Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belysning - Belysningstjänst - Bełżec - Belzoni, Giovanni Battista - Belägg - Belägga - Beläggningsstämpel - Belägring - Belägringsartilleri - Belägringstillstånd - Bem, Józef - Bema - Bemanna - Bembasjön - Bembecia - Bembo, Pietro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Belysningstjänst—Bembo
619
Dagsbelysning är den b., som alstras av
diffust himmelsljus och av solljus. På
dagsbelys-ningen inomhus inverka gatans el. gårdens
proportioner och färger, fönstrets form, storlek, läge
och konstruktion samt rummets proportioner och
färger. För att dagsbelysningen skall uppfylla
villkoren för god b., måste följande iakttagas.
Ju bredare gata, ju lägre bebyggelse och ju
ljusare husfasader, dess bättre blir i allm. b.
inomhus. I regel ökas dagsbelysningen, då
fönsterytan växer. I lägenheter vid trånga gator med
ljusa fasader uppvisar b. ofta ett maximum vid
en viss fönsterstorlek, beroende på ljusets
reflexion vid fasaderna. Okas fönsterytan över detta
optimum, minskas b.
Vid projektering av dagsbelysningen bör man
i regel ej räkna med solljuset som bidragande
faktor på grund av dess oberäkneliga och
under vintern sporadiska uppträdande. Dess
betydelse som störande faktor (bländning m. m.) bör
dock observeras. Direkt solljus på arbetsbord
undvikes helst. Solbelysta ytor, t. ex. husfasader,
böra i allm. ej återkasta mer än omkr. 50%
ljus.
Belysningstjänst (militär) avser i första hand
handhavande av strålkastare m. m. vid
krigsmakten. Dess ändamål är att genom strålkastarljus
från tunga strålkastare belysa fientliga fartyg och
flygare för att möjliggöra deras beskjutning
ävensom att vid kusten el. på marken skärpa
bevakningen, blända motståndaren och möjliggöra
avgivandet av riktad eld. För belysning av den
närmaste förterrängen kunna utom lätta
strålkastare användas lyspatroner och -raketer samt
facklor; på längre avstånd begagnas tunga
strålkastare, lysgranater, som avskjutas av artilleripjäser,
el. lysbomber, som fällas av flygare. B. avser
vid flygvapnet även handhavande av
flygplatsbelysning och flygfyrleder.
Belzec [bä’lzäts], ort i Polen, 20 km v. s. v.
om Lublin, med en av tyskarnas största
”likfabriker” under 2:a världskriget.
Belzoni [-tså’ni], Giovanni Battista,
italiensk forskningsresande och arkeolog (1778—
1823). Vid besök i Egypten 1815 för att
erbjuda Muhammed Ali en hydraulisk uppfinning
sändes B. av brittiske generalkonsuln H. Salt
ut på forskningsfärd efter fornminnen. För
museer i London anskaffade han bl. a. en
kolossalbyst av Ramses II och Sethos I :s
alabastersarkofag. Han var den förste europé, som
inträngde i Chef renpyramiden; vidare lät han rensa
klipptemplen i Abu-Simbel från sand. Sina
forskningar beskrev B. i ett vidlyftigt arbete.
Belägg, citat, litteraturställe, som bevisar el.
bekräftar något; användes i språkvetenskapen om
befintligheten av ett visst ord, en viss form.
Verb: Belägga.
Belägga (på fartyg), sätta fast ett tåg, sedan
det blivit tillräckligt halat.
Beläggningsstämpel, se Stämpelpapper.
Belägring, det anfallssätt mot en fästning, som
avser att systematiskt förstöra dennas
försvars
620
medel för att därigenom förbereda den slutliga
stormningen.
Belägringsartilleri, äldre, sammanfattande
benämning på de pjäser med tillhörande personal
och transportmedel, vilka fordrades till en
belägring. B. ingår numera i regel i fälthärens
artilleri.
Belägringstillstånd, ett slags diktatur, varvid
till följd av yttre anfall el. inre oroligheter de
vanliga lagarna i större el. mindre utsträckning
suspenderas och verkställande makten för ett visst
område helt el. till stor del koncentreras hos en
person, oftast en militärbefälhavare. Inträde av
b. förutsätter dess formliga proklamerande för
därvid noga angivet område; det medför
långtgående inskränkning i de friheter, som i
konstitutionella staters författningar pläga tillförsäkras
statsmedlemmarna, såsom personlig frihet, rätt
att dömas endast av laga ordinarie domstol enligt
landets lagar, rätt till hemfrid, yttrande-, tryck-,
förenings- och församlingsfrihet o. s. v. I stället
får den under b. verkställande myndigheten rätt
att anställa husundersökningar, förbjuda möten
och folksamlingar, hindra tidningar och
tidskrifter att utkomma, låta fängsla misstänkta personer
och i vissa fall ställa även civila personer
inför krigsdomstol och döma dem enligt
krigslag el. särsk. utfärdade undantagslagar. — B :s
proklamerande är i vissa länder genom särskild
lagstiftning tillerkänd den verkställande makten.
I Sverige finns ingen sådan lagstiftning.
Bem, J ö z e f, polsk revolutionsgeneral (1794—
1850). Född i Krakau, deltog han som officer
vid ett polskt regemente i fransk tjänst i
Napo-leons fälttåg 1812. Han tog sedan framträdande
del i polska resningen 1830—31. Han flydde
därefter till Paris, där han livnärde sig som
matematiklärare, kom 1848 till Wien, deltog i
oktoberupproret där och flydde sedan till Ungern.
Av Kossuth sändes han med en armé till
Sieben-bürgen, där han till en början vann betydande
framgångar mot österrikarna. Hann vann även i
Banatet en seger (vid Orsova 16 maj 1849) men
blev sedan i Siebenbürgen slagen av en betydligt
överlägsen rysk armé vid Schässburg (31 juli),
varpå han deltog i de upproriskas sista större
fältslag, vid Temesvår (9 aug.). Efter detta
nederlag flydde han till Turkiet och övergick där
till islam.
Béma (grek., av bai’nein, stiga), egentl. steg,
upphöjd plats el. tribun. I den grekiska kyrkan
betecknas därmed den upphöjda, med galler
omgivna plats framför altaret, från vilken biskopen
el. presbytern håller sin predikan.
Bemanna, förse båtar, fasta vapen m. m. med
för betjäning avdelat manskap, t. ex. b.
livbåtarna, b. strålkastarna.
Bembasjön, se Bangveolosjön.
Bembècia, se Glasvingar.
Be’mbex, se Rovsteklar.
Be’mbo, P i e t r o, italiensk lärd (1470
—1547). Han var född i Venezia, vistades
som högt ansedd lärd vid hoven i Fer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
