Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bastard - Bastardceder - Bastardering - Bastardnäktergalen - Bastardsträng - Bastarner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Bastardceder—Bastarner
460
Bastard av amerikansk bison och tamko.
egenskap ha två anlag. Dessa anlag (arvsanlag)
överföras från föräldrar till avkomma medelst
könscellerna. Då en individ bildar könsceller,
skiljas de båda anlagen för en viss egenskap åt,
så att varje könscell endast får ett anlag. Den
nya individen bildas genom sammansmältning av
två könsceller och erhåller då återigen dubbla
anlag. Ha föräldraindividerna lika anlag, erhålla
deras avkomlingar två lika anlag och bli ärftligt
lika föräldrarna. Har däremot en individ
uppkommit efter korsning mellan föräldrar med
sinsemellan olika anlag, erhåller densamma två olika
anlag — den blir en b. Somliga av b:s
könsceller bära faderns anlag och andra moderns.
Skilja sig föräldrarna endast i en egenskap,
bildas hos b. endast två slags könsceller, halva
antalet med anlag från fadern och halva antalet
med anlag från modern. Vid befruktning mellan
två dylika b. el. efter självbefruktning
kombineras de olika könscellerna slumpvis med
varandra. Härigenom bildas de olika kategorierna
i avkomman i bestämda proportioner, nämligen
25% av faderns, 25% av moderns och 50%
av b:s typ. Företeelsen att b. alstra olikartad, till
bestämda kategorier hörande avkomma kallas
bastardklyvning el.
mendelklyv-ning. De av b:s avkomlingar, som endast
erhållit faderns, resp, moderns anlag, giva vid
parning med samma typ el. vid självbefruktning en
konstant avkomma. De nya bastardindividerna
Bastard (i mitten) av Salix caprea (t. v.) och Salix
viminalis.
upprepa däremot den ursprungliga b:s klyvning.
De ärftliga anlagen representeras av materiella
smådelar i cellkärnans kromosomer. De
iakttagelser man gjort över deras förhållande vid de
celldelningar (reduktionsdelning), som leda till
bildandet av könsceller, överensstämma
fullkomligt med vad vi måste förutsätta med hänsyn till
förloppet vid bastardklyvning.
Vid korsning mellan en rödblommig och en
vit-blommig bönras får man b. med ljusröda
blommor. Blomfärgen synes här uppstå genom en
blandning av föräldrarnas blomfärger, den
förhåller sig ”intermediärt”. Vid korsning mellan en
rödblommig nejlika (Lychnis silvestris) och en
vitblommig (Lychnis alba) blir bastarden
rödblommig. Anlaget för vitblommighet finnes-
alltjämt hos b., men det täckes av anlaget för
röd-blommighet. Den senare egenskapen ”dominerar”
över den förra, som säges förhålla sig ”recessivt”.
B. av systematiskt vitt skilda föräldrar visa ofta
en påfallande kraftig vegetativ utveckling, men de
äro vanl. sterila, vilket ofta står i samband med
störningar i kromosommekanismen. En typisk
artbastard är t. ex. mulåsnan, som är betydligt större
än medeltalet mellan föräldrarna, samtidigt som
den är steril. Art- och släktbastardema visa, när de
giva avkomma, i regel en uppklyvning av samma
slag som varietetsbastarderna, med den skillnaden
blott, att på gr. av de större olikheterna mellan
föräldrarna klyvningen blir oerhört komplicerad.
Stundom uppkomma efter artbastardering
konstanta mellanformer mellan föräldraarterna, vilka
ej visa den för b, karakteristiska uppklyvningen.
Orsaken till denna konstans är, att b:s
kromosom-mekanism blivit radikalt förändrad, därigenom att
föräldrarnas kromosomuppsättningar summerats.
Dessa summationer ha spelat en viktig roll vid de
högre växternas utveckling men äro däremot
sällsynta hos djuren.
2) Stundom använt uttryck för barn utom
äktenskap.
Bastardceder, Chukräsia, växtsläkte, hörande
till fam. Meliaceae. Enda arten, Chukrasia
tabu-laris, är ett högt träd, som växer i Indien och s.
Kina. Kärnveden är mörkt rödbrun (”Indian red
wood”) och högt skattad i det finare
möbelsnickeriet.
Bastardéring, uppkomst av bastarder, korsning.
Bastardnäktergalen, Hippolais hippolais,
påminner något om lövsångaren men är större
samt har en bredare och plattare näbb. Den
är ovan ljust olivgrön eller gulaktigt gröngrå,
under gulaktig. Lägger vackra, röda ägg. Den är
häckfågel i större delen av Europa samt hos oss
allmän i lövängar i Götaland och finnes upp till
Värmland. B. är känd för sin vackra sång.
Bastardsträng, se Heraldik.
Basta’rner, germansk folkstam kring övre
Weichsel. Först genom b:s framträngande omkr.
200 f. Kr. ned mot landet n. om Donaumynningen
kommo romarna i beröring med germaner. B.
kämpade senare jämte makedonier och goter mot
romarna och sammansmälte småningom med
goterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
