Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andningsorgan el. respirationsorgan - Andningsrötter el. pneumatoforer - Andnöd el. dyspné - Andorra - d’Andrade, Antonio - Andrade, Edward - d’Andrade, Francesco - Andrae, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Andningsrötter—Andrae
514
Dessa ombesörja andningen i vatten el. i enstaka
fall i fuktighetsmättad luft. 1 andra fallet bestå
a. av ytförstoringar inåt, trakéer och
lungor. Tidigast inom djurriket uppträda
specifika a. hos ringmaskarna i form av
gälar. Hos leddjuren äro a., där sådana
finnas, hos vattenformerna gälar, hos
landformerna trakéer. Kräftdj uren tillgodose rätt
ofta sin andning genom hudandning; f. ö.
förekomma i stor utsträckning gälbildningar på
bröst-el. abdominalfötterna. Spindeldjuren ha,
med undantag av de lägsta kvalstren, som sakna
a., för luftandning avpassade trakéer. P r o t r
a-keater, tusenfotingar och insekter
andas likaledes med trakéer. Hos i vatten levande
insektlarver finnas gälar, i vilkas inre trakéer
förgrena sig, s. k. trakégälar. Molluskernas
a. äro urspr. i mantelhålan liggande gälar,
k t e n i d i e r.
Ryggradsdjurens a. stå både
till ursprung och läge i nära relation till
framtarmen. De utgöras antingen av gälar el.
av lungor. Medan fiskar och lungfiskar
under hela livet andas med gälar, gäller detta
blott för en liten grupp bland groddj uren,
nämligen Perennibranchiata; alla de övriga
genomleva blott som larver ett stadium, då de
andas med gälar, och andas som fullbildade med
lungor. Därmed slutar i ryggradsdjurens serie
uppträdandet av funktionerande gälar,
övergången från liv i vatten till liv på land har medfört
utbildningen av lungandning, vilken alltså
förekommer hos flertalet groddj ur på fullbildat
stadium samt hos alla kräldjur, fåglar och
däggdjur. I vissa fall kunna hos ryggradsdjuren
även andra organ träda i andningens tjänst,
såsom simblåsan hos fiskarna, huden hos
groddj uren samt hos vissa fiskar av familjerna
Siluridae och Cobitidae tarmens slemhinna.
Andningsrötter el. pneumatoförer,
egendomliga rotbildningar hos en del i sumpiga,
varma trakter förekommande växter. De sticka
lodrätt upp ur dyn, innehålla en mängd
luftgångar och ha till uppgift att föra den för
andningen nödvändiga luften till de i den syrefattiga
dyn befintliga delarna av växten.
Andnöd el. d y s p n é, svårighet att andas,
se Andning.
Ando’rra, fristat österut i Pyrenéerna mellan
Frankrike och Spanien; 452 km2; c:a 6,000 inv.
A. omfattar en av höga berg omsluten dal med
tillhörande smärre sidodalar. Befolkningen talar
katalanska och idkar jordbruk och särsk. fåravel.
Postverket är en stor inkomstkälla för landet;
Andningsrötter hos Jussieua repens.
NF I — 17
A:s frimärken säljas näml, över hela världen och
äro eftersökta av samlare. Nya frimärkstyper
släppas därför ut ganska ofta. En ny
inkomstkälla är A:s radio, som arrenderas av ett
anglo-franskt bolag för reklamändamål (i de ofta lätta
och trevliga programmen insprängas
reklamnyheter från privata företag). Huvudorten, Andorra
la Vieja (700 inv.), är belägen på en hög klippa
och har en regeringsbyggnad från 1500-talet. A:s
centrum är Escaldes (1,000 inv.).
A. har sedan medeltiden bildat en egen stat.
Senare har emellertid A. kommit i ett visst
beroende av Frankrike och står under dess och den
spanske biskopens av Urgel gemensamma
överhöghet samt erlägger till Frankrike och bis
kopen smärre skatter. A., som är indelat i 6
kommuner, väljer ett gemensamt råd av 24 medl.,
som utser en syndikus (jämte ersättare), vilken
utövar den exekutiva makten. Franska
regeringen och biskopen av Urgel ha sina
representanter i A., som ombesörja rättskipningen där.
Under 2:a världskriget besattes A. i no v. 1944
av franska gendarmstyrkor. — Bild se nästa
sida.
d’Andra’de, Antonio, portugisisk jesuit,
missionär och forskningsresande (1580—1634),
ledare för mogulmissionen i Agra, företog 1624
sin första färd till Tibet och blev den förste
europé, som gått över Himalaja och trängt in 1
Tibet söderifrån. Om denna färd har han skrivit
ett berömt arbete, ”Novo descobrimento do Gram
Cathayo ou reinos de Thibet” (1626). 1625
företog han en andra färd till Tibet, där han
grundade den första kristna kyrkan (i Tsaparang).
Ändrade [-rä’da], Edward Neville da
Costa, engelsk fysiker (f. 1887), prof, i
Wool-wich 1920, i London 1928. A. har arbetat inom
mekanik och radioaktivitet samt utgivit
läroböcker.
d’Andra’de, F rancesco, portugisisk
operasångare (1859—1921). Han uppträdde med
stor framgång på europeiska operascener, bl. a.
under 1890-talet upprepade gånger i Stockholm.
Till hans glansroller hörde Figaro, Tell,
Rigo-letto, Jago och Tonio. Förebildlig blev särsk.
hans framställda Don Juan. Under sina senare
levnadsår bosatt i Berlin.
Andräe, Carl Christopher Georg, dansk
politiker, matematiker (1812—93), direktör för
gradmätningen 1853—
84. Han blev 1848 den
förste kungavalde
medl. av den
grund-lagsstiftande riksförsamlingen och
kämpade där för ett
enkammarsystem.
Genom bondevänsterns
understöd blev han
medlem av 1849 års
folketing och valdes
till tingets talman.
1853—93 var han led.
av landstinget. På gr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
