Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amedeo - Améen el. Ameen, släkt - Améen, 1. Georg Fredrik - Améen, 2. Louis - Améen, 3. Gustaf - Ameghino, Florentino - Ameglio, Giovanni - Ameiva - Amelanchier - Ameland - Amélie-les-Bains - Amelin, Albin - Ameliorativ - Amelung, Walther - Amen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Amedeo—Amen
424
Amede’o, hertig av Aosta, spansk konung
(1845—90), andre son till konung Viktor
Emanuel 1 av Italien. A. valdes genom general
Prims inflytande till konung i Spanien 1870
men tröttnade snart till följd av de ohejdade
partistriderna, avsade sig kronan 1873 och
återvände till Italien.
Améen [-mé’n] el. Ameen, släkt från Åby
socken, Kalmar län. Äldste kände stamfadern
var klockaren Jonas i nämnda socken. Namnet
Améen antogs av hans sonson, kaptenlöjtnanten
vid flottan Jonas A. Genom dennes två sonsöner,
överstelöjtnanten vid örlogsf lottan G. F. A.
(d. 1811) och konteramiralen G. Ad. A. (d.
1842), delades släkten i två grenar.
1) Georg Fredrik A., ämbetsman,
publicist (1811—98). Han utgav i Karlskrona 1838
—52 den moderat-liberala tidningen ”Najaden”
Han blev 1855 sekreterare i Generalpoststyrelsen
och var 1860—76 postdirektör i Göteborg.
Utgav ”Kappsäcken”, ”Aforismer” m. fl.
vitterhets-alster.
2) Herman Edvard Louis A., jurist (1862
—1926), häradshövding i Södra Åsbo och Bjäre
domsaga 1904—09, justitieråd 1909. A. var
ordförande i Svenska naturskyddsföreningen 1909—
17 och i Svenska turistföreningen 1912—26.
3) Carl Gustaf A., arkitekt (f. 1864 19/s),
blev avdelningschef vid Stockholms stads
bygg-nadskontor 1907; arkitekt i Byggnadsstyrelsen.
Han har uppfört bl. a. Gustavsbergs kyrka
(1904), S:t Görans kapell på Kungsholmen (1907
—10), Idre kapell i Dalarna (1908—14) och
terrassanläggning nedanför Kärnan i
Hälsingborg (1899—1904). Han har även restaurerat
åtskilliga kyrkor.
Ameghino [-gi’nå], Florentino,
argentinsk paleontolog (1854—1911). A:s
verksamhet inom ryggradsdjurens paleontologi är av
enastående omfång. Under loppet av 30 år
beskrev A. över 500 nya släkten med säkerligen
några tusen nya arter av fossila däggdjur, i
mycket en helt ny värld av varelser. 1902 blev
han direktör för nationalmuseet i Buenos Aires.
Ameglio [ame’ljå], Giovanni, italiensk
militär (1854—1921). Han utmärkte sig för stor
tapperhet under abessinska fälttåget 1896; gjorde
sig gällande såsom generalmajor och brigadchef
under Tripoliskriget 1911—12; guvernör i
Cy-renaica och Tripolis 1912—18.
AmeTva, ett ödlesläkte, varav 19 arter leva
i det tropiska Amerika. Till sitt yttre liknande
våra inhemska ödlor (Lacertd), kännetecknas det
genom sin långa, smala tunga och sina
två-eller trespetsade kindtänder.
Amela’nchier, lat. namnet på
blåhägg-släktet (se d. o.).
Ameland, långsträckt ö i Nordsjön, tillhör
holl. prov. Friesland, 7 km från kusten; 57 km2,
21 km lång. Befolkningen, som uppgår till c:a
2,000. lever av fiske, sjöfart och boskapsskötsel.
Havsbad.
Amélie-les-Bains [ameli-lä-ba’], kurort i
sydligaste Frankrike, dep. Pyrénées-Orientales. A.
Ameiva.
ligger 240 m ö. h., har svavelkällor (300—
6o°).
Amelin, Albin, målare (f. 1902 25/t), har
studerat vid Tekniska skolan i Stockholm och
i Frankrike (1930—33). A. målar landskap,
stadsbilder, blommor och figurmotiv i starkt
lysande, kraftigt pålagda färger. Hans konst är
fylld av socialt patos. Under 2:a världskriget
skapade han som en hyllning till det kämpande
Ryssland målningarna ”Stalingrad" och
”Människor under krig.” Han är representerad i
Nationalmuseum, Göteborgs museum och
Tretjakov-galleriet, Moskva.
Ame’liorativ [el. -iv], förbättrande,
innebärande en förbättring. — Verb: ameliorèra.
Ämelung, W a 11 h e r Oskar Ernst, tysk
arkeolog (1865—1927). 1896 bosatte han sig
i Rom, där han utövade ett vidsträckt inflytande
på antikforskningen genom talrika skrifter och
icke minst genom de föreläsningar, som han höll
vid de av tyska arkeologiska institutet i Rom
el. med dess medverkan anordnade studiekurserna.
Han har även annorstädes, såväl i Tyskland som
i andra länder, utövat en omfattande
föreläsnings-verksamhet, bl. a. i Sverige.
Amen, hebr., ”visserligen, så är det, det vare
så, ske alltså”, var urspr. en bekräftelseformel;
A. Amelin: Norra Bantorget. Gouache 1935.
Privat ägo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
