Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexandrinska biblioteket - Alexandrinsk teologi - Alexandrister - Alexandrit - Alexandropol - Alexandroupolis - Alexandrovsk - Alexej Michailovitj (rysk tsar) - Alexej Petrovitj (rysk prins) - Alexej Nikolajevitj (rysk tronföljare) - Alexejev, Jevgenij Ivanovitj - Alexejev, Michail Vasilivitj - Alexi - Alexiner - Alexios Komnenos I (östromersk kejsare) - Alexios Komnenos (kejsare av Trapezunt) - Alexis, Willibald - Alf (konung av Ynglingaätten) - Alfa - Alfabet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Alexandrinsk teologi—Alfabet
286
belägring av Alexandria 48—47 f. Kr. men
synes ha uppstått igen. Biblioteket i
Serapis-templet skall ha förstörts 390 e. Kr. under
kejsar Theodosius.
Alexandrinsk teologi, riktning inom den
gammalkyrkliga läroutvecklingen, som försökte
åstadkomma en vetenskaplig syntes mellan
kristen teologi och grekisk filosofi. Dess huvudort
var kateketskolan i Alexandria, kristenhetens
förnämsta skola under 3:e och 4:e årh. De
ryktbaraste lärarna voro Clemens av Alexandria och
Origenes.
Alexandri’ster kallades under
renässanstidevarvet de aristoteliska filosofer i Italien, vilka
under förnekande av odödligheten anslöto sig
sig till kommentatorn Alexander från Afrodisias,
i motsats till de i denna fråga mera panteistiska
averroisterna. Deras förnämste representant var
Pietro Pomponazzi.
Alexandrit, en såsom ädelsten brukad
varie-tet av mineralet krysoberyll (se d. o.).
Alexandröpol, se Leninakan.
Alexandrou’polis, huvudstad i nomos Hevros
i Trakien, n. ö. Grekland, vid kusten av Egeiska
havet, 19,000 inv. A. har järnvägsförbindelse
med Saloniki och har hamn med omfattande
transitotrafik på Bulgarien. Under 2:a
världskriget förklarades staden inkorporerad i
Bulgarien 1941 men kom 1944 åter under grekisk
förvaltning.
Alexa’ndrovsk, se Zaporozje.
Alexej, ryska furstar.
1) Alexej Michailovitj, rysk tsar
(1629—76), son till tsar Mikael, regerade 1645
—76, införde en del västerländska reformer, men
gick försiktigt fram. Om hans regering i övrigt
se Ryssland, historia.
2) Alexej Petrovitj, rysk prins, son
till tsar Peter I och Eudoxia Lopuchin (1690—
1718). Han kom i spänt förhållande till fadern
och blev efter en rymning till Österrike
hem-lockad 1717 och dömd till döden men blev före
domens utförande ihjälpinad i fängelset. Han var
far till kejsar Peter IL
3) Alexej Nikolajevitj, rysk
tronföljare (1904—18), son till Nikolaj II och
Alexandra Fjodorovna. Han led av blödarsjukan
och måste vårdas med yttersta omsorg. Det var
först meningen, att tsar Nikolaj skulle i mars
1917 abdikera till förmån för A., men med
hänsyn till A:s sjuklighet ändrade Nikolaj i sista
stund detta och avgick till förmån för storfurst
Mikael. Efter revolutionen mördades A. jämte
föräldrar och syskon i Jekaterinburg av
bolsje-viker natten mellan 16h och 17h 1918.
Alexe’jev, Jevgenij Ivanovitj, rysk
amiral (1843—1909), naturlig son till kejsar
Alexander II. Efter japansk-kinesiska kriget
1895—97 besatte han 1898 Port Arthur och blev
1903 ståthållare i ryska Yttersta östern-området.
Han kan anses som en av upphovsmännen till
det rysk-japanska kriget 1904. Vid krigsutbrottet
blev A. högste befälhavare för samtliga
stridskrafter i Yttersta östern men fråntogs redan
s. å. det högsta militära befälet efter slitningar
med Kuropatkin och hemkallades 1905.
Alexe’jev, Michail Vasilivitj, rysk
militär (1857—1918). Under rysk-japanska
kriget 1904—05 var A. generalkvartermästare, och
under 1 :a världskriget blev han överbefälhavare
för n. v. fronten på våren 1915 och i sept. s. å.
tsarens generalstabschef. Han bidrog verksamt
till att förmå tsaren att abdikera. Efter
oktoberrevolutionen 1917 ägnade han sig helt och hållet
år organisationen av den antibolsj evikiska armén.
Alexi, förlust av förmågan att uppfatta det
skrivna eller tryckta ordet.
Alexiner, ämnen i blod och andra
vävnads-vätskor hos den normala organismen, vilka ha
förmåga att tillintetgöra bakterier och anses spela
roll för den naturliga immuniteten.
Ale’xios Komnenos I, östromersk kejsare
(1048—1118). Han återvann kejsarkronan åt sin
släkt och lät kröna sig till kejsare 1081. Han
fråntog nu normannerna deras erövringar i
Epiros och Makedonien och krossade
petjeneger-nas makt i n. men måste mot de
muhammedanska seldjukernas anlopp i Asien söka hjälp i
västerlandet genom påven Urban II. Detta gav
anledning till första korståget. Med korsfararnas
hjälp återtog A. stora delar av Mindre Asien.
A:s inre styrelse var kraftig och strängt
ortodox.
Alexios Komnenos, kejsare av Trapezunt
1204—22. Efter Konstantinopels erövring av
”frankerna” under 4:e korståget upprättade A.
på Mindre Asiens nordkust ett självständigt
kejsardöme, som efter sin huvudstad benämndes
Trapezunt.
Ale’xis, W i 11 i b a 1 d, pseud. för förf. G. W.
H. Häring.
Alf, konung av Ynglingaätten. Snorre berättar,
att Alf var son till Alrek och samregent med
sin broder Yngve. Denne var en stor krigare,
som ofta låg i härnad, ståtlig, glad till lynnet
och omtyckt, medan Alf satt hemma, dyster och
ovänsäll. Alfs hustru Bera fattade kärlek till
Yngve. Det kom till tvekamp mellan bröderna,
varvid båda ljöto döden. — Alfs historiska
existens har betvivlats av moderna forskare.
Alfa (A, a), första bokstaven i grekiska
alfabetet.
Alfabet, de efter en viss ordning uppställda
skrivtecken, bokstäver, vilka i regel
återgiva var sitt särskilda språkljud. Namnet
kommer av de två första bokstäverna i det grekiska
alfabetet, alfa = a och beta = b. — En mycket
lång rad av europeiska, asiatiska och afrikanska
a. kan ledas tillbaka till ett el. flera
nordsemitiska a. i Främre Orienten, vilka i sin tur
torde gå tillbaka på egyptiska skrivtecken. Det
äldsta kända nordsemitiska a. nyttjas i en
gam-malfenicisk inskrift från 1300 f. Kr. Det
feni-ciska a. övertogs av grekerna, vilkas a. urspr.
innehöll 22 tecken. Det grekiska a. kom till
Apenninska halvön genom etruskerna, och under
etruskisk påverkan ha samtliga a. på denna halvö
blivit till. Av världshistorisk betydelse blev det
romerska (latinska) a., som fram till Ciceros tid
omfattade 21 bokstäver. Från det grekiska a.
ha direkt avletts det koptiska a. i Egypten, det
av Wulfila uppfunna västgotiska a. och de sia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
