Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Appalacherna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Appalacherna
654
Potomac Rivers genombrottsdal i Appalacherna vid Harper’s Ferry, West Virginia.
Mountains, bergssystem i Nordamerika, nästan
parallellt med Atlantiska oceanens kust, från
mellersta Alabama till S:t Lawrenceviken
och Newfoundlands nordspets. A. ha en längd av
2,600 km. A. utgöra ett gammalt veckningsberg
med 6—12 jämnlöpande kedjor med
mellanliggande längddalar. Dettas bildning påbörjades
redan under arkeisk tid. Under mesozoisk tid hade
bergskedjebildningen avstannat, och ett peneplan
utbildades; under tertiär tid höjde sig åter landet,
och den nuvarande daltopografien utarbetades
vidare i anslutning till den äldre, varunder
kontrasten ökades mellan de högre bergen och det
östra förlandet, den s. k. Piedmontzonen, och
mellan denna och kustslätten. A. te sig nu som
en tämligen utjämnad bergplatå, vars nuvarande
höj dpartier vanligen upptagas av de hårdaste
bergarterna, enär de bäst motstått erosionen,
under det att de ursprungliga höj dkammarna nu
ersättas av dalar.
Genom Hudson- och Mohawkdalarna delas A.
i en sydvästlig och en nordöstlig del.
Sydappa-lacherna genomdragas från Newburgh vid
Hudson till Montgomery i Alabama av en väldig
längddal, i s. benämnd ”Great Valley”, som delar
dem i en sydöstlig, av kristallina bergarter
uppbyggd kedja, Alleghanybergen, och en
nordvästlig, Cumberlandbergen el. Alleghanyplatån. Den
förra omfattar de högsta bergskedjorna. Längst
i ö. går Blue Ridge med en längd av 1,500 km.
och bildar den branta östranden av bergen. Till
37 :e breddgraden bildar den vattendelaren
mellan Atlantiska oceanens floder och
Missis-sippis tillflöden, men n. härom blir den lägre
och genombrytes av de atlantiska kustfloderna.
De västligaste kedjorna av Sydöstappalacherna,
benämnda Unaka, Smoky och Iron Mountains,
bilda den stora appalachiska dalens sydöstrand
och förenas i Virginia med Blue Ridge.
Höjderna överstiga flerstädes 2,000 m. Ännu högre äro
de inre kedjorna, som förbinda Alleghanybergens
randkedjor. Av dessa nå Balsam Mountains
1,980 m och Black Mountains med Mount Mitchell,
A:s högsta topp, 2,045 m- V. om den
appalachiska dalen vidtaga Sydvästappalacherna
(Alleghanyplatån) el. Cumberlandbergen. Detta
senare namn bära de i Tennessee och Kentucky,
i Pennsylvania kallas de Alleghanybergen, i New
York Catskill Mountains. Till dessa tämligen
jämna, ända till 1,100—1,400 m höga kedjor
ansluta sig platåartade höjder, och den appalachiska
veckningen gör sig gällande långt västerut.
Norr om Mohawk-Hudsonsänkan, som blott
når upp till 150 m ö. h., vidtaga
Nordappa-lacherna. De uppbyggas av arkeiska kedjor,
omgivna av paleozoiska och mesozoiska zoner. Stora
delar av bergssystemet ha sjunkit under
havsytan, och den kvartära nedisningen har starkt
bidragit till att utforma landskapsbilden.
Topografiskt uppdelas Nordappalacherna i ett flertal
mera isolerade bergshöjder. I n. ö. delen av
staten New York höja sig v. om
Champlain-sänkan de sjörika Adirondacks (omkr. 1,630 m
ö. h.), öster härom i Vermont Green Mountains
(1,337 m) samt i New Hampshire White
Mountains med Nordöstappalachernas högsta berg, M:t
Washington (1,917 m). Bergmassiven
uppbyggas i allmänhet av äldre bergarter, under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
