Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amritsar - Amrot - Amrum - Amsberg - Amsdorf, Nikolaus von - Amstel - Amsterdam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
Amrot—Amsterdam
456
Darbar Sahib i Amritsar.
stad i prov, östpunjab, 391,00 inv. A. är en viktig
industristad och har världsberömd tillverkning av
kaschmirschalar och mattor, dock numera av
mindre betydelse. A. är sikhernas heligaste stad,
och deras heliga bok förvaras i det ”gyllene
templet”, Darbar Sahib. Templet har sitt namn efter
sin med guldblad belagda kopparkupol, som speglar
sig i ”Odödlighetens sjö” (amritasaras, därav
stadens namn), vari pilgrimerna bada. Sikhernas
fjärde guru, Ram Das, var den förste, som tog
sitt residens i staden (1577). 1919 utbröt i A.
ett stort upplopp mot engelsmännen, vilket
blodigt undertrycktes. Att blodbladet i A.
lämnades ostraffat, gav indiska frihetsrörelsen dess
skärpa och oförsonlighet.
Amrot, rot, utbildad till magasin för
reservnäring.
Amrum, ö. i Nordsjön, en av de nordfrisiska
öarna, 20 km2, omkr. 300 inv. ön är låg och
sandig. Badorter.
Amsberg, kapell i Stora Tuna i Dalarne.
Amsdorf, Nikolaus von, en av Luthers
medhjälpare (1483—1565), biskop i Naumburg.
Han reformerade kyrko- och skolväsendet i
Magdeburg. Han utgav efter Luthers död dennes
skrifter och sökte i ensidigt nit hävda Luthers
påbud och åsikter.
Amstel, kanaliserat vattendrag i
Nederländerna, i prov. Nordholland, genomflyter Amsterdam
och utmynnar i Zuiderzee (Het Ij).
Amsterdam, Nederländernas största stad, i
prov. Nordholland, vid Zuiderzees sidovik Het
Tj; 828,000 inv. (1949). A. är landets främsta
handelsstad, betydande fabriksort och medelpunkt
för det andliga livet i Holland. Skeppsfarten
är högst betydlig. Nordholländska kanalen
(öppnad 1825) leder till uthamnen Helder i n. och
Nordsjökanalen (1876), som är huvudkanal, åt
v. till havet vid Ijmuiden. Dess hamn skyddas
genom slussanordningar såväl mot Zuiderzee som
mot Nordsjön. Hamnen upptager n. delen av
A. invid Ij och delas genom
hamnöar i bassänger. A. är
ett huvudsäte för landets
stora rederier, stapelplats för
kolonialprodukter (kaffe, ris,
socker, kryddor m. m.) samt
inför bl. a. ostindiskt tenn,
tobak, kinabark, kapok,
petroleum och trä. Staden är en
av de rikaste på jorden och
viktig penningmarknad.
Exporten utgöres i allmänhet av
samma varor som importen,
delvis i förädlat tillstånd, ty
A. är också en modern
industristad med socker
raffinaderier, likör- och
tobaksfabri-ker. I A. finnas dessutom
stora fabriker för
klädes-och järnvaror samt
skeppsvarv. En specialitet för A. är
diamantslipningen. Även åt
landsidan äro stadens
förbindelser goda, järnvägar föra
till landets övriga städer och till
grannländerna. Merwedekanalen leder till Vreeswijk
vid Lek och Gorinchem vid Waal och
sätter A. i förbindelse med Rhen. — A. är byggt
på ett 100-tal öar kring den lilla floden Amstel.
Utefter de flesta huvudgatorna gå kanaler,
skuggade av trädrader. De förnämsta
kanalgatorna äro Heerengracht, Keizersgracht,
Prinsen-gracht och yttre Singelgracht. Mellan öarna äro
omkr. 300 broar slagna. Husen bära en
ålderdomlig prägel och vända gavlarna åt gatan
samt äro ofta byggda på pålar. Stadens
huvudgata är der Dam, dess livligaste affärs- och
nöjesgata den trånga Kalverstraat.
Monumentalbyggnader äro det gamla stadshuset, nu
kungl. residens, uppfört av J. van Campen
(1648—55), Gamla och Nya kyrkan (Oude
k er k och Nieuwe kerk), båda från den senare
medeltiden, med gravvårdar över Hollands
sjöhjältar, Västkyrkan (Westerkerk), byggd 1620
—38 av Hendrik de Keyser, samt det
Rijksmuseum i Amsterdam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
