Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergklint, Olof - Bergkork, bergläder - Bergkristall - Bergkrut - Bergkvara (samhälle) - Bergkvara (gods) - Berglind, Henrik - Bergljot - Berglund, Björn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
Bergkork—Berglund
732
på kritikens område. Här uppträdde han som
en av våra första och för sitt kall bäst rustade
granskare. Särsk. märkes hans ”Tal om
skaldekonsten” (1761) och hans kritik av Branders
tragedi ”Habor och Signild”. Häri visar han sig
som en föregångare till Kellgren. — Vida spridd
blev även en av B. utg. encyklopedisk skolbok,
”Sammandrag af alla wetenskaper” (1775; 3:e
uppl. 1794—1802).
Bergkork, bergläder, i naturen
förekommande mjuka, porösa former av asbest.
Bergkristall, kristaller av mineralet kvarts,
kiseldioxid (SiO2). De utgöras vanligen av
sex-sidiga prismor, tillspetsade av sexsidiga
pyramider. B. äro ofta genomskinliga, antingen
färglösa el. färgade. Violetta varieteter benämnas
ametist, gula c i t r i n, rökfärgade r ö
k-t o p a s samt svartbruna m o r i o n. B.
förekommer mångenstädes; de mest givande
fyndorterna funnos ända till mitten av 1800-talet i
Alperna, senare blev Madagaskar den främsta
leverantören. F. n. erhållas b. väsentligen från
Brasilien, där kristaller med en genomskärning av
10 cm el. mera icke äro ovänliga. I Sverige ha
stora prismor av b. påträffats vid Offerdal i
Jämtland. I äldre tider hade b. den största
användning som slipad prydnadssten i smycken.
Även stora urnor och pokaler förfärdigades förr
av b., så länge glasindustrien ännu ej lyckats
framställa kristallglas av motsvarande storlek. I
smycken har den numera i regel briljantslipning,
och efter upptäckten av de brasilianska
fyndorterna med felfria stenar har den blivit allt mer
uppskattad. Bild se sp. 730.
Bergkrut, se Krut.
Bergkvara, municipalsamhälle i s. ö.
Småland vid Kalmarsund; Söderåkra socken, Kalmar
län; 1,77 km2, 758 inv. (1950). B. är ändpunkt
för Torsås—B. järnväg, lastageplats, tull- och
lotsstation samt fiskläge. Mekanisk verkstad,
tunnbinderi, snickerifabrik m. m. Taxeringsvärde
å fastighetsskattepliktig fastighet 1,994,000 kr.,
till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
1,531,000 kr. (1949)-.
Bergkvara, gods i s. Småland, vid
Bergkvara-sjön, 5 km v. om Växjö, Bergunda socken; 2,460
har, därav 598 har åker. Tax.-värde (med såg och
kvarn) 1,055,000 kr. B. var en av de egendomar,
där ordnad skogshushållning först infördes, och
där anlades Sveriges första fröklängningsanstalt.
Bergkvara slott.
Bergkvara slottsruin.
Vidsträckta mossodlingar företogos i början av
1900-talet. Den nuvarande
tvåvåningshuvudbygg-naden är uppförd 1794. I närheten på en udde
vid sjön ligger ruinen efter B:s gamla
medeltids-slott. — B. har en mycket gammal och märklig
historia. Det uråldriga befästa slottets läge nära
dåvarande riksgränsen och vid stråkvägen från
Skåne och Blekinge till hjärtat av Sverige
utsatte det ofta för belägring av danska trupper.
Det förstördes av danskarna 1467, det
återuppbyggda fästet brändes 1542 av Dacke. I
århundraden hade ägaren av B. full domsrätt över sina
underlydande (B. borgrätt). Privilegiet
upphävdes 1692 av Karl XI. År 1400 kom B. till ätten
Trolle, i slutet av 1500-talet till ätten Sparre,
överläts 1603, efter Johan Sparres avrättning, till
Karl IX :s son Karl Karlsson Gyllenhjelm, till
vars friherrskap det jämte andra områden
förvandlades 1615. Men 1630 och 1637 avstods det
mot vederlag till Johan Sparres änka, Margareta
Brahe. Senare kom godset till ätten v. Otter och
genom gifte 1784 till ätten Posse.
Berglind, Johan Henrik, skolman (f. 1897
W7), folkskollärare i Stockholm 1920—33, chef
för den svenska skolradion sedan 1933. Tidvis
har han varit ledare för den svenska rundradions
folkbildningsverksamhet och som expert biträtt
1940 års skolutredning. Han har skrivit ett stort
antal art. i pedagogiska frågor samt redigerat
flera bokserier.
Bergljot, dotter till Håkon Ladejarl i Norge
och g. m. Einar Tambaskälver. Hon sökte med
en i hast uppbådad skara hämnas sin make och
sonen Eindride, som Harald Hårdråde mördat.
Hon är av Björnson besjungen i en dikt, som
tonsatts av Heise och Grieg.
Berglund, Björn Nils Johan Gustav,
skådespelare (f. 1904 16/io). Efter att ha genomgått
Dramatiska teaterns elevskola har han haft
engagemang vid olika teatrar, bl. a. vid Svenska
teatern i Vasa, Finland, 1928—29 och hos Ernst
Eklund 1932—37 och 1939—41 samt har deltagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
