Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz / 95-96 (1951) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aurivillius, 6. Per Fabian - Aurivillius, 7. Christopher - Aurland - Aurlandsfjord - Aurora (gudinna) - Aurora (stad) - Aurora (sällskap) - Aurora (tidning) - Aurorafjäril - Auroraförbundet - l’Aurore (tidning) - Aurum - a. u. s. - AUS - à usance el. a uso - Ausbruch - Auschwitz - Aus der Tiefe seines Bewusstseins - Au sérieux - Auskultant - Auskultation - Auslese - A uso

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

biblioteksman (1756—1829). Han blev 1787 prof, i
vitterhet och universitetsbibliotekarie i Uppsala
samt förestod sedan i 42 år med stor skicklighet
och omsorg Uppsala bibliotek. Genom utg. av
sin katalog över tryckta böcker i
universitets-bibl. 1805—14 samt delarna 8—15 av Warmholtz’
”Bibliotheca sviogothica” har A. tillfört landets
bibliografiska litteratur värdefulla tillskott.

7) Per Olof Christopher A., den föreg:s
sonson, entomolog (1853—1928); fil. dr i Uppsala
1880, prof, och intendent vid Riksmuseets
entomologiska avd. 1883
—1901, led. av
Vet.-akad. 1895 och akad.
sekreterare 1901—23.
Han specialiserade sig
först på studiet av
f j ärilarna och utgav
(1888—91) ”Nordens
fjärilar” samt ett stort
antal avhandlingar i
Vet.-akad:s skrifter,
bl. a. den stora
monografien ”Rhopalocera
Aethiopica” (1898).
Han har även skrivit
talrika arbeten inom
andra entomologiska områden och vidare uträttat
ett synnerligen betydelsefullt arbete genom att
på 1890-talet verka för upprättandet av Statens
entomologiska anstalt och genom sitt initiativ
till utg. av Entomologiska föreningens ”Svensk
insektfauna”, i vilken han författat flera delar.

8) Carl Wilhelm Samuel A., den föreg:s
bror, zoolog (1854—99), fil. dr och docent i zoologi
i Uppsala 1883. Han var en utmärkt kännare av
de nordiska havens lägre djur och har författat
talrika vetenskapliga avhandlingar. Han företog
1891 och 1899 forskningsfärder till Sundaöarna
och Ostindien; avled på hemresa från den senare.

Aurland, härad i v. Norge, omkr. inre
Sognefjords sydliga vikar, Aurlandsfjorden och
Nærö-fjorden; Sogn och Fjordane fylke; 1,456 km2;
2,500 inv. Ett vilt, av djupa trånga dalar
genomskuret fjällparti. Stark turisttrafik.

Aurlandsfjord, en sydlig arm av
Sognefjorden mot s. fortsatt av Flåmsdalen, har i s. v.
bifjorden Næröfjorden med Nærödalen, båda
dalarna bland Norges mest kända turistvägar.

Aurora, morgonrodnadens gudinna i den rom.
mytologien. A:s grekiska förebild var Eos.

Aurora [åråra], stad i Illinois, U.S.A., 50 km
v. om Chicago; 47,000 inv. Stora järnvägsverkstäder.

Aurora, vittert sällskap i Åbo, stiftat 1770 av
H. G. Porthan m. fl. Sin största betydelse för
Finlands andliga liv hade Aurora genom
grundläggandet av ”Tidningar, utgifne af et Sällskap
i Åbo”, som var Finlands första tidning. A.
verkade för den fosterländska odlingens höjande på
olika områden.

Aurora, socialdemokratisk tidning i Ystad, gr.
1899, utges sedan 1907 sex ggr i veckan.
Huvudred. är sedan 1944 Ludvig Törnqvist.

Aurorafjäril, Antho’caris (Éuchlo’e)
carda’-mines, till fam. Pieridae hörande fjäril.

Auroraförbundet i Uppsala var en av
Atter-bom, Hedborn, Ingelgren m. fl. stiftad litterär
förening, som ägde bestånd 1807—10. Det kunde
betecknas som en fortsättning av sällskapet
”Vitterhetens vänner”, som Atterbom förut hade
tillhört, och kallade sig i början ”Musis amici”
(”sånggudinnornas vänner”), vilket namn våren
1808 utbyttes mot ”Aurora” för att antyda
annalkandet av en ny ”morgonrodnad” för den svenska
vitterheten. De ledande i förbundet voro, jämte
Atterbom, Elgström och Palmblad.

1’Aurore [lårå’r], parisisk morgontidning,
grundades 1897 i syfte att framtvinga en revision av
Dreyfusprocessen. I A. offentliggjordes 13 jan.
1898 Zolas ryktbara ”J’accuse” (”Jag anklagar”),
hans till republikens president ställda öppna brev.
A. var länge G. Clemenceaus organ.

Au’rum, lat., guld. Skrives ss. kem. tecken
för guldets atomvikt förk. Au. — A. foliätum,
bladguld. — A. mosäicum el. A. musivum,
musiv-guld. — A. pigme’ntum, auripigment.

a. u. s., förkortning för actum ut supra, ”gjort
som ovan”, ”sålunda avhandlat”, något föråldrad
slutformel i protokoll.

AUS, förk. för Arméns underofficersskola.

à usance [a ysä’s], fr., el. a u’so, it., den tid,
som i olika länder får förlöpa från en växels
uppvisning, tills betalning sker.

Ausbruch [-brok] ty., vinmärke, urspr. [-betecknande ett vin, vid vars framställning
kommit till användning endast fullmogna druvor, som
man före den eg. druvskörden för hand
utplockat (”ausbrechen”) i klasarna. Benämningen
brukas främst om ungerska viner, särsk. tokajerna,
men även från Rhenlandet komma
”ausbruchviner”.

Auschwitz [aus-] (ty.), po, Osświeçim, stad i
Polen, nära övre Weichsel; c:a 15,000 inv.
Kvarnar, zinkvalsverk. Vid A. låg ett av det nazistiska
Tysklands mest beryktade koncentrationsläger.

Aus der Tiefe seines Bewusstseins [-ti’fe
zai’nes bevo’stsäins], ty., ”ur djupet av sitt
medvetande”, ofta ironiskt brukat uttryck.

Au sérieux [å seriö’], fr., på allvar.

Auskultant (av lat. auscultare, lyssna), eg.
åhörare; person, som inskrivits vid ämbetsverk
o. d. med rätt att övervara förhandlingarna och
att deltaga i vissa arbeten; person, som under
vissa villkor antagits som åhörare vid
undervisningsanstalt. — Verb: auskultéra.

Auskultation (lat. auscultätid), avlyssnande av
sjukliga el. naturliga ljud inom en kropp,
antingen med örat direkt mot kroppen el. med
hjälp av hörlur, stetoskop. Hippokrates (d. 377
f. Kr.) använde a., framför allt beträffande
andningsorganen. Aretaios är den förste, som talade
om a. av hjärtljuden. — 1819 uppfann René
Laënnec stetoskopet och återupplivade därmed a.,
som sedan århundraden råkat i glömska.

Auslese, ty., se Rhenviner.

A uso, se å usance.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>