- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
323-324

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bandkeramik - Bandkniv - Bandkoppling - Bandland - Bandmaskar - Bandoeng, Bandung - Bandoler, bandolär - Bandpil - Bandskärmaskin - Bandspektrum - Bandsvin - Bandsåg - Bandtraktor, krypkedjetraktor - Bandtång, bandling - Bandura, bandora, bandolon, bandola - Bandusia - Bandvävning - Bandy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

323

Bandkniv—Bandy

324

Lerkärl från den bandkeramiska fyndplatsen
Zengövår-konyi i Ungern med inristad och målad dekor.

sprungsområde sökes av vissa forskare vid övre
loppet av Theiss, andra anse, att kulturen har
sina rötter i Asien. En vidsträckt grupp b.
kallas Tripoljekultur med Ukraina som centrum. En
besläktad grupp ligger i Mesopotamien, Persien
och Västturkestan med de berömda fyndplatserna
Susa och Anau. Genom prof. J. G. Anderssons
undersökningar i Kina kan man följa den målade
keramiken ända bort till Kan-su och Ho-nan.
Fynden på de bandkeramiska boplatserna visa, att
kulturen uppburits av åkerbrukande befolkning;
på vissa håll, t. ex. vid Köln, har man påträffat
byar med stora, rektangulära hus. Karakteristisk
är den form av stenyxor, som påträffats tills,
m. b. (Schuhleistenkeil). I allm. daterar män b:s
början till c:a 3,000 f. Kr.

Bandkniv, kniv med två handtag, brukad av
tunnbindare m. fl.

Bandkoppling, se Axelkoppling.

Bandland, ett förr brukligt ytmått i Dalarna,
= 36 kv.-alnar = V10 snesland (motsv. 0,13 ar).

Bandmaskar, se Binnikemaskar.

Bandoeng, B andung, stad på v. Java,
huvudstad i den 1948 bildade autonoma staten
Pasoendan i Indonesien; 167,000 inv., därav
20,000 européer. Beläget 700 m ö. h. på
B.-slätten, omgivet av vulkaniska berg, med sunt
klimat. De nyare stadsdelarna ha breda
eSplana-der och ståtliga offentliga byggnader. Här
finnas bl. a. teknisk högskola, astronomiskt
obser-vatorium och en stor radiostation. Industrien
omfattar järnvägs- och artilleriverkstäder, en stor
kininfabrik m. m. Omfattande tehandel.

Bandoler [-lä’r], bando lär, se Bantlär.

Bandpil, gemensamt namn på flera videarter,
som utmärkas av långa, sega och mycket böjliga
årsskott, varför de allmänt nyttjas till
korgarbeten, vidjor, tunnband m. m. Hit höra
korgvide (Salix viminalis), rödvide (Salix
pur-purea) m. fl.

Bandskärmaskin, annat namn för bandsåg,
använd för sågning av sten.

Bandspektrum, se Spektrum.

Bandsvin, se Svindjur.

Bandtång.

1 blomax,
inneslutet i en
bladslida, 2 ax, sedan
bladslidan skurits
upp, a, a1 de
båda hälfterna av en
ståndarknapp, f
fruktämne.

Bandsåg, maskinsåg, vars klinga har formen
av ett ändlöst band.

Bandtraktor, krypkedjetraktor,
fram-drives genom att platta, breda länkar på ett
”ändlöst band”, drivet av traktorns hjul, rulla fram
över och gripa fast i marken. Dylik kedja
användes även på stridsvagnar.

Bandtång, b a n d 1 i n g, Zostära, ett till fam.
nateväxter
(Potamogeto-naceae) hörande växtsläkte
med blommor i ett i en
öppen bladslida inneslutet ax.
Varje blomma består av en
pistill el. en ståndare;
frukterna äro nötter. Hithörande
arter äro gräslika havsväxter
med krypande jordstam och
bandlika, nedsänkta blad. En
art, Zostera marina, har
förekommit allm. utmed svenska
kusterna och bildat ofta
vidsträckta ängar på havsbottnen.
Växten har emellertid numera
gått starkt tillbaka på den
svenska västkusten och
praktiskt taget försvunnit ned till
s. delen av Öresund. Den har
näml, angripits av en
parasitsvamp, som från
nordamerikanska atlantkusten spritt sig
till v. Europas kust.

Bandüra, b a n d o r a,
bandolon, bandola, i
orienten och Sydeuropa namn
på lutartade instrument, ett
slags föregångare till
mando-linen. Även namnformerna
p a n d o r a och m a n d o r a
förekomma.

Bandüsia, en av Horatius i
ett ode (III: 13) besjungen
källa i närheten av hans
lantgård bland Sabinbergen.

Bandvävning, se
Vävning.

Bandy [-i] är ett bollspel, som spelas på is av
två partier med elva spelare på vardera sidan.
Spelarna skola vara
försedda med skridskor och
spela en liten hård boll
med tillhjälp av
särskilda klubbor. Spelplanen
skall vara en
rätvinklig parallellogram, vars
längd ej får vara
mindre än 90 och ej mer
än no m. Bredden får
ej understiga 45 och ej
överstiga 60 m. Bollens
diameter skall hålla 6
cm. Klubban skall vara
av trä utan
metallbeslag. Dess bredd får på
intet ställe överstiga 6
cm. Varje match spelas

Bandura.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free