Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Algol (β Persei) - Algologi - Algolstjärnor - Algonkiner - Algonkisk - Algoritm - Algotssönerna - Algreen-Ussing, Tage - Algsvampar - Algutsboda - Algutsrum - Algutsrums härad - Algutstorp - Algö - Alhagi maurorum - Alhama - Alhambra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
Algologi—Alhambra
302
är sär sk. bekant för sina regelbundna
ljusväxlingar. A. är typen för en hel klass av
föränderliga stjärnor, algolstjärnor
(förmörkelsestjärnor), karakteriserade därigenom, att
ljusväxlingen är inskränkt till en kortare del av den
i och för sig korta perioden. Ljusväxlingen hos
A. upptäcktes 1667 av Montanari. A. är en
dubbelstjärna, vars banplan lutar med en
mycket liten vinkel mot vår synlinje.
Algologi, läran om algerna.
Algolstjärnor, se Algol.
Algonkiner, viktig grupp av indianer i
Nordamerika. De bebodde trakterna mellan
Hudsonviken och de Stora sjöarna. Från detta ofantliga
område gingo dessutom utlöpare ned efter
atlantiska kusten ända till Syd-Carolina samt
framträngde till Tennessee och Klippiga bergen. Av
de viktigare och mera kända folk, som räknats
till algonkingruppen, må anföras: svartfötterna,
arapahoer, cree, potowatomi, chippewaer,
cheyen-ner, delawarer och mohikaner.
Det var huvudsaki. algonkinstammar, med
vilka de första europeiska nybyggarna kommo
i beröring. A. räkna nu omkr. 40,000 i USA och
50,000 i Canada.
Algo’nkisk, stundom benämning på yngre
prekambriska formationer.
Algori’tm, av arab, ursprung, var den första
benämningen på den nuv. aritmetiken, när
den under 1200-talet efterträdde räknandet med
romerska siffror. När ordet förekommer nu för
tiden, betyder det helt enkelt en räkneformel,
efter vilken man schematiskt kan utföra en viss
operation.
Algotssönerna, stormanssläkt i Västergötland
under medeltiden. Dess äldste kände medlem var
riddaren Algot Brynolfsson, som år
1270 nämnes som lagman i Västergötland; en
son till honom var biskop Brynolf
Algotsson (se denne). En annan son, Folke
Algotsson, bortrövade 1288 Ingrid, dotter till
riddaren Svantepolk Knutsson och förlovad med
en dansk ädling, samt flydde med henne till
Norge. Med stränghet straffade Magnus Ladulås
hela Folkes släkt för detta brott mot
edsöresla-garna. Fadern, lagman Algot, måste nedlägga sitt
lagmannaämbete, brodern, biskop Brynolf, sökte
sin tillflykt i Alvastra kloster, och en annan
broder, Karl, som biträtt Folke vid
våldshandlingen, avrättades. En fjärde broder, Peter
Algotsson, nämnes som Magnus Ladulås’ kansler.
Algreen-Ussing, Tage, dansk politiker
(i797—1872), prof. 1840, borgmästare i
Köpenhamn 1844 och generalprokurator sedan 1848.
Vald till ständerdeputerad 1834, deltog han
både som talare och förf, agitatoriskt och ivrigt
i debatten om de då brännande politiska frågorna
och vann därvid stor popularitet. Men efter
Kristian VIH:s tronbestigning blev han betydligt
moderatare. Han intog senare i den
grundlagsstif-tande riksdagen en ganska konservativ hållning.
Algsvampar, se Phycomycètes.
Algutsboda, socken i s. ö. Småland intill
kal-marlänsgränsen; Uppvidinge härad, Kronobergs
län; 313,75 km2; 3,810 inv. (1950). Socknen
lig
ger på höglandets s. sluttning och genomflytes
av Lyckebyå. I A. ligga glasbrukssamhällena
Boda, Johansfors och Åfors samt handelsorten
Eriksmåla. Borglämningar finnas. Kyrkan är
från 1767. 2,167 har åker. Pastorat i Uppvidinge
kontrakt, Växjö stift; bildar storkommunen
Algutsboda.
Algutsrum, socken i följ, härad, mitt emot
Kalmar; 39,49 km2; 635 inv. (1950); 1,508 har
åker. I A. ligger öns största bygdeborg,
Alguts-rums borg el. Gråborg. I kyrkan från 1882 ingå
delar av en 1200-talskyrka. A. är församling i
Glömminge och A :s pastorat i Ölands
medelkontrakt av Växjö stift; ingår i Torslunda
storkommun.
Algutsrums härad på mellersta Öland utmed
Kalmar sund; Kalmar län; 237,27 km2; 5,780 inv.
(1950); 7,978 har åker. A. omfattar Resmo,
Mör-bylånga, Vickleby, Torslunda, Glömminge och
Älgutsrums socknar samt Mörbylånga köping och
tillhör Ölands s. tingslag i Ölands domsaga och
Ölands fögderi.
Algutstorp, socken i mellersta Västergötland,
vid Säveåns övre lopp; Kullings härad, Älvsborgs
län; 20,73 km2; 477 inv. (1950). Spridd bygd
mellan hedmarker. 516 har åker; i s. ö. sträcker
sig kronoparken ”Stora svältan” in i socknen.
Invid stambanan Tånga hed, till slutet av
1880-talet övningsplats för Göta artillerireg :te.
Kyrkan är urspr. medeltida men utvidgad 1766. A.
bildar med Kullings-Skövde, Tumberg, S.
Hä-rene, Bråttensby och Landa ett pastorat, Skara
stift, Kullings kontrakt; ingår i Vår gårda
storkommun.
Algö, herrgård i n. Södermanland på
Sela-öns n. strand; överselö socken, 533 har, därav
234 åker; tax.-värde 268,000 kr. A.
omnäm-nes redan 1303 som ett Folkungagods, kom
1346 till Vårfruberga kloster, indrogs till
kronan på 1500-talet men kom i början av
1600-talet åter i enskild ägo. Bland senare ägare må
nämnas släkterna Soop och Slätte, änkedrottning
Hedvig Eleonora och släkten Gyllenstierna, varpå
det följde med Mälsåker. A. inköptes 1856 av
statsrådet L. Almquist och äges ännu av släkten
Almquist.
Alhägi maurörum, se Manna.
Alha’ma (av arab, el-hammäm, ”varmbadet”),
vanligt namn på spanska badorter, av vilka de
mest kända äro A. de Granada, A. de A r
a-g 6 n och A. de Murcia.
Alha’mbra, den forna moriska konungaborgen
vid Granada i s. Spanien, reser sig på en brant
klipphöjd omedelbart s. ö. om staden och består
av en mängd byggnader från olika tider,
inneslutna av en gemensam, tornkrönt ringmur. Den
viktigaste av dessa byggnader är det praktfulla
moriska palatset, som fullbordades under mitten
och senare delen av 1300-talet. Borgen erövrades
1492 av spanjorerna och blev genast offer för en
under århundraden fortgående vandalisk
förstörelse. Trots allt är A. den ojämförligt ädlaste och
värdefullaste återstoden av arabisk konst i
Europa.
Palatset utgöres av en serie successivt tillkomna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
