Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvidsjaurs och Arjeplogs tingslag - Arwidsson, 1. Adolph Ivar - Arwidsson, 2. Ivar - Arwidsson, 3. Greta - Arvidson, Theodor - Arvidson, Stellan - Arvidsvik - Arvika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
Arwidsson—Arvika
848
jeplogs tingslag; 18,645,70 km2, 16,390 inv. (1950).
Tingsställen: Arvidsjaurs kyrkostad och
Arjeplogs kyrkby.
Arwidsson. 1) Adolph Ivar A., politisk
skriftställare, hävdaforskare (1791—1858). A. var
f. i Finland och blev docent i allmän historia i
Åbo 1817. Hans ivran för ett återuppväckande
av det finska folkets nationella självmedvetande
föranledde honom att 1821 uppsätta Åbo
Morgonblad, vari han frimodigt diskuterade
offentliga angelägenheter och statslivet. Redan efter
9 månader blev denna Finlands första politiska
tidning indragen såsom farlig för allmänna
säkerheten och lugnet.
A. skildes också från
univ. Trött på alla
trakasserier,
överflyttade A. året därpå till
Sverige, där han fick
anställning i Kungl.
biblioteket och 1843
blev kungl.
bibliotekarie. Han ägnade sig
flitigt åt forskning i
Finlands och Sveriges
hävder. Märkliga äro
hans viktiga
urkunds-samling ”Handlingar
till upplysning af
Fin
lands häfder” (1846—58) och samlingen ”Svenska
fornsånger” (3 bd, 1834—42), som blev den första
vetenskapliga folkvisesamlingen i Norden, Som
politisk skriftställare uppträdde A. (pseudonymt)
flera ggr, bl. a. mot Crusenstolpe och I. Hwasser.
2) Ivar A., den föreg:s sonson, zoolog (1873
—1936), fil. dr i Uppsala 1907. Han deltog som
zoolog i Nathorsts expedition till östgrönland och
Jan Mayen 1899, var 1905—21 fiskeriassistent,
blev 1921 konservator vid Zoologiska museet i
Uppsala och doc. 1923. Han har skrivit
”Strömmingsfiske” (1913) och flera värdefulla arbeten
om laxens och kräftans biologi.
3) Greta A., den föreg:s dotter, arkeolog (f.
1906), fil. dr 1942, doc. vid Uppsala univ. s. å.,
landsantikvarie på Gotland 1946. A. har
huvudsaki. behandlat den yngre järnålderns
stilhistoriska problem och aktivt deltagit vid utgrävningen
av Valsgärdefynden.
Arvidson, August T h e o d o r,
metodistbiskop (f. 1883 13/io). A. blev ordinerad till äldste
(prästvigd) 1911,
tjänstgjorde sedan i
olika
metodistförsamlingar, var dessutom
distriktsföreståndare i
två omgångar samt
blev 1931 föreståndare
för metodistkyrkans
expedition i
Stockholm, chef för dess
bokförlag samt red.
för dess tidningar.
1946 blev A. biskop
över de nordiska
metodistkyrkorna. Han
har gjort sig känd som predikant, författare och
översättare och är en av den svenska
frikyrkorörelsens främsta män.
Arvidson, Erik Stellan Åke,
litteraturhistoriker (f. 1902 8/ii), fil. dr 1932 i Lund, 1930
—33 universitetslektor i Greifswald, 1933 lektor
i Visby, 1937 rektor
i Hudiksvall, 1948 i
Malmö, därefter
uppdrag för
skolkommis-sionens räkning. Han
var sekr. i 1946 års
skolkommission. A.
har skrivit ”Thorild.
Studier i hans
ungdomsutveckling”
(1931) och ”Selma
Lagerlöf” (1932). A. har
också uppträtt som
skald med samlingarna
”1 Skorpionens tecken”
(1927), ”Gränslandet”
(1929) och ”Jordglans” (1933), vilka
väsentligen bestå av antikristen, clartéistisk tendensdikt,
vidare ”Fredlös” (1940) och ”Stjärnhavskust”
(1944). Han har även skrivit monografier över
Benjamin Franklin (1943) och Bo Bergman
(1945). A., som redigerade tidskr. Clarté 1924
—27 och 1932—33, har flitigt medarbetat i
arbetarpressen.
Arvidsvik, stadsdel i Marstrand.
Arvika, stad i Värmlands län, vid n. ö. sidan
av Glavsfj orden; 158,10 km2, efter
inkorporeringen av Arvika landskommun en av Sveriges
till ytvidden största städer; 3,135 har åker;
15,071 inv. (1950). A. har ett naturskönt läge
på en terrasslik sluttning invid Kyrkviken (en
vik av Glavsfjorden) och är regelbundet byggt.
På en hög platå mitt i fonden av stadens
huvudgata, Torggatan, ligger stadskyrkan, byggd 1909
—11 av Ivar Tengbom. Vid Styckåsskogens
naturpark är V. Värmlands fornminnesförenings
museum beläget. V. om Badhusparken ligger
Arvika v. församlings kyrka (förut
landsförsamlingens), uppförd på 1600-talet. S. om A. ligger
Storkasbergets utsiktstorn och Ingesund, V.
Värmlands folkhögsk. och Folkliga musikskolan.
Ett nytt industriområde är utlagt vid
Agnete-berg, n. v. om staden. A:s industri omfattar
c:a 45 arbetsställen med omkr. 1,800 arbetare.
Störst är ab. Arvika verken. Vidare märkas
Thermiaverken (mekanisk verkstad och gj uteri),
Arvika redskapsfabrik och ab. Förenade
piano-och orgelfabriker. Inom textilindustrien finnes en
större fabrik, Arvika ullspinneri- och väfveri.
Svenska tobaksmonopolet driver en fabrik för
tillverkning av rök- och tuggtobak. Västerut vid
Älgåfjorden ligger Jössefors sulfitfabrik,
pappersbruk och spritfabrik samt vid Vaggeälven
Brättne kraftstation. I A. utgivas ”Arvika
Nyheter” och ”Arvika Tidning”.
I A. finnas lasarett, sanatorium, samrealskola
med kommunalt gymnasium samt lärlings- och
yrkesskola. A. har järnvägsförbindelse med
Char-lottenberg och Karlstad samt är ändpunkt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
