Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A-klass - Aklejsläktet - Akmé - Akmit - Akmolinsk - Akoin - Akola - Akolasi - A kondition - Akonitin - A konto - Akori, aplesti - Akosmism - Akotyledoner - Akragas - Akrel, 1. Fredrik - Akrel, 2. Carl Fredrik - Akribi - Akridin - Akroamatisk - Akrobat - Akrogami
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
A-klass—Akrogami
208
Moské i Akka.
Akleja.
Foto A. Fors.
A-klass, krigsv. Till klass A hänfördes före
1942 de värnpliktiga, vilka innehaft fast
anställning vid krigsmakten under minst 2 år.
Akle’jsläktet, Aquilégia, växtsläkte av fam.
ranunkelväxter, Ranunculaceae. Dit hör
aklejan, Aquilégia vulgaris, som är en mångårig
ört med dubbelt trefingrade blad och stora,
vanligen blå blommor. Sedan länge odlad,
förekommer den numera allmänt förvildad i gamla parker
och trädgårdar. Släktet omfattar ett 50-tal arter.
Akmé, kulmen, höjdpunkt; kulmen av en
sjukdom.
Akmit, ett pyroxenmineral (se d. o.).
Akmoli’nsk, stad i sovjetrepubliken Kazakstan
och belägen vid
översta loppet av
Isjim; c:a 35,000
inv. A. har
järnvägsförbindelse
med
Petropav-lovsk och, för
koltransporter,
till Magnitogorsk.
Akoin, vitt
pulver, lösligt i
vatten, användes
till insprutningar
för
lokalbedövning. A. är
mindre giftigt än
kokain.
Akola [äkåu’lä],
stad i
Centralprovinserna och
Be-rar, Främre
Indien, vid
Great-indian-peninsular-
järnvägen; omkr. 62,000 inv. En av
huvudplatserna för bomullsodlingen i Indien.
Akolasi’, frosseri.
A kondition, se å condition.
Akonitin är en ur stormhatt, Aconitum
Napellus, framställd växtbas eller alkaloid. A.
är ett mycket starkt gift. Medicinsk användning
av a. torde numera knappt förekomma.
A ko’nto, se A conto.
Akori’, a p 1 e s t i’, bristande mätthetskänsla
även efter riklig måltid, bl.a. ett symtom vid
vissa sinnessj ukdomar.
Akosmi’sm, den åsikt, som förnekar världens
el. kosmos’ verklighet, endast erkännande det
absoluta för sant verkligt.
Akotyledoner [-då’-], växter, som sakna
hjärtblad, numera benämnda kryptogamer.
Akra’gas, grek, namnet på den forntida
staden Agrigentum.
Akre’l. 1) F r e d r i k A., kopparstickare (1748
—1804), 1778 gravör vid Vetenskapsakademien,
sysselsatte sig förnämligast med globtillverkning
och kartritning. Dessutom arbetade han som
illustratör och porträttgravör. Bland hans
gravyrer märkas porträtt av Gustav III,
Ehren-strahl, Stiernhielm, Linné och K. G. Tessin.
2) Carl Fredrik A., den föreg:s son,
militär, kopparstickare (1779—1868). Han var känd
som en dugande fortifikationsofficer. 1854 blev
han generallöjtnant, och under åren 1854—62 var
han chef för telegrafverket. A. deltog som
överadjutant i tyska fälttåget 1813 och i slagen vid
Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig, där han
svårt sårades. 1852 erhöll A. i uppdrag att
utarbeta förslag till elektriska telegraflinjer och
stamlinjer till ett järnvägsnät. A:s förslag i
järnvägs frågan blev lagt till grund för k. prop.
till riksdagen 1853—54, och i den 1855 tillsatta
järnvägskommittén blev A. ordf. A. ägnade sig
i likhet med sin fader också åt
graverings-konsten.
Akribi, punktlighet, noggrannhet.
CH
Akridin, C6H4< [^C6H4 är en tertiär kvä-
N
vebas av analog byggnad med kolvätet antracen,
förekommer i stenkolstj ära. Det är
modersub-stans för en serie tjärfärger, akridinfärgerna,
t. ex. akridingult.
Akroamätisk, som åhöres, som förnimmes
genom hörseln. — Uttrycket användes av
Aristo-teles’ lärjungar för att beteckna en av
mästaren avfattad framställning, riktande sig till
”åhörare”. Sedan har man såsom a. betecknat
rent vetenskapliga framställningar till skillnad
från populariserade.
Akrobat, yrkesgymnastisk konstmakare, som
inför allmänheten uppvisar prov på
utomordentlig, genom övning förvärvad vighet, smidighet
eller styrka. — Akrobatik, en akrobats
yrke eller konst.
Akrogami, se Befruktning (växternas).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
