Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arrhenius, 2. Svante - ARrhenius, 3. Olof - Arrhén von Kapfelman, Erik Jakob - Arriaga, Manoel de - Arrianos - Arrie - Arrivism - Arriärgarde - Arrogans - Arrondera - Arrondissemang - Arrowrot - Arrowrotstärkelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arrhén von Kapfelman—Arrowrotstärkelse
823
och norrsken, handla fyra av honom i förening
med N. Ekholm utarbetade avhandlingar. I flera
andra arbeten har han behandlat kosmiska
problem. En framställning av hela kosmiska
fysiken från den moderna fysikens och fysikaliska
kemiens ståndpunkt har A. lämnat i sin
”Lehr-buch der kosmischen Physik” (Leipzig 1902—03),
i vilken han framkom med flera egna nya och
viktiga inlägg. I synnerhet har hans teori om
Ij ustryckets betydelse för kosmiska
fenomen visat sig mycket fruktbärande. I samband
därmed står A:s uppfattning om panspermien.
Sina kosmiska idéer har A. framställt i flera
mycket värdefulla populärvetenskapliga böcker;
hans ”Världarnas utveckling” (1906; 8:e uppl.
1924—29) och ”Stjärnornas öden” (1915) ha
vunnit en för dylika arbeten enastående spridning i
Sverige och blivit övers, till de flesta
kulturspråk. I det fängslande arbetet ”Människan
inför världsgåtan” (5 uppl. 1907) skildrar A. olika
epokers och de stora tänkarnas uppfattning om
universum och anger i anslutning därtill sin egen,
rent naturvetenskapliga ställning till
världspro-blemen.
A:s tredje viktiga arbetsområde ligger inom
serumterapien. 1902 började han
serum-terapiens teoretiska bearbetning på
fysikalisk-kemisk grundval och har under de närmast
följande åren lämnat viktiga experimentella och
teoretiska bidrag. Sina serumterapeutiska
arbeten har A. sammanfattat i monografierna
”Im-munochemie” (1907) och ”Quantitative laws in
biological chemistry” (1915). En populär skrift
av A. på immunitetsområdet bär titeln ”Om
smittkoppor” (1913).
A. erhöll 1903 nobelpriset i kemi ”för den
förtjänst han genom sin elektrolytiska
dissocia-tionsteori inlagt om kemiens utveckling”.
3) Olof Wilhelm A., den föreg:s son,
botanist och lantbrukskemist (f. 1895 2/ii), fil. dr i
Stockholm 1920, assistent i lantbruksbotanik vid
Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet 1920—26, markbiolog vid
Proefsta-tion voor suikerindustrie i Pasoeroean (Java)
1926—28 och därefter privatforskare. A. är
främst mätande ekolog och har studerat olika
ekologiska faktorers variation i brett lagda
undersökningar. Han har även arbetat med
åkerjordens fosfathalt. Han har därvid bl. a. funnit
en arkeologiskt värdefull metod att ange läget
av förhistorisk bebyggelse.
Arrhén von Kapfelman, Erik Jakob,
tonsättare (1790—1851), musiklärare vid
Krigsakademien på Karlberg 1824—50. A:s större
musikaliska arbeten blevo föga kända, och numera
lever hans namn uteslutande på grund av två
manskvartetter: arrangemanget av O.
Wester-marks melodi till Tegnérs ”Kung Karl, den
unge hjälte” och den allmänt sjungna
tonsättningen av K. F. Dahlgrens ”Wårsång på
Walborgsmessoaftonen” (”Våren är kommen”).
Arria’ga, M ano e 1 de, portugisisk politiker
(1840—1917), en tid prof, vid univ. i Coimbra.
Ivrig republikan och antiklerikal, framträdde
824
han vid revolutionen okt. 1910 i främsta ledet
och blev året därpå republikens president, på
vilken post han kvarstod till 1915. A. har även
varit verksam som skald.
Arriano’s (lat. Arriänus), grekisk skriftställare,
som levde i förra hälften av första årh. e. Kr.
Hans förnämsta verk är en ännu nästan
fullständigt bibehållen historia om Alexander den stores
liv och fälttåg, kallad ”Anabasis” efter
Xeno-fons liknämnda arbete (sv övers, av I. Heikel,
1944).
Arrie, socken i s. v. Skåne, s. ö. om Malmö;
Oxie härad, Malmöhus län; 7,23 km2; 370 inv.
(1950). A. är slätt, i ö. med stora grusbackar.
Åkern 636 har. Egendom: Arrie boställe. Nuv.
kyrkan är från 1880-talet. A. är församling i
Gässie, Eskilstorps, A. och Hököpinge pastorat i
Lunds stift, Oxie kontrakt. A. ingår i Månstorps
storkommun.
Arrivi’sm (fr. arrivisme), lycksökeri. — A
r-r i v i’s t, lycksökare.
Arriärgarde. 1) Den truppstyrka, som har till
uppgift att bakifrån trygga en på tillbakamarsch
varande truppavdelning, så att denna kan utföra
sin förflyttning utan att oroas av fienden. —
2) Den tredjedel av en seglande örlogsflotta el.
eskader, som vid ”naturlig ordning” seglade sist.
Arroga’ns, anspråksfullhet, dryghet, övermod,
översittarton. — Adj.: A r r o g a’n t.
Arrondera [aråt)dé’ra], avrunda; i
målarkonsten: giva figurerna naturlig rundning och
fyllighet. — A. sig, utvidga sitt område, sina
besittningar.
Arrondissema’ng (fr. arrondissement), i
Frankrike benämning på underavdelningarna och
distrikten i departementen och på kvarteren i
Paris.
Arrowrot [ä’råu-], se Arrowrotstärkelse.
Arrowrotstärkelse [ä’råu-L Arrowrot är ett
gemensamt namn på flera botaniskt skilda
tropiska och subtropiska växter, vilka samtliga
utmärkas av stora och starkt uppsvällda rotknölar,
innehållande rikligt med a. De viktigaste
a.-sorterna benämnas efter sitt geografiska
ursprung: västindisk, brasiliansk och ostindisk. —
Västindisk a. (marantastärkelse, äkta
arrowrot) utvinnes ur rotknölarna av Mar anta
arundinacea. Växten är inhemsk på de
Västindiska öarna, där också odlingen är den mest
betydande i världen. Då marantastärkelsen
värderas synnerligen högt, bruka ofta andra
a.-sor-ter, speciellt kannastärkelse ur vissa
CaMwa-arter, gå i handeln under detta namn. —
Brasiliansk a. (tapioka-, manioka-, manihot-,
mandiok- el. kassavastärkelse) erhålles ur
rotknölarna av Manihot utilissima. Växten odlas
huvudsaki. i Brasilien, Västindien, Västafrika,
på Sundaöarna och de Malajiska öarna. — En
nära besläktad art, Manihot Aipi, lämnar även
brasiliansk arrow. — Ostindisk a.
förekommer i europeisk handel mera sällan. Den fås
av Curcuma angusti’folia och andra till
ingefärs-växterna hörande arter. — Indianerna begagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
