Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Andning
510
ådern föres till lungorna, kallas venöst och
innehåller hos människan ung. 13 cm3 syrgas
pr 100 cm3 blod samt c:a 60 cm3 kolsyra. Under
sin gång genom lungorna upptager det i
genomsnitt 7 cm3 syrgas pr 100 cm3 och avgiver c:a
10 cm3 kolsyra. Det från lungorna härrörande
blodet, det s. k. arteriella, kommer följaktligen
att innehålla c:a 20 volym-% syrgas och 50
volym-°/o kolsyra. — Syret och kolsyran
förekomma i blodet dels lösta, dels kemiskt
bundna i lätt dissocierbara föreningar. Syret
bindes vid blodfärgämnet hemoglobin till
en förening oxihemoglobin, som för sin
existens i en lösning förutsätter ett överskott
av syre. Den fysikaliskt absorberande
syremängden är obetydlig i jämförelse med den
kemiskt bundna vid fullständig mättning. Tack
vare blodfärgämnet utgöra blodkropparna ett
”syremagasin”. Under kretsloppet fylles detta
magasin i lungorna och tömmes till en viss
utsträckning i kroppens vävnader. Tömningen blir
aldrig fullständig. Däremot blir blodet under
vanliga förhållanden fullständigt mättat med syre
i lungorna. — Gasutbytet i lungan hör
till det fåtal livsprocesser, som kunnat
identifieras med någon bestämd fysikalisk process.
Lungorna äro säckformiga bildningar,
sammansatta av små blåsor, a 1 veo 1 er. I
lung-blåsornas väggar utbreder sig ett finmaskigt
kapillärnät, som genomströmmas av blodet från
högra hj ärthalvan. Man har uppskattat
lung-blåsornas sammanlagda yta hos en fullvuxen
människa till 80 å 90 m2. Gasutbytet
sammanhänger med spänningsskillnaderna mellan
gaserna i lungluften och i blodet i lungkapillärerna
och förutsätter en ventilation av 1
ung-b 1 å s o r n a i en utsträckning, motsvarande
syreförbrukningen och kolsyreproduktionen i
kroppen. Den luftmängd, med vilken man från
djupaste in- till djupaste utandning kan ventilera
lungorna, har man kallat lungornas
vitalkapacitet. Dess storlek växlar mycket, men maximum
uppgives till 6 1. Under sömnen gör en vuxen
människa 16—24 andetag pr min. I vaket
tillstånd är denna frekvens underkastad stora
växlingar på gr. av både inre och yttre
förhållanden. Att märka är, att andetagen äro
jämförelsevis oberoende av växlingen i inandningsluftens
syrehalt. Först då denna sjunkit till 12—13%,
inträder en ökning. Regulatorn av
lungventilationen utgöres nämligen av blodets
kolsyrespänning el. rättare dess
vätejonskoncen-tration.
Andningsrörelserna bestå i
omväxlande vidgning och minskning av brösthålan,
varvid lungorna, som äro lufttätt inpassade, följa
bröstväggen. Brösthålans vidgning framifrån
bakåt och från sida till sida åstadkommes genom
revbenens höjning. Vid mellangärdets sänkning
sker en vidgning nedåt i sammanhang med en
utbuktning av främre bukväggen. Den förra
mekanismen kallas bröstandning, den
senare bukandning. De viktigaste
inand-ningsmusklerna äro utom mellangärdet de
yttre mellanrevbensmusklerna (interkostalerna)
samt revbenshöjarna. Vid andnöd deltager även
en del halsmuskler i andningsarbetet. —
Utlösningen av andningsrörelserna förmedlas av en
nervmekanism — andningscentrum —
belägen i förlängda märgen, vars verksamhet
bestämmes av blodets vätejonskoncentration. En
förstärkning av denna verksamhet genom
anhopning av kolsyra el. andra
ämnesomsättningspro-dukter i blodet kallas dyspné el. andnöd.
Genom en forcerad ventilation av lungorna kan
man avlägsna avsevärda mängder kolsyra ur
kroppen och därigenom minska blodets
vätejonskoncentration till den grad, att verksamheten i
andningscentrum upphör och ett
andnings-stillestånd inträder — a p n é. Inskränkes
el. omöj liggöres gasutbytet i lungorna, inträder
först andnöd och slutligen en förlamning
av andningscentrum — asfyxi —
som kan gå tillbaka, om gasutbytet i lungan
genom konstgjord andning åter bringas
i gång.
Växternas andning. Människans och
djurens a. är en livsprocess, som levererar energi
genom syrsättning (oxidation) av organiska
kolföreningar; härvid upptages syrgas och avges
kolsyra. Inom växtriket förekomma många olika
livsprocesser, som ha det ena el. andra draget
gemensamt med människans a. utan att dock ens
principiellt visa överensstämmelse med denna i
alla punkter. Det är brukligast att med a.
förstå alla vitala, energialstrande oxidations- och
spj älkningsprocesser. Vid a. behöver sålunda ej
upptagas syrgas, ej avges kolsyra; det behöver
ej vara organiska ämnen som oxideras; ja, a.
behöver ej ens vara en oxidationsprocess. Alla
jäsningsprocesser falla enl. denna definition under
begreppet a. (för så vitt de stå i
livsverksamhetens tjänst). Man brukar indela den mångfald
av processer, som falla under begreppet a., i två
grupper, a e r o b och anaerob a.
Den aeroba andningen el.
luftandningen överensstämmer mest med vår egen
och djurens. Den är den normala för högre
växter. Vid processen upptages syrgas och avges
i allmänhet kolsyra. Hos gröna växter täckes
a. vid tillräckligt stark ljustillgång av den i
kemiskt avseende rakt motsatta process, som
kallas kolsyreassimilation, varvid kolsyra upptages
och syre avges. De icke gröna cellerna upptaga
syre och avge kolsyra både i ljus och mörker,
även de som tillhöra växtkroppen hos en grön
växt (cellerna i rötter, ved etc.).
De vanliga högre växternas a. är i
allmänhet i huvudsak en förbränning av kolhydrater
till kolsyra och vatten, vilket har till följd, att
lika många molekyler (lika volymer) kolsyra
avges, som syre upptas. Detta brukar uttryckas
så, att andningskvoten är 1. Är
andningsmate-rialet fett, som t. ex. hos groende lin- el.
solrosfrön, avges mindre kolsyra, än det förbrukas
syre, och andningskvoten blir mindre än 1.
Likaså om kolhydratens oxidation ej kvantitativt går
så långt som till kolsyra och vatten, såsom är
fallet vid fetbladsväxternas (suckulenternas)
and
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
