- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
851-852

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvrike - Arvsavtal - Arvskifte - Arvsordning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

851

Arvsavtal—Arvsordning

852

Arvika. Stadskyrkan och Torget.

kvarvarande monarkier äro a. A:s motsats är
v a 1 r i k e t, där monarken tillsättes genom val.

Arvsavtal. Genom lag 1930 ha bestämmelser
givits om vissa a. Avtal i fråga om arv el. rätt
på gr. av testamente efter den, som ännu lever,
träffat med annan än denne, är enl. denna lag
ogiltigt. Arvingar kunna således ej under
arvlå-tarens livstid överenskomma om skifteslotter vid
blivande arvskifte. En arvlåtare kan ingå a. med
en sin arvinge om avstående av arv; dock är
sådant avtal beträffande bröstarvinges laglott
bindande endast om avståendet uppväges av
skäligt vederlag. Arvinges el. testamentstagares
överlåtelse el. pantsättning av blivande arv före
arv-låtarens död är ej gällande. Likaså äro avtal av
arvlåtaren, varigenom denne förfogat över sin
blivande kvarlåtenskap, ogiltiga. Vissa slag av a.
kallades förr arvsförening.

Arvskifte, delning av avliden persons
tillgångar mellan dödsbodelägarna, varigenom den
tillfälliga förmögenhetsgemenskap upphör, i
vilken de efter dödsfallet stått till varandra. Någon
tid för a. är ej föreskriven, utan dödsbodelägarna
kunna fritt leva samman i oskiftat bo. Men önskar
någon delägare få sin lott utbruten genom skifte,
är han därtill berättigad, så snart boet är utrett.
A. förrättas av dödsbodelägarna själva (el. deras
målsmän el. befullmäktigade ombud) el. av särsk.
utsedd skiftesman. Skriftlig handling över
delningen, s. k. arvskiftesinstrument, plägar
upprättas. Den skall undertecknas av samtliga
dödsbodelägarna jämte vittnen el. ock av skiftesman. Var
den döde gift skall först bodelning ske med
maken el. dennes arvingar, innan den avlidnes
arvingar få göra a.

Finnas omyndiga arvingar, måste lottning ske;
eljest äga arvingarna dela efter behag. Före
skiftet böra testamentstagarna ha utfått sin rätt
och boets gäld vara betald. Arvinge, som
uppburit förskott å sitt arv, är enl. vissa regler skyldig
avräkna detta. Vägrar delägare att lämna sin

medverkan till skiftet, har skiftesmannen att
själv bestämma om delningen med rätt för
delägare att inom viss tid klandra skiftet vid domstol.

Arvsordning kallas den ordning lagen
fastställt för arvingars inbördes företräde el. lika
rätt till arv.

Arvsrätten för skyldemän beskars genom lagen
8 juni 1928 om arv så, att kusiner och avlägsnare
skyldemän uteslötos från arv. Inom de
arvsbe-rättigades krets är a. följ. I första hand går
arvet till arvlåtarens barn. Avlidet barns
avkom-lingar träda i dess ställe, och varje gren skall
därvid taga lika lott. De barn el. andra
avkom-lingar, som i det särskilda fallet äga taga arv
efter arvlåtaren, kallas hans bröstarvingar,
vilka utgöra första parentelen. Om bröstarvingar
ej finnas, går arvet till arvlåtarens föräldrars
parentel (andra parentelen), varvid föräldrarna
taga hälften var av arvet. I avliden faders el.
moders ställe träda arvlåtarens syskon, och
representationsrätt finnes jämväl för syskons
av-komlingar. Finnas ej syskon el. avkomlingar av
dem men lever en av arvlåtarens föräldrar,
tillfaller arvet denne.

Leva ej arvlåtarens föräldrar, syskon el.
syskons avkomlingar, går arvet till far- och
morföräldrarnas parentel (tredje parentelen). Envar
av dessa tager lika stor lott. Om någon av dem
avlidit, äga hans barn, d. v. s. arvlåtarens
farbröder och fastrar, morbröder och mostrar, taga
den dödes lott. Har vid någon av far- el.
morföräldrarnas död denne ej efterlämnat barn, går
den dödes lott till den andra av far- och
morföräldrarna el., om ej heller denne finnes i livet,
till hans barn, d. v. s. barn i ett annat gifte.
Först om ingen arvinge finnes på den
förevarande sidan, går arvet över till den andra sidan.
Härmed slutar arvsrätten i tredje parentelen.

Var arvlåtaren gift och lämnar ej bröstarvinge
efter sig, tillfaller kvarlåtenskapen maken.
Lever vid den efterlevande makens död någon av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free