Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergenstjerna, Johan Olofsson - Bergenstråhle, 1. Claes Gabriel - Bergenstråhle, 2. Johan - Bergens universitet - Berger, Alfred von - Berger, Charlotta, f. Cronhjelm - Berger, Edwin - Berger, Henning - Berger, Johan Christian - Berger, 1. Ossian - Berger, 2. Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Bergenstråhle—Berger
718
i holländsk tjänst 1646—51 Java, Siam och Japan
och utmärkte sig genom överdådig tapperhet som
fartygsbefälhavare under Karl X Gustavs danska
krig 1657—60. Han blev major vid amiralitetet
1665, amirallöjtnant 1671 och amiral 1676.
Bergenstråhle. 1) Claes Gabriel B.,
friherre, landshövding (1787—1864). Han deltog
som ung officer i landstigningarna i Finland 1808
samt i fälttågen i Tyskland 1813 och i Norge 1814,
blev kapten i Generalstaben 1816, avancerade där
till överste 1828 och var 1835—55 landshövding i
Jönköpings län. B. var en av Sveriges dugligaste
landshövdingar under 1800-talet och verkade bl. a.
nitiskt för jordbrukets höjande inom länet.
2) Johan B., den föreg :s halvbror, militär
(1756—1840). Han vann under ryska kriget 1788
överstelöjtnants grad till lön för sin tapperhet
i striden vid Summa (18 juli) och blev 1805
överste för Västerbottens regemente. 3 juni 1808
företog han med 1,000 man en misslyckad
land-stigningsexpedition till Vasa, blev där innesluten
av överlägsna ryska trupper samt måste 25 juni
kapitulera. 1 dec. 1809 kom han hem ur
fångenskapen och tog 1811 avsked med generalmajors titel.
Bergens universitet grundades 1948 och hade
1949 500 studenter. Det omfattar
historisk-filoso-fisk, matematisk-naturvetenskaplig och medicinsk
fakultet.
Berger, Alfred, von, friherre, österrikisk
dramaturg (1853—1912). Han var 1887—90
artistisk sekr. vid Burgteatern i Wien, blev 1894 e. o.
prof, i estetik vid Wiens univ. och mottog 1899
befattningen som dir. för det nyupprättade
”Deutsches Schauspielhaus” i Hamburg. Där
vann han stort anseende genom sina
icensätt-ningar av tyska klassiska dramer. 1910 blev han
dir. för Burgteatern. — B :s hustru, Stella H
o-henfels (1857—1920), gift 1889, var en
uppburen skådespelerska vid Burgteatern.
Berger, Charlotta, f. Cronhjelm,
författarinna (1784—1852). Mest känd bland hennes
dikter är ”Ett kors på Idas graf”. Bland hennes
prosaverk må nämnas ”Trollgrottan i San
Miniatos dal”(1816).
Berger, Svante Edwin, industriman (f. 1871
Ws), verkst. dir. för ab. Malcus Holmquist,
Halmstad, sedan 1902. B. har frikostigt understött
vetenskapliga undersökningar, bl. a. tagit initiativ
till och bekostat ortsnamnsundersökningar i
Hallands län och Vetenskapssocietetens i Lund
arkeologiska undersökningar i Halland.
Berger, Henning, författare (1872—1924).
Han vistades åren 1892—99 i U.S.A. och
var från 1909 till sin död bosatt i
Köpenhamn. Hans första bok, ”Där ute” (1901), en
samling skisser från Amerika, väckte uppseende
genom pregnant, modern stil. Hans följande
alstring omfattar över 20 romaner el. noveller,
av vilka må nämnas ”Drömlandet” (1909),
”Bendel & C:o” (1910), ”Fata morgana” (1913),
”Gulaschbaronerna” (1916) och ”Hjärtat på
väggen” (1920). Ett skådespel, ”Syndafloden”,
uppfördes i Stockholm 1908. B. var en förf, med
utomordentligt skarp iakttagelseförmåga och god
framställningsform, men han saknade djup, och
Henning Berger.
hans karaktärer bli
därför ofta alltför
flacka och ytliga.
Fördelaktigast framträder
han i sina skisser från
Amerika och sina ofta
på personliga minnen
grundade
Stockholms-skildringar.
Berger, Johan
Christian, officer,
målare (1803—71).
Han utbildade sig i
Frankrike och
England, utan tvivel
påverkad av Turners
arbeten. Hans
målning
ar i olja och akvarell skildra hamn- och
kustmotiv, ofta stockholmsvyer. De äro brett och
djärvt utförda med kraftiga färgmotsättningar
och starka effekter, ofta med livlighet och fart.
Berger. 1) Os si an B., jurist, politiker (1849
—1914). B. blev fil. mag. i Uppsala 1877,
Jur-dr 1884 och häradshövding i N. Åsbo domsaga
1892. Han valdes 1898 till justitieombudsman,
kvarstod som sådan till 1902 och ingrep
därunder nitiskt mot varjehanda
ämbetsmannaöver-grepp och brister i lagar och författningar. Som
justitieminister i E. G. Boströms ministär (1902
—05) framlade han 1904 och 1905 förslag om
allmän rösträtt i förening med proportionella val
till Andra kammaren samt 1905 förslag om lag
mot s. k.
samhällsfar-liga strejker. Samtliga
dessa förslag antogos
av Första kammaren
men föllo i Andra
kammaren.
Kvarstående i ministären
Ramstedt 1905,
kon-trasignerade B. den
kungl. propositionen
till juniriksdagen med
anledning av
unions-krisen och följde den
övriga ministären vid
dess avgång. B. var
led. av Första
kamma
ren 1907—12. Ursprungi. invald som liberal
kandidat, skilde han sig i försvarsfrågan från
liberalerna och omvaldes, ehuru liberal vilde, 1911
med hjälp av högerns röster.
2) Vilhelm B., den föreg :s bror,
svenskamerikansk tidningsman (1867—1938). Han
utvandrade till Amerika 1896, var 1903—13
redaktör vid tidningen Nordstjernan i New York och
1913—15 föreståndare för luterska
immigranthemmet där samt ånyo från 1915 redaktör vid
Nordstjernan. B. har, oftast under
pseudonymen Felix V i v o, utgivit flera
svensk-ameri-kaska noveller och berättelser. Av språkligt
intresse äro ”Vårt språk. Ett bidrag till
kännedomen om engelska språkets inflytande på svenska
språket i Amerika” (1912) och ”Amerikanska
ortnamn af svenskt ursprung” (1915).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
