Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basilik-ört, basilika - Basilisk - Basilius av Gemona (Basilio Brollo) - Basilius - Basipetal - Basis - Basisfraktur - Basiska bergarter - Basiskt salt - Basist (bassist) - Basji-bosuker - Basjkirer - Basjkirrepubliken - Basjkirtseva, Maria - Baška - Baskemölla - Basker (folk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
447
Basilisk—Basker
448
Hjälmbasilisk, Basiliscus americanus.
art av labiatsläktet Ocimum (Ocimum Basilicum),
en enårig ört med äggrunda, glatta blad och
små blommor i gles, axlik samling. B. innehåller
flyktig, starkt välluktande olja, använd vid
framställning av parfymer.
Basili’sk, Basili’scus, ett ödlesläkte, tillhörande
fam. 1 e g u a n e r, som lever i Sydamerika.
Släktet omfattar fyra arter, alla kännetecknade av att
hanen på huvudet har en hög, från sidorna
sammantryckt ”hjälm”, bildad av ett hudveck, samt
på ryggen och främre delen av stjärten en
hudkam, som stödes av ryggkotornas taggutskott.
B. är uppkallad efter ett fabeldjur, som man
under antiken föreställde sig som en oerhört stor
orm; de medeltida bestiarierna beskriva den som
ett djur, vars framkropp liknar en tupp, medan
bakkroppen har ormgestalt. Den utkläckes ur
ett tuppägg, som ruvats av en padda, och
symboliserar djävulen. Dess blick är dödande.
Basilius av G e m o n a, eg. B a s i 1 i o B r o 11 o,
italiensk missionär (1648—1704). Han var
fran-ciskanmunk och verkade som missionär i Kina
från 1680. Han författade ett större lexikon
över det kinesiska språket. Det nära 1,200
folio-sidor starka arbetet trycktes först 1813 av de
Guignes under dennes eget namn.
Basilius, se Basileios.
Basipetäl, se Förgrening.
Bäsis, grek, grundval, botten. På b. av,
på grundval av, med utgångspunkt från.
Bäsisfraktür, brott på skallbasen, brott av
något el. några av de ben, som bilda skallens botten.
Orsaken är merendels ett direkt våld å
huvudskålen. Frakturen träffar oftast mellersta el.
främre hjärngropen, enär benen där äro tunnast.
Utom tecken på direkt hjärnskada framkallar
frakturen stundom blödning ur näsa, öron, svalg
el. bakom ögat — med rödfärgning av vitögat.
Basiska bergarter, se Bergart.
Basiskt salt, se Salt.
Basi’st (bassi’st), bassångare, även person,
som spelar kontrabas och (i biåsorkester) tuba.
Basji-bosüker (av turk, basj, huvud, och bosuk,
vettvilling), ”galenpannor”, turkiska trupper utan
fast sammansättning el. egentlig samhörighet
med armén. De gjorde sig hemskt ryktbara
genom omänsklig grymhet, bl. a. i Bulgarien 1876.
Basjkirer, ett turkiskt-tatariskt folk mellan
Volga och Ural, uppgående till över 1 mill. De
invandrade sannolikt redan på 400-talet. De äro
mestadels halvnomader, tala en turkisk dialekt
och äro muhammedaner. De skildras som
gästfria men indolenta och fattiga och ha sedan
1500-talet varit ryska undersåtar. Deras
jordområde har snabbt minskats och tagits i
besittning av ryska kolonister. 1798—1874 bildade de
jämte andra stammar ett oregelbundet rytteri,
den s. k. basjkirhären.
Basjkirrepubliken, autonom republik inom
RSFSR, omfattar sydl. Uralbergen och dess
utlö-pare samt ett backlandskap v. därom; 140,500
km2, 3,144,000 inv. Floden Belaja, som
genomflyter B., utgör i sitt mell. och nedre lopp den
ungefärliga gränsen mellan ett fruktbart svartaj
ordsområde i s. v. och ett område med magrare jordar
i n. ö. I n. delen av Uralområdet dominerar
barrskogen, som söderut övergår först i
blandskogar, sedan i skogsstäpp. B:s befolkning
består till 2/s av basjkirer, ryssar (V4) och tatarer
(bortåt Vs). Huvudnäring är åkerbruk med vete-,
råg- och havreodling. Boskapsskötseln är
viktigaste näringsgrenen i s. och s. s. v. B. har
kemisk samt metall- och petroleumindustri. B:s
huvudstad är Ufa.
Basjki’rtseva, Maria, rysk målarinna och
författarinna (1860—84), var i Paris elev av
Bastien-Lepage och
målade i hans stil
franska typer och
porträtt. Mest känd blev
hon genom sin
psykologiskt märkliga
dagbok, ”Journal de
Marie B.” (2 bd, 1887).
Baska [ba’jka], it.
Bescanuova, stad i n. v.
Jugoslavien, på s.
kusten av ön Krk
(Veg-lia); omkr. 4,000 inv.
Mycket besökt badort.
Baskemölla,
muni-cipalsamhälle och
fisk
läge i s. ö. Skåne, n. n. v. om Simrishamn;
Gladsax socken, Järrestads härad, Kristianstads län;
122 km2, 369 inv. (1950). Huvudnäring: ål- och
sillfiske. Tax.-värdet å fastighetsskattepliktig
fastighet 765,500 kr, till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 769,460 kr (1949).
Basker (sp. vascongados, bask. euskaldunak},
ett folkslag, som torde utgöra en kvarlera av de
forna ibererna. De bebo landet kring
Biscaya-vikens inre del, såväl på franska som på spanska
sidan av västliga Pyrenéerna, i Frankrike P a y s
des Basques (i dep. Basses-Pyrénées); i
Spanien Baskiska provinserna och
delar av Navarra. I Frankrike uppges deras
antal till 150,000, i Spanien till 400,000. B. äro
av medellängd, med smalt ansikte, särsk. lång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
