Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apostoliska fäder - Apostoliska kanones - Apostoliska konstitutioner - Apostolisk församling - Apostolisk konung - Apostolisk kyrka - Apostolisk succession - Apostoliskt symbolum - Apostolisk vikarie - Apostolisk välsignelse - Apostrof - Apostrofera - Apotek - Apotekare - Apotekarekårens livränte- och pensionskassa - Apotekarekårens ålderstilläggskassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649 Apostoliska kanones—Apotekarekårens ålderstilläggskassa 650
vudsak en efterbildning av apostlarnas sändebrev
till församlingarna.
Apostoliska känones kallas en kyrkorättslig
samling av 85 synodalbeslut (canones), som på
400-talet hoparbetades av syriska teologer. Dessa
kyrkliga lagbud äro hämtade bl. a. från de
apostoliska konstitutionerna (se d. o.).
Apostoliska konstitutioner kallas en samling
kyrkorättsliga stadgar i 8 böcker, vilken uppger
sig vara ett från apostlarna härstammande arv,
som genom biskop Clemens av Rom överlämnats
till kyrkan.
Apostolisk församling, ett hedersnamn på de
av apostlarna själva grundlagda kristna
församlingarna, såsom de i Jerusalem, Rom, Antiokia,
E fesus och Korint.
Apostolisk konung, en titel, som påven
Sylvester II år 1000 förlänade Ungerns förste
kristne konung, den helige Stefan. I nyare tid har
påven Clemens XIII 1758 förnyat denna
hederstitel för det ungerska kungahuset.
Apostolisk kyrka, benämning på den kristna
kyrkan i 1 :a årh., medan den ännu stod under
apostlarnas och deras lärjungars ledning. Den
rom.-katolska kyrkan kallar sig apostolisk, emedan
påven betraktas som innehavaren av aposteln
Petri stol.
Apostolisk succession, en från apostlarnas tid
oavbruten följd av invigda biskopar. Av de
protestantiska kyrkorna kunna endast de i England
och Sverige göra anspråk på att ha bevarat denna
succession.
Apostoliskt sy’mbolum (lat. Sy’mbolum
aposto’licum el. Sy’mbolum mi’nus el. Crèdo), det
till sin upprinnelse första av de tre s. k.
ekumeniska, för den kristna världen gemensamma
symbola el. trosbekännelserna, vilket attribut
dock är missvisande så tillvida, som den grek.-kat.
kyrkan aldrig använt detta symbolum. — Det
har utvecklats ur det s. k. Symbolum romanum,
som urspr. var en dopbekännelse. Stoffet ordnas
till en harmoniskt tredelad bekännelse med tre
led i varje del: ”Jag tror på en Gud fader,
alls-mäktig — och på hans enfödde son, Jesus Kristus,
vår herre — och på den helige Anden, köttets
uppståndelse och en helig katolsk kyrka”. I Rom
uppkom under 3:e el. 4:e årh. legenden om
ursprung från apostlarna. I följd härav började
man nu vaka över varje dess ord och tillät
varken ändringar el. tillägg. Det begagnades vid
gudstjänsten i den rom. kyrkan men utbyttes
där i 6:e årh. mot det nicenokonstantinopolitanska
symbolum. Senare sker åter ett utbyte av
dopbekännelse. Från mitten el. senare hälften av 5æ
årh. hade nämligen den galliska kyrkan haft ett
symbolum, ett dottersymbolum till det
gammalromerska. Detta urspr. sydgalliska symbolum blir
rådande inom frankernas rike, kommer därifrån
till Rom och undantränger den
konstantinopoli-tanska trosbekännelsen vid dopet. Det blir
gällande som hela den västerländska kristenhetens
symbolum.
Apostolisk vikarie, titel dels för påvens
ställföreträdare i sådana länder, där ingen katolsk
biskop finnes, dels för utomordentliga påvliga
sändebud. Det nuv. apostoliska vikariatet
Sverige omfattade till våren 1892 även Norges
katolska församlingar, men sedan dess finnas a. i
både Stockholm och Oslo. I Danmark finnes a.
sedan 1892, i Finland sedan 1923.
Apostolisk välsignelse, den välsignelse, som
meddelas av påven i hans egenskap av Petri
efterträdare.
Apostrof
å’fl. 1) Den retoriska figur, med
vilken man vänder sig till en frånvarande person,
såsom vore han närvarande. — 2) Ett [-skrivtecken, utgörande ett komma i radens övre kant (’),
varmed betecknas, att en bokstav el. en hel
stavelse blivit utelämnad, t. ex. s a d’ el. s a’ i st. f.
sade.
Apostrofera [-strå-], förse ett ord med
apostrof; i tal direkt vända sig till någon.
Apotek (samma ordstam som butik), inrättning,
där läkemedel beredas och försäljas. Anläggning
av nya a. beslutas av K. m:t. A. sortera under
Medicinalstyrelsen, och deras verksamhet regleras
av farmakopé, medicinaltaxa samt giftstadga och
apoteksvarustadga. De äro underkastade kontroll
i form av inspektioner och visitationer. I Sverige
finnas 416 självständiga a., 40 filialapotek och
12 sjukhusapotek.
Historik. Först under medeltidens
muhammedanska kultur lära särskilda a. ha uppstått, det
första i Bagdad omkr. 750 e. Kr. På
1200-talet funnos a. i Italien och Spanien. De spredo
sig därifrån under 1200—1400-talen till
Tyskland och det övriga Europa.
I Sverige omtalas apotekare i början av
1500-talet, men deras yrke — att försälja
läkemedel — var då förenat med kryddkrämarens
och troligen ej sällan med sockerbagarens.
Egentliga a. började emellertid att anläggas först
under senare hälften av nämnda årh., och första
början till ett ordnat apoteksväsende i Sverige
utgjordes av det kungliga hovapoteket, öppnat
omkr. 1552.
Apotekare, den som av Medicinalstyrelsen
förklarats legitimerad a. på grund av
företett intyg om avlagd godkänd
apotekarexa-men. För inträde på a.-banan fordras
studentexamen. Medicinalstyrelsen antager
apoteksele-ver, varvid dessa, med hänsyn till meriterna,
delas i A-, resp. B-apotekselever. Elevtiden för de
förra är minst 2 år. För de senare minst 1 år,
varefter följer en kurs på 2 terminer vid
Farma-ceutiska inst. för avläggande av farm,
kand.-examen (A-, resp. B-farm. kand.). Endast
A-farm. kandidaterna äga rätt att senare avlägga
a.-examen. Efter 1 års praktisk tjänstgöring å
apotek få dessa påbörja studier härför,
fördelade på 4 terminer.
Apotekarekårens livränte- och pensionskassa
bildades 1887. Inträde i kassan är obligatoriskt
för var och en, som efter 1887 avlagt
farma-ceutisk examen el. efter nämnda tidpunkt
erhållit privilegium på apotek. A. lyder sedan
1931 under Socialstyrelsen.
Apotekarekårens ålderstilläggskassa, som
stiftades 1917, avsedd att bereda ålder stillägg åt
apotekens farmaceutiska personal, A. har till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
