Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astronomiska koordinater (astronomisk ort) - Astronomiska observatorier - Astronomiska unionen - Astronomiska årsböcker el. efemerider - Astronomiskt ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
941
Astronomiska observatorier—Astronomiskt ur
942
räknas från nämnda skärningspunkt åt samma
håll som rektascensionen.
De instrument, som användas för mätning av
a., kunna uppdelas i: a) Sådana, som äro rörliga
i ett enda plan, och medelst vilka således en enda
vinkel kan mätas. Det äldsta av dessa instrument
kallades muralkvadrant, konstruerat trol.
först av Tyge Brahe. Med detta kan man
mäta stjärnornas deklination och — med tillhjälp
av ett ur — även deras rektascension. Senare
kallade man instrument för mätning av rektascension
passageinstrument, för mätning av
deklination vertikalcirkel samt för mätning
av bådadera meridiancirkel. Denna är
ett av ob serva toriernas huvudinstrument. Det
finns också instrument, med vilka man även kan
mäta vinklar i vilket plan som helst — t. ex.
vinkelavståndet mellan två bestämda stjärnor. De
kallades under astronomiens äldre tid k v
a-d r a n t e r, sextanter, oktanter. En
nyare form är spegelsextanten, som är ett
av sj.ömännens huvudinstrument, och
prismacirkeln. — b) Sådana instrument, som kunna
användas att mäta himlakropparnas båda
vinkel-koordinater. Det förnämsta av dessa instrument
kallades i äldre tid a r m i 11 a r s f ä r (se d. o.).
Efter kikarens uppfinning skiljer man på
instrument för mätning av höjd och azimut, vilka
kallas teodoliter el.
universalinstrument, och instrument för mätning av
stjärnornas rektascension och deklination, som kallas
parallaktiska instrument el.
ekvator i a 1 e r, ibland också refraktorer el.
spegelteleskop. Stjärnornas latituder och
longituder bestämmas numera aldrig direkt med
instrument utan beräknas ur andra koordinater.
Astronomiska observatorier, institutioner, vid
vilka man utför de direkta el. indirekta
observationer, som ligga till grund för den
astronomiska forskningen. F. n. finnes omkr. 200 a.
De äldsta a. äro uppförda av araberna. I Europa
torde de äldsta observatorierna ha varit Walthers
observatorium i Nürnberg (1472), lantgreven
Vilhelm IV:s i Cassel (1561) och Tyge Brahes
på Ven (1576). Köpenhamns observatorium
upprättades 1633 av Tyge Brahes lärjunge
Longo-montanus ("Rundetaarn”). Parisobservatoriet
grundades 1667 av Cassini,
Greenwichobservato-riet 1675 av Flamsteed, Berlinobservatoriet 1700
Tyge Brahes observatorium Stjärneborg på Ven.
Observatoriet på Mount Wilson i s. Kalifornien.
av Kircherus. Av de svenska observatorierna
grundades Uppsala observatorium 1739 av Anders
Celsius. Stockholms observatorium grundades
1748 av Per Elvius, det flyttades 1931 till
Saltsjöbaden. Lunds observatorium grundlädes 1867
av Axel Möller. Observatoriet i Oslo grundades
1833 av Christoffer Hansteen. De största
observatorierna f. n. i Europa äro
Hamburgobserva-toriet i Bergedorf samt observatorierna i
Greenwich och Babelsberg (utanför Berlin). Det största
observatoriet i världen är det på Mount Wilson
i s. Kalifornien, som har ett spegelteleskop med
254 cm öppning. Det har upprättat en filial på
Mount Palomar med ett spegel teleskop med en
5 m spegel, som f. n. är det kraftigaste i världen.
Astronomiska unionen, se Internationella
astronomiska unionen.
Astronomiska årsböcker el. e f e m e r i’d e r
angiva för bestämda tider på året de numeriska
värdena på storheter, som bestämma
himlakropparnas lägen på himmelssfären, såsom
rektascension, deklination, längd och bredd. De innehålla
vidare uppgifter om solens, månens och
planeternas skenbara storlek vid olika tider. Dessutom
lämna de utförliga uppgifter om förmörkelser i
solen och månen o. s. v. De mest kända och
använda efemeriderna äro ”Berliner astronomisches
Jahrbuch”, ”The nautical almanac and
astrono-mical ephemeris”, ”La connaissance des temps”
och ”American ephemeris and nautical almanac”.
Astronomiskt ur, se Ur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
