Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bakterios - Bakteriotropiner - Bakteroider - Baktrien - Baktändning - Baku - Bakugn - Bakunin, Michail
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Bakteriotropiner—Bakunin
266
Bakterios. r stjälkbakterios hos potatis, 2 brunbakterios
hos rova, 3 vårtbakterios hos sockerbeta.
kålrötter även i roten, varvid bakterien förstör
vävnaderna i och omkring kärlsträngarna. — 4)
Vitbakterios hos rova, morot m. fl.
förorsakas av Erwinia carotovora, som förvandlar
yäxtdelen till en grötlik, vitgrå massa. — 5)
Äpple- och päronbakterios är en av
de viktigaste fruktträdssjukdomarna i
Nordamerika. Angreppet, som framkallas av Bacillus
amylovorus, visar sig i att blomskotten vissna och
svartna kort efter blomningen. — 6)
Slemsjuka hos tobak, framkallad av Bacterium
solanacearum, gör i vissa länder stor skada på
tobaksodlingen.
Bakteriotropiner, se Immunitet.
Bakteroider, se Baljväxtbakterier.
Ba’ktrien {Ba^tria}, i antiken namn på det
iranska landskap, som låg mellan Hindukusch
(Paropanisus) och Amu-darja (Oxus), med
huvudstaden Baktra (nuv. Balkh), och som
motsvarar nuv. n. Afghanistan; ofta beteckning för
hela ö. Iran. B:s historia är dunkel, tills det
införlivades med akemenidernas välde. B.
erövrades av Alexander den store (328 f. Kr.) och
tillhörde en tid seleukidernas välde, tills satrapen
Diodotus (omkr. 250 f. Kr.) gjorde sig
självständig. Det greko-baktriska riket, tidtals
ut
sträckt över Sogdiana och Sindområdet, erövrades
från 130-talet f. Kr, av nomader från
Centralasien. B. lydde sedermera turvis under
indo-skyterna, sasaniderna och ”de vita hunnerna”
och erövrades på 600-talet jämte det övriga
Persien av araberna. 1220 drabbades B. av
mongolinvasionen. Från 1500-talet tillhörde det
omväxlande Buchara, Persien och Afghanistan, tills
det 1850 definitivt lades till sistnämnda stat.
Baktändning uppstår i förbränningsmotor, då
den från förgasaren kommande gasblandningen
tändes, innan den inkommer i motorcylindern.
Orsaken till b. är antingen att gasblandningen
är för ”mager” el. att en ventil hängt upp sig.
B. kan orsaka förgasarbrand.
Baku’ (av pers, badkubé, häftig väderil),
huvudstad i sovjetrepubliken Azerbajdzjan sedan
1920, vid Kaspiska havet, på s. kusten av halvön
Apscheron; 809,000 inv. B. har univ., tekniska
skolor, ett pedagogiskt inst. och ett stort museum.
Staden höjer sig amfiteatraliskt från stranden.
Västerut högt över staden ligger det gamla
cita-dellet, omgivet av en mur från början av
1500-talet, och kanernas forna palats, delvis i ruiner.
Nedanför citadellet det 45 m höga tornet Kyz
kalé (”jungfrutornet”) från bysantinsk tid. Ute
i Kaspiska havet ligga rester av skyddsvallar.
Den moderna staden ligger längre norrut kring
hamnen. Efter utnyttjandet av
oljeförekomster-na på Apscheronhalvön har staden varit i
oavbruten tillväxt ända sedan 1870-talet. B. är
centrum för oljans raffinering och distribution.
2/s av oljan utföres över B:s moderna hamn,
som täcker en yta av 86 km2. Återstoden av
oljan föres i en dubbel rörledning till Batum
för vidare export.
B. har sedan äldsta tider hållits heligt av
par-serna; de dyrka ”den eviga elden”, som stiger
upp från den antända naftagasen utanför
elds-dyrkarnas övergivna tempel i Surachany, n. ö.
om B. Staden anlades på 800-talet, stod länge
under arabisk överhöghet och kom på 1600-talet
under Persien. 1723—35 tillhörde B. Ryssland,
kom 1735 åter till Persien och införlivades 1806
ånyo med Ryssland.
Under 1 :a världskriget var Bakus besättande
målet för en brittisk expedition, som företogs i
syfte att hålla det tyska inflytandet borta från
B. Under engelskt beskydd togs sedan B. i
besittning av republiken Azerbajdzjan; i aug. 1919
drogos de engelska trupperna tillbaka, varefter
bolsjevikerna fingo herraväldet i staden. Bild se
nästa sida.
Bakugn, se Brödtillverkning.
Bakünin, Michail, rysk anarkist (1814—
76). Son till en rik adlig godsägare, blev B. först
officer men tog 1838 avsked av harm över
förtrycket i Polen, bedrev därefter filosofiska
studier i Tyskland och trädde i förbindelse med
revolutionärerna där och i Frankrike. För sin
propaganda blev han upprepade gånger dömd till
döden. Domarna verkställdes dock icke, utan B.
utlämnades till Ryssland. Från ö, Sibirien, dit
han 1856 deporterades, lyckades han 1860 fly till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
