Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beiram el. bairam - Beirut - Beitstadfjorden - Bej (bei, beg) - Beja - Béjart - Békés - Békésy, Georg von - Bekker, Balthasar - Bekker, Paul - Beklädnadsarbete - Beklädnadsmur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Beirut—Beklädnadsmur
570
Beirut.
slaktande av ett djur och köttets tillredning till
en festmåltid.
Beirut [baj-], fr. Beyrouth, huvudstad i
republiken Libanon, vid Medelhavet och vid foten
av Libanon; 234,000 inv., 70% kristna. B. är en
betydande handelsstad och Syriens förnämsta
hamn. Mest exporteras silke, bomull, olivolja,
sydfrukter m. m. B. har två univ., ett amerikanskt
och ett franskt, samt geofysiskt observatorium
och arkeologiskt museum. B. är patriark- och
biskopssäte. 1890—95 byggdes järnvägen -till
Damaskus, och 1942 blev kustbanan Haifa—B.—
Tripolis färdig. Viktig flygstation.
B. är forntidens Berytos, en fenicisk sjöstad,
som sedermera erövrades av egypterna, Antiochos
III och romarna samt (635) av araberna. Det
intogs 1111 av korsfarare under Balduin I,
återtogs 1187 av Saladin, var 1599—1635 residensstad
för en drusisk emir och besattes 1763 av turkarna.
B. intogs 1831 av Muhammed Alis son Ibrahim
pascha och bombarderades 10 sept. 1840 av en
engelsk-österrikisk-turkisk flotta. I okt. 1918
besattes B. av franska trupper.
Beitstadfjorden, fjord i Nord-Tröndelag fylke,
Norge; står genom ett trångt sund i förbindelse
med Trondheimsfjordens n. del. Vid B. ligga
Fossdalens järngruvor.
Bej (b e i, beg), herre, turkisk titel för vissa
högre ämbetsmän och officerare samt för
pascha-söner. B. sättes efter namnet. B. ersattes av bay
vid den turkiska titelreformen 1934.
Be ja [bä^a], stad i prov. Alemtejo i s.
Portugal ; 13,000 inv. Biskopssäte. Kastell från omkr.
1300.
Béjart [be$ä’r], fransk skådespelarfamilj. Se
Molière.
Békés [bè’kèj‘]. 1) Komitat i Ungern, ö. om
Theiss, kring Körös, 3,670 km2, 339,000 inv.
Fruktbart slättland. Huvudstad: Gyula. — 2)
Stad i B.i), vid sammanflödet av Vita och
Svarta Körös; 29,000 inv. — 3) B. C s a b a,
största staden i B.i), vid en kanal till Vita
Kö
rös; 52,000 inv., mest slovaker. Järnvägsknut.
Hemslöjd (vävnader), vinodling, jordbruk och
boskapsskötsel.
Békésy [bFkeJi], Georg von, ungersk
fysiolog (f. 1899), från 1946 verksam vid Tekn.
högskolans akustiska avd., 1949 utnämnd till prof,
i fysiologisk akustik vid Karolinska inst. B.,
som är en av världens främsta öronfysiologer,
har med förfinade metoder studerat örats
mekanism och publicerat grundläggande arbeten över
dess funktion. Viktigast är hans upptäckt, att
tonhöjdsförnimmelsen bestämmes av läget i
snäckan av ett virvelpar, ej av resonans i
basilar-membranen.
Bekker, Balthasar, nederländsk reformert
teolog (1634—98). Han bekämpade i sitt arbete
”De betoverde weereld” (Den förtrollade
världen; 1691—93) samtidens vidskepliga
föreställningar om djävulsförbund, häxor m. m. B.
anklagades för kätteri och avsattes 1692 från
prästämbetet.
Bekker, Paul, tysk musikskriftställare
(1882—1937). Han väckte såsom musikkritiker,
bl. a. i Frankfurter Zeitung, uppmärksamhet
genom utpräglat moderna tendenser. Bland hans
arbeten märkas en uppskattad monografi över
Beethoven (1911; sv. övers. 1916), ”Das deutsche
Musikleben” (1916; försök till en sociologisk
musikbetraktelse), ”Die Sinfonien Gustav
Mahl-ers” (1921) och ett verk om Richard Wagner
(1924). B. var 1927—33 regissör vid operan i
Wiesbaden.
Beklädnadsarbete, den
fortifikationsanord-ning, som utföres intill en jordsluttning för att
åt denna ge större lutning, än jorden av sig själv
medgiver. Beklädnad kan alltefter olika
förhållanden ske genom plackning, d. v. s. inläggande
av ris, halm, torv, lera i sluttningens yttre
jordlager, som tillpackas; medelst ris-, gärdsel- eller
brädbeklädnad; medelst torvsättning eller
torv-betäckning, varvid torvorna i förra fallet staplas
på varandra, förbundna medelst småpålar, i
senare fallet läggas bredvid varandra. Vid
beklädnader, som skola stå längre tid, användas faskiner,
flätverk, skanskorgar, sandsäckar eller stenar.
Vid permanenta befästningar klädas brantare
sluttningar med en beklädnadsmur av sten el.
betong.
Beklädnadsmur, mur, som användes som stöd
för jordmassor inom fästningsverk och särsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
