Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albrekt III Akilles (kurfurste av Brandenburg) - Albrekt II (hertig av Mecklenburg) - Albrekt III (hertig av Mecklenburg) - Albrekt VII (hertig av Mecklenburg) - Albrekt (hertig av Preussen) - Albrekt I (tysk konung) - Albrekt II (tysk konung) - Albrekt (hertig av Württemberg) - Albrekt VII (ärkehertig av Österrike) - Albrekt Fredrik Rudolf (ärkehertig av Österrike) - Albrekt (ärkebiskop av Magdeburg) - Albrektssunds kanal - Albret, Jeanne d’ - Albula - Album - Albumen - Albumin - Albuminat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Albrekt—Albuminat
256
ställde 1473, att Brandenburg skulle ärvas efter
förstfödslorätt och vara odelbart.
Albrekt, furstar av Mecklenburg.
1) Albrekt II, hertig (1318—79), fader
till den svenske konungen Albrekt. Till 1336
stod A. under en förmyndarstyrelse; han
övertog då regeringen och förmäldes med Eufemia,
syster till Magnus Eriksson av Sverige. 1339
lämnade denne som avbetalning på hemgiften
svågern den svenska kronans inkomster i Skanör
och Falsterbo. A. förde i fortsättningen en
ytterligt ränkfull politik, i det han slöt förbund
än med Magnus Eriksson, än med Valdemar
At-terdag. År 1363 lyckades han få sin son Albrekt
kallad till konung i Sverige. Själv fick han ett
betydande inflytande i Sverige. När Valdemar
At-terdag dog 1375, försökte han vinna Danmarks
krona åt sin sonson Albrekt, vars moder var
Valdemar Atterdags dotter Ingeborg. A.
åsyftade en stor baltisk sammanslutning, ledd från
Mecklenburg. Försöket misslyckades, danskarna
valde till konung Håkans och Margaretas son
Olof.
2) Albrekt III, den föreg:s son, hertig
(d. 1412), se ovan Albrekt, konung i Sverige.
3) Albrekt VII, hertig (1486—1547),
regerade i Mecklenburg från 1503. Gift med en
systerdotter till Kristian II, inblandade han sig
1534 i grevefejden men blev slagen vid
öxne-bjerg (1535). Sedan stod han i förbindelse med
Nils Dacke, som han erbjöd förbund, och
försökte efter hans död att anstifta ett nytt uppror
i Småland.
Albrekt, Preussens förste hertig (1490—1568),
tillhörde huset
Hohen-zollern. Han valdes
1511 till Tyska ordens
högmästare men vanns
för reformationen och
förvandlade
ordensstaten till ett världsligt
hertigdöme under
polsk länshöghet. 1526
förmäldes han med
danske konungen
Fredrik I:s dotter Dorotea
(d. 1547) och bistod i
förening med Gustav
Vasa sin svåger
Kristian III i grevefejden.
Han stiftade 1544 Königsbergs univ.
(”Albertina”).
Albrekt, tyska furstar.
1) Albrekt I, konung (omkr. 1250—1308),
äldste son till Rudolf I av Habsburg. Han reste
sig mot tyske konungen Adolf av Nassau och
lyckades besegra denne 1298. Adolf stupade,
varefter kronan tillföll A. A. mördades av sin
brorson Johan.
2) Albrekt II, konung, hertig av Österrike
(1397—1439), ärvde 1437 konungarikena
Böh-men och Ungern och valdes 1438 till tysk
konung. Han avled under ett fälttåg mot turkarna.
Albrekt, hertig av Württemberg (1865—1939)>
son till hertig Filip av Württemberg. Vid
krigs
utbrottet 1914 blev A. chef för 4:e armén, med
vilken han genom Luxemburg inryckte i
Frankrike, vann seger vid Neufchåteau 23 aug. I
aug. 1916 blev han generalfältmarskalk samt i
febr. 1917 armégruppchef i Lothringen och
El-sass.
Albrekt, österrikiska furstar.
1) Albrekt Vll, ärkehertig (1559—1621),
son till kejsar Maximilian II. Han blev 1596
ståthållare över spanska Nederländerna. A.
förmäldes 1599 med Filip II :s dotter Isabella, åt
vilken Nederländerna lämnades i brudgåva. Med
de från Spanien avfallna nordliga provinserna
under Morits av Oranien fortsatte A. kriget till
1609, då ett 12-årigt stillestånd ingicks.
2) Albrekt Fredrik Rudolf,
ärkehertig (1817—95), son till den ryktbare
fältherren ärkehertig Karl. A. utmärkte sig i
Italien under Radetzky särsk. i slagen vid
Mortara och Novara 1849. Fältmarskalk 1863, förde
han 1866 befälet i Italien och vann segern vid
Custozza.
Albrekt, ärkebiskop av Magdeburg och
kurfurste av Mainz, kardinal (1490—1545), son till
kurfursten Johan Cicero av Brandenburg. För
att betala sina skulder arrenderade han av
påven Leo X rättigheten att sälja avlat inom sina
stift, och det var hans kommissarie,
dominikan-munken Tetzel, som gav anledning till Luthers
95 teser mot avlat.
Albrektssunds kanal, farled i Marstrands
skärgård, mellan Klöverön i s. och ett par
holmar i n.; utgör inomskärsled till Marstrand. A.
anlades 1842—44, utvidgades 1905—08.
Albret [albrä’1, Jeanne d’, se Jeanne
d’Albret.
Albri’ci, V i n c e n z o, italiensk tonsättare och
kapellmästare (1631—96), var både i Stockholm
och i Rom knuten till drottning Kristinas hov.
Han har efterlämnat ett stort antal
kyrkokon-serter och sonater. A. har haft stor betydelse
för svensk musik under 1600-talet.
A’lbula, bergskedja i Rätiska alperna i kant.
Graubünden, Schweiz. Högsta topp Piz Kesch
(3,422 m ö. h.). över bergskedjan går
A.-pas-s e t, som förbinder Bergün i A.-dalen med Ponte
vid Inn (övre Engadin). Passets högsta punkt
når 2,315 m. En järnväg från Thusis till S:t
Moritz går genom tunnel under passet.
Album, bok för samling av sentenser,
minnes-verser, teckningar, fotografier, frimärken,
vykort etc. — Vittert el. konstnärligt
samlingsverk.
Albümen, äggvita, frövita. — Albu’men o’vi
si’ccum, torr hönsäggvita.
Albumin, se Albuminer.
Albuminat, omvandlingsprodukter av
äggviteämnen, som uppstå genom dessas behandling
med syror och baser. Syror ge a c i d- (syra-)
albuminat, baser alkalialbuminat.
Al-buminaten äro olösliga i neutrala lösningsmedel
men lösas av syror och alkaliska lösningsmedel.
Alkali-a. ha endast intresse som
laboratoriepro-dukter. Acid-a. bildas däremot regelbundet
un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
