Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bensinskatt - Benskorv - Benskörhet - Bensoat - Bensoe, Bensoeharts - Bensoesyra - Bensoesyrasulfimid - Bensol, bensen - benson, Adolph - Benson, 1. Arthur Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
Bensinskatt—Benson
660
Bensinskatt utgick 1950 med 18 öre pr 1 plus
en tilläggsskatt med 27 öre pr 1 å till riket
införd el. här tillverkad bensin. Fr. o. m. den
1 jan. 1951 ändrades b. till sammanlagt 25 öre pr
1 med borttagande av tilläggsskatten. Å
motor-brännolja utgår skatt fr. o. m. 1 jan. 1951 med
20 öre pr 1. För motorsprit erlägges skatt med
6 öre pr 1. B. infördes 1924 och var då 6 öre pr 1.
Benskorv, se Hönssjukdomar.
Benskörhet, se Osteoporos.
Bensoät, se Bensoesyra.
Be’nsoe, Bensoeharts (även Asa dulcis
i motsats till den illaluktande dyvelsträcken, Asa
foetida), erhålles av bensoeträdet (Styr ax),
där b. finnes mellan barken och veden. I handeln
förekommer b. i flera former, s i a m-,
surnat-ra- och penangbensoe. Användes vid
lack-och parfymfabrikation samt i pomador för att
hindra fettet att härskna. En lösning i sprit av
b. kallas b.-t i n k t u r.
Bensoesyra, CeHs. COOH, framställdes
tidigare ur bensoeharts genom sublimering el.
kokning med kalkmjölk och sönderdelning av
kalksaltet med syra.
I större, fabriksmässig skala framställes b.
numera ur toluen, CeHs. CH3, genom dess
oxidation med kaliumpermanganat el. efter föregående
klorbehandling, varvid bensotriklorid, CeHs.
CCI3, erhålles, genom dennas oxidation med
salpetersyra. B. bildar färglösa, tunna kristallblad,
lättlösliga i eter och alkohol, svårlösliga i kallt
vatten, något lättare lösliga i varmt. Dess salter,
b e n s o a t, äro med få undantag lösliga i vatten.
B. användes för framställning av vissa blå
tj är färger, vid tygtryckning samt i stor
utsträckning som konserveringsmedel för saft, sylt,
fruktmos m. m. B. uppstår genom hippursyras
sönderdelning i ruttnande urin av gräsätande djur, t. ex.
kor och hästar. I lingon finnes b. färdigbildad,
vilket är orsaken till lingonsyltens stora
hållbarhet. Med lingontillsats kan man därför även få
andra fruktkonserver hållbara (”lingonpäron” o.
dyl.).
Be’nsoesyrasulfimid, se Sackarin.
Bensol [-å’l], bense’n, CsHe, kolväte av
ring-formig byggnad, viktig som stamsubstans för de
aromatiska föreningarna. B. bildas vid
torrdestilla-tion av stenkol i lysgasverk och kokserier och
fördelas därvid så, att en del följer med och
ingår i den alstrade gasen och en del kondenseras
i tjäran. Ur gasen utvinnes råbensen genom dess
tvättning i torn med svår flyktig olja, utgörande
stenkolstjära- el. råpetroleumdestillat. Tvättoljan
destilleras, och det till 1800 övergående destillatet
är råbensen. Ur tjäran utvinnes denna ävenledes
genom fraktionerad destillation. Den
överdestillerade produkten tvättas med natronlut, varefter
den omdestilleras i en kolonn, varvid de vid olika
temperatur kokande beståndsdelarna åtskiljas. I
Sverige finnas anläggningar för att utvinna b.
vid Stockholms gasverk och Oxelösunds järnverks
kokseri. Efter 2:a världskriget har man börjat
framställa b. ur petroleum i U.S.A. och England.
Orsaken härtill är, att gas- och koksverkens
produktion icke längre täcker efterfrågan på b.
B. är en färglös vätska med säregen lukt.
Den är giftig, smälter vid 5,4° och kokar vid
8o°. Dess löslighet i vatten är liten, men den är
blandbar med organiska lösningsmedel, ss.
alkohol, eter, aceton; den tänder sig lätt och brinner
med lysande, starkt sotande låga; med luft bildar
bensenånga explosiva blandningar.
Under 1 :a världskriget och mellankrigstiden
utnyttjades b. till motorbränsle som
homogenise-ringsmedel för sprit-bensinblandningar, som
kar-bureringsmedel för motorsprit och i flygbensin
för att öka dennas oktantal, som anger dess
förmåga att i blandning med luft tåla högt
kom-pressionstryck. Större effekt kan på detta sätt
fås med en viss motorvikt. Dessa
användningsområden ha praktiskt taget övergivits, då andra
medel att öka bensins oktantal uppfunnits och b.
kan utnyttjas mer ekonomiskt på annat sätt.
B. är ett utmärkt lösningsmedel, t. ex. för
kautschuk, guttaperka, fett, kamfer, och används
därför vid renframställning av många organiska
ämnen och som extraktionsmedel. Den är vidare
utgångsmaterial vid framställning av ett stort
antal aromatiska föreningar, ss. tjärfärger,
läkemedel och DDT, men framför allt vid
tillverkning i stor skala av fenol och styren, som äro
råmaterial för mycket använda plaster. Den förra
ingår dessutom i syntetiska fibrer, framför allt
nylon, och den senare i den viktigaste typen av
syntetiskt gummi, det amerikanska GR-S och
tyska Buna S.
Benson [be’nsan], Adolph Burnett,
svenskamerikansk filolog (f. 1881 22/n). Han
emigrerade med föräldrarna till U.S.A. 1892 och
arbetade i unga år
på farmer och i
fabriker. B. blev fil. dr i
New York 1914. Han
var lärare vid olika
högskolor, biträdande
prof, i tyska och
skandinaviska språk vid
Yaleuniv. 1926—32
och var prof, där 1932
—47. B. har
medverkat i olika
samlingsverk och tidskr.,
hu-vudsakl. i
skandinaviska ämnen, särsk. om
skandinaviskt
inflytan
de på amerikanska litteraturen. B. har bl. a.
utgivit ”The old norse element in swedish
romanti-cism” (1914), ”America of the fifties — Letters
of Fredrika Bremer” (Scandinavian Classics,
XXIII, 1924), ”Sweden and the American
revolution” (1926), ”A Swedish-English vocabulary
for foresters” (1935) och ”The America of 1750:
Peter Kalm’s traveis in North America” (2 vol.,
s. å.). Tills, med N. Hedin utgav B. 1938 ”Swedes
in America 1638—1938”.
Benson [be’nsanj. 1) Arthur
Christo-pher B., engelsk författare (1862—1925). Han
var son till ärkebiskopen i Canterbury Edward
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
