Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bagdad, Baghdad - Bagdadbanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Bagdadbanan
232
Gatubild från Bagdad.
trädgårdarna planterade med höga palmer, som
sticka upp ovan taken, så att B. på avstånd ser ut
som en enda trädgård. B. har en mängd basarer,
karavanserajer, moskéer och gravmonument.
Vidare märkas kungl. slottet och citadellet vid
floden. Ett univ. öppnades partiellt 1924. B. har
omfattande trafik på Aleppo och Damaskus samt
Kermanshah i Persien. Staden är ändpunkt för
Bagdadbanan och har smalspårig järnväg till
Basra. Export av dadlar, ull, spannmål m. m.
Staden B. grundlädes 752 och utvidgades till
kalifatets residensstad av kalifen el-Mansur 762
—66. Den låg då helt på v. Tigrisstranden men
utvidgades omkr. 800 av Harun-er-Raschid med
en ny stadsdel på den ö. Dess högsta glanstid
inföll på 1 ooo-talet. B. förstördes 1258 av
mongolerna och ånyo 1401 av Timur, erövrades 1534
av osmanerna och 1623 av perserna. Turkiske
sultanen Murad IV återerövrade 1638 B., som
sedan tillhörde turkiska riket, tills det jämte hela
Mesopotamien förlorades av turkarna genom 1 :a
världskriget. Under detta var B. det främsta
målet för engelsmännens operationer på den
mesopotamiska fronten men intogs av dem först i mars
1917.
Bagdadbanan kallas den järnväg, som från
Haidar Pascha vid Bosporen leder genom
Turkiet, Syrien och Irak till Bagdad. Den allra första
delen av järnvägsförbindelsen från Haidar Pascha
inåt Mindre Asien byggdes i början av 1870-talet
men sträckte sig ej längre än till Ismid (91 km).
Alla planer på fortsatt järnvägsbygge måste
upp
ges på grund av turkiska statens penningbrist.
De återupptogos dock av tyska affärsmän, som
insågo de stora möjligheter, särsk. för tysk
företagsamhet, som yppade sig genom banans
fortsättning. Ett tyskt konsortium inköpte 1888 den
färdiga sträckan och fick koncession på en
järnväg Ismid—Ankara, vilken öppnades för trafik
1893. Avsikten var, att banan skulle fortsättas
över Diarbekir och Mosul ned till Bagdad, men
på grund av framställningar från rysk sida
förklarade sig turkiska regeringen hindrad att stödja
denna plan. Då beslöts att i stället bygga
fortsättningen av järnvägen från Eskischehir (ung.
mitt emellan Haidar Pascha och Ankara) till
Konia, vilken bana öppnades 1896.
Fortsättningen av banan, som nu i ett
sammanhang planlades ned till Bagdad och Persiska
viken, var ett vittomfattande företag vadan de
tyska förläggarna av det erforderliga kapitalet
ansågo sig föranlåtna att söka förbindelse med
kapitalister i andra länder. Tillstånd till banans
fortsatta byggande genom Mindre Asien lämnades
av turkiska regeringen mars 1903, och arbetena
bedrevos därefter oavbrutet. Innan banan kunde
nå fram till Syrien, mötte likväl ett
utomordentligt svårt hinder, näml. Taurus. Dessa berg voro
mycket besvärliga att övervinna, ett 70-tal
tunnlar anlades, och banan steg till 1,493 nr ö. h. För
att vinna anslutning till Hidj azj ärnvägen
föranstaltade sultanen, att banan i Syrien drogs ned
mot trakten av Aleppo, ehuru en krok därigenom
blev nödvändig. Vid Persiska viken tänkte man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
