Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Argentina - Finanser - Författning - Rättskipningen - Politisk indelning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Argentina
742
telegraf. Statsinkomsterna beräknades 1950 till
4,870 mill. papperspesos och statsutgifterna till
4,851 mill. Statsskulden hade 31 dec. 1948 stigit
till 11,630 mill. papperspesos.
Författning. A. utgör en förbundsstat, där
varje provins är i sina enskilda angelägenheter
fullt oberoende av de andra och har sin egen
författning och representation. Enligt den
gemensamma författningen av 1853 utövas den
verkställande makten av en president och den
lagstiftande av en nationalkongress. Genom en
ny författning 1949 har regeringen givits stor
makt över den nationella ekonomin. Den stadgar
också, att president och vice-president väljas
direkt (icke som förut genom elektorer) för en
tid av 6 år, Vice-presidenten fungerar som
senatens talman. President och vice-president måste
vara infödda och katoliker. I motsats till tidigare
bestämmelser kan presidenten återväljas.
Nationalkongressen utgöres av senat och
deputeradekammare. Medl. i den förra äro 30
och väljas indirekt för 6 år av förbundsdistriktet
Buenos Aires och provinserna. En tredjedel av
senaten förnyas vart tredje år. De 160
medlemmarna i deputeradekammaren väljas för en tid
av 6 år direkt av folket, och en tredjedel av
kammaren avgår vart tredje år. Territorierna,
9 till antalet, styras av guvernörer, utnämnda av
presidenten.
Rättskipningen utövas av förbunds- och
provinsdomstolar. Bland de förra äro en högsta
domstol i Buenos Aires och 5
appellationsdom-stolar. Varje provins har sitt eget
domstols-system med en högsta domstol och flera lägre
instanser.
Politisk indelning. Landet består av 14
provinser och 9 territorier, varjämte
förbundsdistriktet Buenos Aires bildar ett självständigt
område.
De olika provinsernas areal och invånareantal
i runda tal (1947) framgår av följande tabell.
Kms Inv.
Förbundsdistr. Buenos Aires ............... 184 3,000,000
Provinsen Buenos Aires ................ 306,830 4,408,000
„ Santa Fé .................. 134,825 1,700,000
„ Cordoba ................... 168,153 1,455,000
„ Entre Rios ................. 78,329 776,000
,, Corrientes ................. 88,902 571,000
„ Tucumån .................... 22,836 605,000
„ Mendoza ................... 148,783 591,000
,, Santiago del Estero........ 151,774 574,000
,, Salta ..................... 126,578 290,000
„ San Juan ................... 89,179 261,000
„ San Luis ................... 76,923 168.000
,, Catamarca ................ 1061,040 145,000
,, La Rioja ................... 86,490 109,000
,, Jujuy ...................... 52,818 167,000
Territorierna, som sammanlagt ha 1,287,000
inv., äro La Pampa 144,183 km2, Misiones
30,430 km2, Chaco 98,239 km2, Rio Negro
201,010 km2, Chubut 225,724 km2, Neuquén
96,465 km2, Formosa 75,480 km2, Santa Cruz
243,336 km2 och Tierra del Fuego 21,611 km2.
Utom Buenos Aires äro de största
hamnstäderna Rosario (522,000 inv.) och La Plata
(248,000). Inne i landet ligga Cordoba (288,000),
Tucumån (158,000), Santa Fé (154,000) och
Mendoza (104,000).
Historia. Efter besök av portugisiska och
spanska sjöfarande vid nuvarande La Platafloden
anlades på 1520-talet en rad kolonier där, som
dock snart gingo förlorade, men i det inre blev
Asunciön i nuv. Paraguay bestående. Härifrån
grundlädes 1573 Santa Fé och 1580 Buenos
Aires. Under tiden hade spanjorerna från Peru
trängt fram till östra foten av Anderna och
där grundlagt Santiago, Tucumån och Cordoba.
En tredje invasion, från Chile, ledde till
grundandet av Mendoza. Av samtliga dessa besittningar
bildades 1619 La Plataguvernementet,
omfattande provinserna Buenos Aires, Paraguay och
Tucumån, samt ställdes under vicekonungadömet
Peru.
Kolonierna ledo mycket under det spanska
handelsmonopolsystemet och tvånget till
handelsförbindelser uteslutande över Peru, men en stor
smyghandel pågick med engelsmän och portugiser.
1776 upprättades vicekonungadömet La Plata
(omfattande nuv. Argentina, Uruguay och
Bolivia) med Buenos Aires till residensstad.
Samtidigt frigavs handeln.
Mot slutet av årh. började frihetsidéer
intränga, och de napoleonska krigen lossade
ytterligare bandet till moderlandet. Engelska försök
att taga Buenos Aires 1806 och 1807
omintetgjordes av den inhemska befolkningen. Sedan
Josef Bonaparte av Napoleon uppsatts på
Spaniens tron (1808), sökte det kreolska
frihetspartiet rycka till sig styrelsen i Ferdinand VII:s
namn, och 1810 tillsattes en provisorisk regering,
vars ledande man var Mariano Morino. De
följande åren fylldes av blodiga strider mellan
spansksinnade och oavhängighetsivrare, de senare
med stöd särsk. av Buenos Aires köpmän
(portenos) mot utbygdernas halvvilda
boskaps-skötare (gauchos), men 1814 intogs Montevideo,
det spanska partiets huvudort, och på en kongress
i Tucumån 1816 proklamerades Rio de la Platas
förenade provinser som oberoende stat. Paraguay
och Uruguay avskilde sig som självständiga
stater. Spanskt erkännande vanns först 1842.
I det inre rådde länge anarkiska förhållanden
genom strider mellan ”unitarierna”, som stödde
sig på Buenos Aires och ville ha en stark
centralmakt, och ”federalisterna”, som höllo på
självständighet för provinserna, men grundvalen
för en fast och upplyst statsstyrelse lades av
unitarien Rivadavia, och 1826 antogs en
grundlag, som i huvudsak gav uttryck åt unitariernas
syften. Rivadavia blev den förste presidenten
men måste redan 1827 nedlägga sitt ämbete, och
efter nya strider kommo 1829 federalisterna till
makten under gauchohövdingen Rosas, som 1835
gjorde sig till diktator. Utåt gick han till krig
mot grannarna, men sedan han förnärmat
England och Frankrike, nödgades han söka
förlikning med dessa makter. 1852 blev han fördriven
av guvernören i Entre Rios, Urquiza, som
därvid hade understöd från Brasilien, Uruguay och
Paraguay.
1853 antogs en författning i federalistisk anda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
