Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berga (socken) - Berga (gods i Småland) - Berga (gods i Södertörn) - Berga (gods i Södermanland) - Berga (samhälle) - Bergaigne, Abel - Bergama - Bergamasca - Bergamaskalperna - Bergamo - Bergamott - Bergamottolja - Bergand - Bergart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Berga—Bergart
704
Berga, socken i s. v. Småland kring Lagan,
s. om sjöarna Vidöstern och Flåren; Sunnerbo
härad, Kronobergs län; 163,55 km2, 2,805 inv.
(1950). Stora mossar i ö. och v.; flygsandsfält
i s. B. är rikt på fornlämningar. Vid Lagan och
statsbanelinj en Markaryd—Värnamo ligger L
a-g a n s stationssamhälle med mindre industrier,
ö. därom, vid Åbyfors, finnes yllefabrik. Stora
kraftverk finnas vid Bro och Åby. Egendom:
Yxkullsund. Kyrkan av sten är från 1819—21.
2,993 har åker. B. bildar med Vittaryd och
Dö-rarp ett pastorat i Sunnerbo kontrakt, Växjö stift.
Tills, m. socknarna Dörarp och Vittaryd bildar B.
storkommunen Berga; 268,05 km2, 3,554 inv.
(i95o).
Berga, gods i ö. Småland, 25 km s. v. om
Oskarshamn i Högsby socken, Kalmar län; 487
har, därav 219 åker; tax.-värde 316,000 kr. B.
köptes från kronan 1639 av landshövding B.
Bagge, tillhörde i över 100 år (1780—1889)
släkten af Harmens och äges nu av G. Jeansson.
Berga, gods i Södertörn, 25 km s. om
Stockholm, Västerhaninge socken; 1,325 har, därav
425 åker, tax.-värde 931,000 kr. Slottet är
uppfört 1913—14. B. har stor jaktpark, är ett
betydande avelscentrum för svensk yorkshireras
och har sedan 1921 en statsunderstödd
lantbruksskola. 1912 förvärvades B. av hovjägmästare
H. Ax:son Johnson, som vid sin död 1941
testamenterade godset och nästan hela sin
förmögenhet till allmännyttiga ändamål. En musei- och
minnesbyggnad öppnades 1944. Sedan staten
förvärvat B., förlädes hit 1946 Marinens
underoffi-cersskola och Stockholms örlogsstations
värn-pliktsskola.
Berga, gods i s. Södermanland, 12 km v. om
Nyköping, Tuna och Lunda socknar. 1,119 har,
därav 456 åker, tax.-värde 602,000 kr. B.
skänktes 1627 av Gustav Adolf till myntmästaren M.
Kock; har senare ägts av bl. a. släkterna Ribbing,
Sparre, af Zellén och Ammilon. Nuv. ägare är
fru Louise Odelberg, f. Ammilon.
Berga, samhälle i Högsby socken i Småland.
Bergaigne [bärgä’nj], Abel, fransk indolog
(1838—88). B., som innehade en personlig
professur i sanskrit och jämförande indoeuropeisk
språkvetenskap i Sorbonne, var en betydande
indolog, som genom sina undersökningar rörande
Rigveda och dess tolkning vann viktiga resultat.
Resultaten av sina forskningar har han nedlagt
i arbetet ”La religion védique, d’après les hymnes
du Rigvéda” (3 bd, 1878—83).
Be’rgama, se Pergamon.
Bergama’sca, gammal italiensk dans från
Bergamo.
Bergama’skalperna, berggrupp bland
östalperna (Italien), ö. om Lago di Como och begränsad
i n. av Addas dalgång, i ö. av Oglios. Högsta
topp, Pizzo di Coca, 3,052 m ö. h.
Be’rgamo. 1) Provins i Lombardiet, n. Italien;
2,759 km2, 606,000 inv. N. delen,
Berga-m a s c a, fylles av Bergamaskalperna, den s.
tillhör Lombardiska slätten. — 2) Huvudstad i
B. 1), 40 km n. ö. om Milano; 106,000 inv.
Absiden till Santa Maria Maggiore i Bergamo.
Biskopssäte. Den gamla staden, Cittå alta, är
amfiteatraliskt byggd och skild från den nya
staden, Borghi, genom en krans av promenader,
där de gamla murarna stått. Staden har många
intressanta byggnader och konstverk: det gotiska
palatset Broletto, kyrkan Santa Maria Maggiore
(färdigbyggd 1137), det praktfulla Cappella
Colleoni m. m. B. har bibliotek, museum,
konstakademi m. fl. högre läroanstalter. Livlig handel
och industri. Tillverkning av sidenvaror m. m.
Bergamo’tt, se Päron.
Bergamottolja, den eteriska oljan från
frukterna av bergamotträdet (Citrus Bergamia). B.
erhålles genom utpressning av skalen som en
tunnflytande, välluktande olja av svagt gröngul
färg. Den användes vid tillverkning av parfym,
tvål, kosmetik m. m.
Bergand, se Dykänder.
Bergart, en naturprodukt, sammansatt av oftast
flera olika mineral, vilken såsom självständig
enhet ingår i jordskorpans byggnad och där har
en bestämd geologisk process att tacka för sin
tillkomst. Läran om bergarterna kallas p e t r
o-1 o g i. Som första indelningsgrund vid
bergarts-systematik ha av ålder fått gälla bergartens
geologiska ursprung och den av mineralkornens
form, storlek och fördelning framkallade
strukturen. Härvidlag skiljer man i första hand på
eruptiva el. magmatiska b. och sedimentära b.
De eruptiva bergarterna äro sådana,
som direkt bildas genom stelnande av den från
jordens djupare lager kommande glödflytande
magman. Ha bergarterna stelnat på visst djup
under jordytan under större tryck och långsam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
