- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
317-318

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alkoholistvård - Alkoholjäsning - Alkoholometer - Alkoholstatistik - Spritdryckstillverkning - Försäljningsrättigheter - Förbrukning av alkoholhaltiga drycker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

317

Alkoholjäsning—Alkoholstatistik

318

Intagning på alkoholistanstalt sker genom
Socialstyrelsen. Vården å alkoholistanstalt kan
närmast anses vara av uppfostrande karaktär. Å
en del anstalter förekommer i begränsad
omfattning medicinsk behandling. En
tvångsinter-nerad kan kvarhållas å anstalt högst i, vid
återfall 2 år. Avgång från anstalt sker i allm. i
form av försökspermission. Behandlingen är
individualiserad, varför vårdtiden å anstalt varierar
avsevärt, numera överstiger den endast i svårare
fall 6 månader. Den permitterade ställes under
övervakning och ålägges att iakttaga fullständig
avhållsamhet från alkoholdrycker.

Årligen torde c:a 20,000 personer vara
föremål för åtgärder av nykterhetsnämnd. Antalet
intagningar å alkoholistanstalt stannar vid mindre
än en tiondel.

Till anordnande och drift av inackorderingshem
för nykterhetsnämndsklientelet utgår sedan 1944
statsbidrag. Den som bor å inackorderingshem
kan kvarbli i sitt arbete och fullgöra sin
försörjningsplikt. Under senare år har
statsunderstödd familjevård anordnats för alkoholister.

Alkoholjäsning, se Jäsning.

Alkoholometer, areometer, som användes till
bestämning av alkoholhalten i blandningar av
alkohol och vatten. De i Sverige använda
a. ha skalan indelad i volymprocent och angiva
direkt volymprocenten, om mätningen sker vid
normaltemperatur = 15°. Om temperaturen hos
det prov, som skall undersökas, är en annan,
er-hålles en skenbar alkoholhalt. Då det gäller att
mäta den verkliga alkoholvolymen, måste även
volymen hos blandningen reduceras till vid 150
motsvarande volym. För att samtidigt med
bestämningen av alkoholhalten kunna mäta
temperaturen är ofta i a. insatt en termometer.
Rationellare är att angiva alkoholhalten i
viktprocent, som användes på sina håll utomlands samt
alltid för farmaceutiskt och vetenskapligt
ändamål. Tabeller för bestämmande av
alkoholblandningars styrka, alkoholmängd, volym m.m. med
tillhjälp av a. äro sammanställda i A. H.
Fock, ”Brännvinsprofvaren” (1881). — För
bestämning av alkohol i blod efter förtärande av
sprit användes Widmarks metod, vilken
möjliggör provning av en så liten kvantitet blod, som
erhålles genom ett stick i fingerblomman el.
öronsnibben.

Alkoholstatistik. Den svenska a. omfattar
dels tillverkning, försäljning, förbrukning och
beskattning av alkoholhaltiga drycker, dels
alkoholkonsumtionens följdföreteelser. Den utarbetas
så gott som helt inom Kontrollstyrelsen.

Spritdryckstillverkning. Antalet brännerier var
i medeltal under kalenderåren 1856—60: 4,068
för att därefter hastigt nedgå (1861—65:579).
Sedan 1890-talet har det varit ganska konstant
(omkr. 134; tillverkningsåret 1946—47 126) ända
till året 1947—48, då antalet var 35.

Försäljningsrättigheter. Under åren 1856—60
uppgives antalet spritdrycksförsäljningsrättigheter
till i medeltal 2,633 men sjönk under senare delen
av 1890-talet och var vid senaste sekelskifte
1,435-

Genom den nya försälj ningsförordningens
ikraftträdande med år 1919 undergick antalet
försäljningsrättigheter en synnerligen stark
reducering, nämligen till 822. Under följande
decennierna förblev antalet nära konstant för att
1928/37 ånyo märkbart tilltaga (1937: 936), därav
för utminutering 217 och för utskänkning 719.
Motsvarande antal år 1948 voro 1,195, resp. 229
och 966. Antalet begagnade vinrättigheter var,
då uppgift härom 1919 f. g. lämnades i statistiken,
1,219 men hade 1937 nedgått till 672. År 1948
var antalet 540. Systembolagens antal, som 1919
var 161, var 1948 41. Tillstånd till
årsutskänk-ning av spritdrycker utövades 1948 i 122 av
rikets dåvarande 128 städer el. i alla utom
Huskvarna, Tranås, Kumla, Lycksele, Kiruna och
Fagersta samt i 137 av de 2,377
landskommunerna. Utminuteringsställen ha 120 städer, 15
köpingar, 9 municipalsamhällen men endast 2 rena
landskommuner (Tågarp och östraby).

Förbrukning av alkoholhaltiga drycker.
Sprit-dryckskonsumtionen var i stort sett sjunkande
från 1860-talet och ända fram emot sekelskiftet.
Omkr. 1900 inträdde en mindre, konjunktur betonad
stegring, vilken först upphörde efter 1905. Sedan
blev konsumtionen ganska konstant t. o. m. 1913.
1914—16 sjönk konsumtionen ånyo och än
ytterligare 1917 och 1918 genom
kristidsransonering-en. Med dennas hävande inträdde stark stegring,
vilken kulminerade 1920, varpå följde stark
nedgång, vilken 1923 avlöstes av en nära
tioårig period med sakta stigande konsumtion.
Toppläge nåddes 1931, och sedan sjönk
konsumtionen som en följd av skattehöjningar och
försämrade konjunkturer 1933 till samma bottenläge
som 1923 för att sedan under åren intill 2:a
världskrigets utbrott stiga till 1931 års nivå.
Ett nytt bottenläge nåddes 1940, varefter följt
en fortgående stegring. 1945 var man nära nog
uppe i 1938 års förkrigsnivå. År 1948 försåldes
för konsumtionsändamål 41,218,055 1.
spritdrycker, därav vid utminutering 35,923,573 1.

Utskänkningen, vilken under de senare
förkrigsåren uppgick till ej fullt 10% av total
försälj ningen, nådde ett maximiläge av 14% 1942
men har efter 1943 procentuellt något avtagit.
En stark förskjutning har sedan 1940 inträtt från
det vanliga 40%-iga brännvinet till
alkoholstar-kare varuslag, beroende främst på att
tillverkningen av potatisbrännvin varit ant. helt inställd
(1943) el. begränsad (till 1949).

Stockholm med förorter äro
högkonsumtionsområden, Östergötland och mälarlandskapen
områden med medelhög konsumtion samt
Bergslagen, Småland och öarna samt framför allt
Da-larne och Norrland lågkonsumtionsområden.

Beträffande antalet motboksinnehavare, var
detta 1926—30 pr år 19% av befolkningen.
Motsvarande siffra för 1948 var 27,1%
Inköpsrätten däremot är avsevärt minskad. En stark
förskjutning har också ägt rum från högre till
lägre tilldelningar. Uttagen å 4- och
3-liters-böckerna ha begränsats till 3, resp. 2 1.
Vinförbrukningen, som i hög grad fluktuerar efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free