Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Balingsta - Baliol, 1. John - Baliol, 2. Edward - Balistes - Balja, ärtbalja, fröbalja - Baljmont, Konstantin Dmitrijevitj - Baljväxtbakterier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Balingsta—Baljväxtbakterier
286
Balingsta, socken i Uppland, s. v. om
Uppsala, Hagunda härad, Uppsala län;2i,4o km2, 440
inv. (1950). Nästan skogslös slättbygd, här och
där lindrigt kuperad 1,206 har åker. Vid
Lårsta-viken ligger Viks slott. B. är församling i B.,
Hagby och Ramsta pastorat i Lagunda och
Hagunda kontrakt av Uppsala ärkestift. Den gamla
ödekyrkan restaurerades och togs åter i bruk
1919. B. ingår i Södra Hagunda storkommun.
Baliol [beiTjal]. 1) John B., konung i
Skottland (d. 1315). När den gamla skotska
konungaätten utslocknade 1290, var B., då lord
av Galloway, en av pretendenterna och blev av
Edvard I i England 1292 tillerkänd Skottlands
krona. B. erkände sig som engelske konungens
vasall, men då han senare sökte frigöra sig från
beroendet, besegrades han vid Dunbar 1296 och
nödgades avsäga sig kronan.
2) Edward, konung i Skottland (d. 1367),
den föreg:s son. Han landsteg med engelskt
bistånd i Skottland 1332, blev krönt vid Scone
och svor länsed åt Edvard III i England, i vars
hand han 1356 överlämnade sin krona, sedan han
flera gånger förjagats från Skottland.
Bali’stes, Balistideae, se Hornfiskar.
Balja. Ärtbalja, fröbalja (lat.
legü-men), är en vid mognaden torr, enrummig, vanl.
flerfröig frukt, med ett fröfäste, som löper
längs fruktens buksöm. När b. öppnar sig,
följer vartannat frö med den ena
fruktväggs-halvan, vartannat med den andra. Denna
fruktform kännetecknar fam. Leguminosae (se
Balj-växter). — Ledbalja kallas b. då den
på tvären genom ”falska” skiljeväggar är delad
i leder, som vid mognaden avfalla oöppnade. —
När två el. flera balj liknande frukter uppkomma
Balingsta gamla kyrka.
Baljfrukter hos: 1 och 5 Medicago, 2 Peltogyne, 3
Cyti-sus (guldregn), 4 Desmodium, 6 Arachis (jordnöt).
ur samma blomma, ss. hos asklepiadacéer och
många ranunkelväxter, pläga de benämnas
balj kapslar.
Baljmont, Konstantin Dmitrijevitj,
rysk skald (1867—1943). Förvisad från Moskvas
univ. på grund av deltagande i studentoroligheter,
övergav han studierna för litteraturen. B.
debuterade 1890 med dikter av rysk 1880-talstyp. I
diktsaml. ”V bezbreznosti mraka” (I mörkrets
oändlighet, 1895) och ”Tisjina” (Tystnad, 1898)
framträdde B. som den främste representanten
för den ryska symbolismen el. dekadansen. Den
för dekadansskolan typiska kulten av det egna
jaget tog hos B. de mest extrema former, så
särsk. i diktsaml. ”Gorjastjija Zdanija”
(Brinnande byggnader, 1900), ”Budem kak solntse”
(Varom som solen, 1903), ”Toljko ljubov”
(Enbart kärlek, 1903). Trots sin löjliga titanism
framstår B. i dessa diktsamlingar som en skald av
mycket betydande mått; speciellt är han som
verskonstnär fullständigt banbrytande. Efter
bol-sj evikrevolutionen gick B. i landsflykt. Hans i
Paris 1923 utg. diktsamling ”Hägringar” anslår
nya toner. Längtan efter hembygden får här
gripande uttryck.
Baljväxtbakterier. Av stor betydelse för
naturens hushållning och för jordbruket äro de
bakterier, som bilda de allbekanta rotknölarna
på balj växternas rötter. Dessa bakterier ha
förmågan att binda luftens fria kväve och tillföra
värdplantan detta, sålunda bidragande till
dennas kvävenäring, medan å andra sidan
värdplantan förser bakterierna med kolhaltig näring
och med salter. Mellan värdplanta och bakterier
råder alltså en verklig symbios. Beijerinck
lyckades 1888 isolera och renodla den härvid
verksamma bakterien, som han kallade Bacterium
radicicola.
Denna bakterie lever i jorden i form av små
stavar. Bakterierna intränga i baljväxtrötterna
genom de fina rothåren. Genom b:s livliga
förökning i barkskiktet uppstår retning med
åtföljande livlig celldelning i dessa vävnader, och
härav uppkomma rotknölarna. I dessa knölar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
