Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Balearerna, Baleariska öarna - Balenit - Balestrand - Balett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
Balenit—Balett
280
Terrasserade vinodlingar på Mallorca, Balearerna.
kvarstå från förhistorisk tid. B. koloniserades
av fenicierna, blevo 123 f. Kr. romersk provins,
erövrades 426 e. Kr. av vandalerna, 798 av
araberna, blevo 1009 ett särskilt moriskt rike och
erövrades 1229 av Jakob I av Aragonien. De
bildade därefter först en sekundogenitur,
”konungariket Mallorca”, inom hans ätt men
införlivades 1346 med Aragonien och 1516 jämte detta
i konungariket Spanien, öarna voro omstridda
under spanska tronfölj dskriget; Menorca
avträddes till England 1713, togs av fransmännen 1756
men återlämnades till England 1763. Spanjorerna
återtogo 1782 med fransk hjälp Menorca, som
i Parisfreden 1783 avträddes till Spanien. Under
spanska inbördeskriget besattes Mallorca 1936 av
italienska ”frivilliga”, som dock utrymde ön efter
Francos seger.
Balenit, ett slags surrogat för valfiskbarder,
som framställes genom en blandning av
kautschuk, schellack, magnesia och svavel.
Balestrand, livligt besökt turistort i v. Norge
på n. stranden av Sognefjorden.
Bale’tt (fr. ballet, av it. ba’llo, dans), av musik
åtföljd konstdans, antingen inlagd i ett lyriskt
drama el. självständig; en dramatisk konstart,
där handlingen uttryckes genom dans och mimik
under musik. Grekernas kördanser och romarnas
berömda pantomimer äro b :s föregångare.
Ansatser till modern b. uppstodo vid de italienska hoven
vid 1400-talets slut. I Frankrike fick b. ett mera
konstnärligt utförande. Dansen åtföljdes av
sång el. recitation och komponerades vanl. som
en hyllning till något festföremål. Handlingen
utfördes mitt på slottssalens golv. De
uppträdande gjorde ofta sin entré från en uppbyggd scen.
Det hela slutade med ”stora baletten”, i vilken
de dansande understöddes av kören. 1671
inträdde en ny epok för baletten, i det att Quinault
och Lully införlivade den med operan. Ett nytt
steg togs 1681, då kvinnor fingo tillåtelse att
uppträda på scenen. Rokokon blev härskande i
dans, plastik och kostymer. Ända till 1772
bibe-höllo dansörerna ansiktsmasker under
uppträdandet. Maximilien Gardel var den förste, som
vågade bryta den gamla traditionen. Föregångare
till Gardel och Vestris d. ä. voro de berömda
mästarna Beauchamp, som ledde den av Ludvig
XIV instiftade ”Académie royale de danse”,
Dupré ”le grand”, Vestris d. ä :s lärare, och
Ballon, som säges ha ägt en fenomenal elasticitet.
Bland damerna glänste Camargo, Sallé, Allard
och Guinard. Äran av att ha skapat en modern
b. tillkommer J. G. Noverre, som 1776 i Paris
upphöjde den till självständig konstart, bestående
av en handling i en el. flera akter. Hans mest
berömda elev var Vestris d. y. Den styva kjolen
försvann alldeles och ersattes med den luftiga
kjolen av tarlatan, först lång i 1830-talets stil,
ss. hos Taglioni, sedan allt kortare, den s. k.
nästningen, vilken gav benen större frihet.
Genom tåspetsdansen kom gestalten att liksom
sväva över scenen, en konstform, som går igen
i den klassiska stilen. En viss slentrian
karakteriserar den västerländska balettkonsten under
senare delen av 1800-talet. Däremot upplever den en
blomstring i Ryssland, där fransmannen Marius
Petipa verkade. Under årens lopp stelnade
formerna, och en viss överdrift i benplastiken gjorde
sig gällande. Detta insåg Michail Fokin, Petipas
utmärkte lärjunge. Uppfostrad i den stränga
ryska skolan och med impulser från den fria
dansen, i vilken Isadora Duncan redan framträtt,
införde Fokin de mjuka och uttrycksfulla el.
starkt stiliserade armrörelserna. Planer på
renässans av b. hade uppstått i Ryssland bland en
krets unga konstnärer. Deras program gick ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
