Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akvitanien - Akyab, Akjab - Al (aluminium) - Al (ortsten) - Al (träd) - Ala (arkitektur) - Ala (Gotland) - Ala (Hälsingland) - Ala. - à la - Alabama - Alabamafrågan - Alabandin el. manganblände - Alabaster - Alabasterglas - à la bonne heure - Alaca Höyük, Öjuk - à la carte - Alacoque, Marguerite
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Akyab—Alacoque
224
Huvudgatan i en liten stad (Greensboro) i ett
bomullsdistrikt i Alabama.
egna furstar. Namnet förvreds småningom till
Guienne.
Akyäb, A k j a b, stad i Burma, Bortre
Indien, på en ö vid floden Kaladans utlopp i
Bengaliska viken, 37,000 inv. A. har utmärkt hamn
och stor export av ris och petroleum.
Al, tecken för en atom aluminium.
Al, dansk benämning på ortsten (se d. o.).
Al, se Alsläktet samt Gråal och Klibbal.
Äla (plur. alae, lat., eg. vinge), sidorum vid
atrium i ett fornrom. boningshus, vanl. två
till antalet, symmetriskt ordnade vid atriets
inre ände och med hela sin bredd öppnande sig
mot atriet. Se Atrium.
Ala, socken i Kräklinge ting, v. om
öster-garnhalvön, Norra häradet, Gotlands län; 31,74
km2; 280 inv. (1950); 659 har åker. Halva
arealen skogsmark. Uppodlade myrmarker. Kyrkan
från 1200-talets senare hälft eldhärjades 1938
men var återställd 1940. Bland fornlämningarna
märkas talrika kummel, ett par gravfält och
flera husgrunder från järnåldern samt en
forn-borg. A. ingår i Kräklingbo, Anga och A.
pastorat i Visby stift, Medelkontraktet. A. ingår i
storkommunen Romakloster.
Ala, industrisamhälle i Söderala socken i s.
Hälsingland.
Ala., förk. för Alabama (se d. o.).
å la, fr., ”på samma sätt som”, ”i enlighet
med”, nyttjas i en mängd uttryck och talesätt,
t. ex. å la frangaise, på franskt sätt, även om
maträtter (t. ex. biff å la Lindström).
Alabama [älabä’ma], förk. A1 a., stat i s. ö.
delen av mellersta U. S. A., med en flik gående
ned till Mexikanska viken; 133,667 km2; 2,920,000
inv. (1948), varav 35 °/o äro negrer. De i
Sverige födda uppgingo 1940 endast till 422. A.
genomflytes av Alabama och Tombigbee, vilka
förenas och under namnet Mobilefloden utfalla
i Mexikanska viken. I n. A. framgå
Appa-lacherna, vilkas västliga del, ”Appalachiska
fälten”, utgör ett viktigt kolområde, där även
betydande järngruvor förekomma. I södra A.
finnas vidsträckta barrskogar, som lämna
värde
fullt timmer. Av A:s landareal upptogs 1939
25 % av åker, varav 2/s användes till
majsodling och V4 till bomullsodling. Kolproduktionen
uppgick 1940 till 13,9 mill. ton och
järnmalms-produktionen till 7,4 mill. ton. Industrien
omfattar tillverkning av järn-, stål- och bomullsvaror,
gödningsämnen, terpentin och harts. Huvudort
för järn- och stålindustrien är Birmingham.
Mobile vid Mexikanska viken är en viktig
exporthamn. Huvudstad: Montgomery. A. sänder
2 senatorer och 9 representanter till
national-kongressen. Dess lagstiftande församling består
av en senat (35 medl.) och ett representanternas
hus (106 medl.), samtliga valda för 4 år. — A.
stod under franskt välde 1702—63, sedan under
engelskt men avträddes delvis 1783 till Förenta
staterna. Territorium 1817, blev det 1819
självständig unionsstat och var 1861 en av de första
sydstater, som lössleto sig från unionen.
Återupptogs i densamma 1868.
Alabamafrågan, en tvistefråga mellan
Förenta staterna och England på grund av de
ka-perier, som under amerikanska inbördeskriget
(1861—65) förövats av några sydstatsfartyg,
vilka dels blivit byggda och utrustade i England,
dels fått utlöpa ur engelska hamnar. Frågan
fick sitt namn efter det djärvaste kapar fartyget,
”Alabama”, som under befäl av kapten Rafael
Semmes uppbringat en mängd nordamerikanska
seglare, innan det 1864 sköts i sank av
nord-statskorvetten ”Kearsarge” utanför Cherbourg.
Förenta staterna ansågo, att England begått
neutralitetsbrott, och framställde krav på
skadestånd. En i Genève sammanträdande
mellan-folklig skiljedomstol, om vars tillsättande de
båda makterna enats genom fördraget i
Washington 1871, dömde 1872 England att betala en
skadeersättning av 15V2 mill. doll.
Alabandin el. mangänblände, det
mineralogiska namnet på svavelmangan, MnS.
Alaba’ster, en marmorliknande, täljbar,
kor-nigt kristallinisk gipsvarietet. A:s fasta
struktur, dess vackra vita färg och dess förmåga
att i viss mån genomsläppa ljus ha ofta gjort
den till ett omtyckt arbetsmaterial för
bildhuggare.
Alaba’sterglas, en ogenomskinlig, alabasterlik
glassort.
å la bonne heure [alabånö’r], fr., eg. i en
lycklig stund, nåväl, må vara, lika gott.
Alaca Höyük, ö j u k, utgrävningsplats i
Turkiet, c:a 25 km n. ö. om Bogazköy, jämte
nämnda ort den förnämsta fyndplatsen för
förhistorisk kultur i Mindre Asiens inre. A. är
platsen för en fornhettitisk stad, som i 3:e
årtusendet f. Kr. uppnådde en betydande politisk
och ekonomisk ställning. Bild se sp. 225.
å la carte [alaka’rt], fr., efter matsedeln. Ex.:
Äta å la carte. Motsats: Table d’höte.
Alacoque [alakå’k], Marguerite, franskt
katolskt helgon (1647—1690). Såsom nunna i
ett Marie besökelses kloster i Bourgogne
återupplivade hon Jesu-hjärtas-dyrkan, som förut
övats av de sachsiska kvinnliga mystikerna. A.
kanoniserades 1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
