, ”Högt
spel i Saratoga”, ”Klockorna i S:t Mary”,
”Trollbunden” och ”Notorius”. B. gifte sig 195° med
den italienske filmregissören Roberto Rossellini
och bosatte sig i Italien.
Bergman. 1) Johan B., filolog,
nykterhets-man (f. 1864 %). Fil. dr i Uppsala 1889, blev
han 1891 lektor i Vänersborg och 1895 i
Norrköping samt 1908 vid Stockholms s. latinläroverk
och var prof, i Dorpat 1919—23. 1928—35 var
han t. f. prof, vid
Stockholms högsk.;
prof:s titel 1930. B:s
författarskap är
synnerligen rikt och
mångsidigt. Hans
vetenskapliga forskningar falla mest inom den
latinska filologien och
ha särsk. avsett
skalden Prudentius, som
han på uppdrag av
ve-tenskapsakad. i Wien
utger i ny
kritisk-kommenterad upplaga. En
i vår tid sällsynt
för
måga att använda latinet i vers har B. ådagalagt
i sina ”Carmina latina”. Han har utg. ”Svecia
latina. Valda prov på svensk medeltidslatinsk
och nylatinsk litteratur” (1918). På det
arkeo-logisk-historiska området har han utg. flera
populära arbeten, bl. a. ”Augustus” (1937) och
”Pompeji och Herculaneum” (1938), och jämväl
översatt grekiska och latinska arbeten till svenska,
bl. a. Virgilius’ Aeneid (1921 ff.). B. är ock en
av vårt lands mest energiska representanter för
den absolutistiska nykterhetsrörelsen samt har
utg. flera nykterhetsskrifter (bl. a. ”Den svenska
nykterhetsrörelsens historia” och
”Nykterhetsrörelsens världshistoria”). B. har varit led. av
F. K. 1918—19 och 1932—41. I förening med
Emil Svensén utg. han ”Världshistorien,
berättad för svenska folket” (5 :e uppl. 1922—24).
2) Nils Gösta B., den föreg:s son,
språkman (f. 1894 6/«), fil. dr 1922, lektor i
Sundsvall 1922, i Lund 1932—44, vid N. realläroverket
i Stockholm 1944, doc. i svenska språket vid
Lunds univ. 1940—44, vid Stockholms högsk.
1945. B. var skolprogramchef i Radiotjänst 1929
—-33. Han blev 1944 led. av Nämnden för svensk
språkvård och ledare för dess rådfrågningsbyrå.
Han har utg. ett
flertal arbeten i
språkfrågor.
3) Sten B., den
föreg:s bror, zoolog,
forskningsresande (f.
1895 2O/io), fil. lic.
1925. Han har
företagit forskningsresor till
Kamtsjatka 1920—23,
till Kurderna 1929—
30, till Korea 1935 och
Nya Guinea 1948 samt
verkat som föreläsare
(även i radio). Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
