Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arles - Arlesiskan - Arlington, Henry Bennet - Arlington National Cemetery - Arliss, George - Arlon - Arlöv - Arm - Arma - Armada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Arlesiskan—Armada
776
Amfiteatern i Arles.
kungariket A r e 1 a t el., såsom det oftast kallas,
B u r g u n d.
Arlesiskan (L’arlésienne), drama av A. Daudet
med musik av Bizet (”Flickan från Arles”).
Arlington [ä’li?jtan], Henry Bennet, Earl
av A., engelsk politiker (1618—1685). Han blev
1662 statssekreterare och stod en tid högt i
gunst hos Karl II. År 1669 insattes han i den
efter medlemmarnas initialer uppkallade
”cabal-ministären” och förmedlade 1670 det i Dover
avslutade hemliga fördraget med Ludvig XIV.
1674 anklagades han inför underhuset för
svik-ligt förfarande som ämbetsman och för
befordran av papismen, vilket föranledde hans avgång
som statssekreterare.
Arlington National Cemetery [ädigtan nä’Jnl
se’mitri], se Washington.
Arliss [ ä’lis], George, engelsk-amerikansk
skådespelare (1868—1946). Han debuterade på en
londonteater 1886 men reste efter stora
framgångar i karaktärsfacket till U.S.A., där han
stannade till 1935, då han återvände till
England. A. har bl. a. spelat Ibsen och Shakespeare,
men hans mest kända roll är Disraeli. Han
medverkade i ett flertal filmer.
Arlon [arlå], stad i s. ö. Belgien, huvudstad
i prov. Luxembourg, i Ardennerna, 11,000 inv.
Yllefabriker, järnverk och läderindustri.
Arlöv, municipalsamhälle i Skåne, strax n. ö.
om Malmö; Burlövs socken, 3,578 inv. (1950).
A., som är beläget vid Södra stambanan och
Västkustbanan, har livlig industri och handel.
Tax.-värde å bevilln.-tax. fast egendom 20,327,000
kr. och bevilln.-tax. inkomst 9,712,000 kr. (1949).
Större industriella anläggningar: A :s
sockerfabrik, ägare Sv. sockerfabriks ab., A :s mekaniska
verkstad och vaggonfabrik, ägare ab. Sv.
järn-vägsverkstäderna, vidare bokbinderi och tryckeri,
tågvirkes-, bindgarns- och mattfabrik m. m.
Arm. Människans ’’ arm består av tre mot
varandra rörliga, hävstångsartade delar: över-
och underarmen samt handen,
överarmen har till
grundstomme ett ben,
överarmbenet, underarmen två ben,
armbågsbenet och strålbenet.
De muskler, som röra
överarmen, ligga på skuldrorna,
de, som röra underarmen,
kring överarmbenet. De
muskler, som finnas kring
armbågen och på
underarmen, röra hand och fingrar,
och dessas långa senor stryka
fram å underarmens nedre
tredjedel. Bland de på
framsidan av överarmen liggande
böj musklerna finnes en
(bi-ceps), som vid ansträngande
böjning står fram som en
oval klump. Bakom och inom
biceps framstryker stora
armpulsådern (arteria brachialis).
Vid underarmens nedre ände träder å
flathands-sidan en artär (ar ter ia radialis) fram tätt under
huden, mellan denna och strålbenet. Det är där
man brukar undersöka pulsen. Bland armens
nerver må här omtalas en, ulnarnerven, vilken ligger
ytligt i armbågen samt bl. a. utbreder sig i
huden till ring- och långfingret.
A’rma, lat., vapen.
Armäda, sp., örlogsflotta. ”Stora armadan”
kallades den flotta, som Filip II 1588 sände för
att, i samverkan med Farneses trupper i Neder
länderna, erövra England.
Högste befälhavare var den för
sjö-stridsbefäl oduglige hertigen av
Medina Sidonia, och flottan
uppges ha bestått av 128 fartyg
med en besättning av 29,000
man. Fartygen voro stora och
svårmanövrerade, klent försedda
med artilleri och främst avsedda
för närstrid. Flottan nödgades
för reparationer m. m. stanna i
Coruna 9 juni—12 juli och kom
in i Engelska kanalen 20 juli.
Där oroades den genom
ständiga anfall av den, särsk. i
fråga om fartygens storlek,
underlägsna engelska flottan, som
under överbefäl av lord Howard
of Effingham leddes av de
beprövade sjöhjältarna Drake,
Hawkins, Seymour och
Fro-bisher m. fl. De engelska
fartygen voro vida lättrörligare
och bättre armerade än de
spanska, som efter några dagars
förlustrika småstrider ankrade
utanför Calais. Här anföll
Howard och tillfogade fienden
svåra förluster. Spanjorerna
måste, förföljda av
engelsmännen upp till Forthviken, söka
taga sig hem genom Nordsjön
Schematisk bild
av v. arms ben
(prickade linjer)
och pulsådror.
1
nyckelbenspuls-åder, 2
axelpulsåder, 3
armpulsåder, 4
strålbens-pulsåder, 5
arm-bågspulsåder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
