Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Automat - Automatgevär - Automati el. automatism - Automatisk - Automatisk skrift - Automatisk utgiftsökning - Automatism - Automatjärn - Automatkanon - Automatstål, automatjärn - Automatvapen - Automobil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121 Automatgevär—Automobil 122
mekanism, varigenom apparaten bringas att
avlämna en viss myckenhet av någon vara
(sötsaker, tobaksvaror, drycker, järnvägsbiljetter,
frimärken o. dyl.); en restaurang
(automatrestaurang), där gästen själv serverar sig
genom att anlita olika a. av förutnämnda slag.
Andra former av a. äro automatiska leksaker,
musikautomater och spelautomater m. m.
Automatgevär, i regel halvautomatiska vapen
med io—20 skotts magasin och en praktisk
eldhastighet av ung. 30 skott pr min.
Automati el. a u t o m a t i’s m. Inom
fysiologien benämnas sådana rörelser automatiska,
som försiggå oberoende av retande impulser från
yttervärlden el. från blodet. De utgöra svar på
inre retningar, sam under naturliga betingelser
bildas inne i nerv- el. muskelceller. Exempel på
a. är hjärtats rörelser.
Automätisk, som på grund av en mekanism
skenbart fungerar av sig själv; maskinmässig,
mekanisk.
Automatisk skrift, skriftrörelser, som utföras
utan att den skrivande medvetet leder handens
rörelser. Särsk. kan detta fenomen lätt
framkallas hos hysteriska personer, men även normala
personer kunna därtill uppövas.
Automatisk utgiftsökning äger rum, när en
viss lag el. annat beslut av myndigheterna
medför år för år stegrade utgifter. Som belysande
ex. må nämnas statens och kommunernas utgifter
för den allmänna pensionsförsäkringen. Sådana
a. äro till en tid ofrånkomliga, om statsmakternas
redan beslutade ställningstaganden skola
fullföljas.
Automatism, se Automati.
Automatjärn, se Automatstål.
Automatkanon, en särsk. för
luftvärnsända-mål konstruerad pjäs med kaliber 20—57 mm
och med en praktisk eldhastighet av 100—150
skott pr min.
Automatstål, automatj ärn, lättarbetat stål
med oavsiktligt hög halt av vissa föroreningar,
varigenom spånen vid bearbetning i snabbgående
(automat-)maskiner lätt brytas ochen slät yta
er-hålles.
Automatvapen, eldvapen, vilkas mekanism
bringas att fungera med hjälp av gastrycket,
direkt el. genom rekylen. Ex. på a. äro
kulsprutor, kulsprutegevär, automatkanoner,
automatgevär och automat-(maskin-) pistoler.
Automobil (till grek. auto’s, själv, och lat.
mo’bilis, rörlig), bil, ett 3- el. flerhjuligt
motordrivet landsvägsåkdon. Denna definition
inrymmer även den modifikation av a., som kallas
omnibus (buss).
Historik. Den första i full skala utförda
självgående vagnen konstruerades 1769 av den franske
artilleriingenjören N. J. Cugnot och drevs med
ånga. Vagnen var 3-hjulig, varvid en kolvstång
verkade direkt på framhjulet genom en
stegmat-ningsanordning. Ehuru den tunga maskinen
knappast var manöverduglig och torde ha rört sig
ryckvis, har den intresse även ur en annan
syn
punkt, nämligen som föregångare till den Wattska
roterande ångmaskinen. Denna i sin ordning
bildar grundvalen till samtliga de
a.-konstruktio-ner, som framkommo under ett helt århundrade,
varvid Watts medarbetare W. Murdock hörde till
1790-talets pioniärer. Den första ångvagn, med
vilken man kunde färdas någon mera avsevärd
sträcka, tillskrives engelsmannen R. Trevithick
(1801) ; den fick betydelse även för uppfinnarens
vid samma tidpunkt påbörjade
lokomotivkonstruktioner. Redan i början av 1820-talet, d. v. s.
flera år innan den första egentliga järnvägen
(Manchester—Liverpool) hunnit byggas, fanns
mellan vissa orter i England regelbunden
landsvägstrafik med ångomnibussar, varvid hastigheten
kunde uppdrivas till 20 km/tim (bild 1 å pl.).
De unga järnvägsbolagen sågo i dessa fordon en
allvarlig konkurrent och lyckades — sedan en
serie olyckor inträffat, bl. a. vid möten med
hästfordon — genomdriva en lagstiftning (den s. k.
lokomotivakten av 1844), enl. vilken en man med
röd flagga skulle gå framför varje maskindrivet
landsvägsåkdon. Maximihastigheten kom
härigenom att automatiskt nedgå till c:a 6 km/tim.
Lokomotivakten upphävdes först 1896, sedan det
blivit tydligt, att bilindustrien på kontinenten
representerade en ekonomisk faktor att räkna med.
— Lätta, ångdrivna personvagnar framkommo
både i Frankrike och Tyskland på 1840-talet;
likväl begagnades ångvagnarna huvudsaki. för
tunga transporter och fingo härvid även militär
betydelse, t. ex. under Krim-kriget och kriget
1870—71. Explosionsmotordrift torde först ha
försökts av tysk-österrikaren dr Siegfried Marcus
(1877). Tekniska förutsättningar för att
explo-sionsmotorer skulle få något verkligt övertag gent
emot ångmaskinerna uppkommo först efter 1878,
då Otto & Langen lanserade den första enl.
4-taktsprincipen fungerande gasmotorn. Likväl
kom det att dröja in på 1910-talet innan
ångmaskinens roll som drivkraft för a. kunde
anses utspelad. Ännu 1904 anges i Nordisk
Familjebok (2:a uppl.), att ”praktiken vid jämförelse
mellan de tre klasserna (explosionsmotordrift,
ångdrift och elektrisk drift) utvalt första klassen
huvudsaki. för lättare a. och andra klassen för
tyngre last-a.”.
De konstruktionsproblem, scm 1880-talets
konstruktör av motordrivna a. ställdes inför, hade
ganska mycket gemensamt med dem
ångbilspio-niärerna hade mött 100 år tidigare; i bägge
fallen var huvuduppgiften att omforma en urspr.
klumpig stationär kraftmaskin på sådant sätt, att
den förvandlades till en smidig och kompakt
lätt-viktstyp. Ur verkstadsteknisk synpunkt lågo dock
förhållandena för explosionsmotorn av lätt
insedda skäl långt gynnsammare till. De namn, till
vilka denna utvecklingsfas främst är knuten, äro
tyskarna G. Daimler och C. Benz, som var på
sitt håll synas ha börjat sina experimentarbeten
1883. Daimlers första motordrivna fordon
(utarbetat med assistens av W. Maybach) fick
formen av en motorcykel med ett stödhjul på vardera
sidan; hans nästa skapelse var en 4-hjulig a.,
försedd med en 1 V2 hkr ”gasolinmotor” och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
