- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
201-202

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akamba el. Wakamba - Akantus - Akantusväxter - Akardi - Akarnanien - Akasia - Akatafasi - Akatalektisk - Akavare (Akka) - Akbar den store

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

201

Akantus—Akbar

202

folkens i allmänhet i ö. och s. Afrika. De bestå
sålunda av: i) en utvecklad dyrkan av fädernas
andar (aimu), 2) en oklar tro på ett högsta
väsen, en skapare (Mulungu, Ngai). Som en sorts
medlare mellan andevärlden och människorna stå
medicinmännen. A. arbeta ofta i den vite
mannens tjänst.

Aka’ntus, ett under olika tider mycket använt
plastiskt växtornament, urspr. utbildat i fri
anslutning till bladen hos de i
medelhavsländerna vanliga, storväxta örterna Acanthus mollis
och Acanthus spinosus. — Akantusornamentet,
som i äldre tider huvudsaki. användes till
plastisk utsmyckning av kolonnkapitäl och
gravvårdar, uppkom i Aten under senare delen av
400-talet f. Kr. och spriddes därefter hastigt. I
hellenistisk och romersk konst nyttjades det
flitigt. Det mjukare och fylligare senantika
akantusornamentet återkom med medeltidens många
antikiserande stilströmningar, särsk. i Italien,
samt användes ymnigt under vissa perioder av
ungrenässansen och barocken. Bild se sp. 199.

Aka’ntusväxter, Acanthäceae, växtfamilj av
ordn. Personatae,
omfattande över
2,000 för det
mesta tropiska
arter med
motsatta blad och
ofta vackert färgad
krona. Bj
örnklo-ört, Acanthus
mollis
(Sydeuropa), odlades redan
av greker och
romare såsom
prydnadsväxt.

Akapni’,
and-ningsstillestånd,
vanl. förorsakat
av minskning av
blodets
kolsyrehalt.

Akardi, en missbildning, som består i saknad
av hjärta.

Akarnänien, landskap i mellersta Grekland,
vars västligaste, till Joniska havet gränsande del
det utgör, är genomflutet av floden
Aspropota-mos, förut Acheloos.

Forntidens Akarnanien bildade en
svårtillgänglig och avskild del av Hellas.
Befolkningen, akarnanerna, betraktades som ett folk
med råa och vilda seder och hade aldrig någon
djupare inverkan på Greklands öden.

Akasia, Acacia, växtsläkte, tillhörande fam.
Mimosaceae av ärtväxternas ordn.,
Le-guminosae, med omkr. 500 arter, särsk. i Afrika
och Australien, träd el. buskar med dubbelt
par-bladiga blad el. bladlika bladskaft (fyllodier).
Blommorna, merendels anordnade i täta,
huvudlika samlingar, äro gula till färgen och innehålla
talrika ståndare. Frukten är en vedartad balja.
Många, i synnerhet afrikanska arter, ha stiplerna
förvandlade till tornar. Genom sitt ovanliga
växtsätt ger a. en egendomlig prägel åt stora områden

Acanthus mollis.

Kvist och balja av akasia. Acacia giraffae.

i Afrika och Australien. Av vikt äro A. Senegal
från Sudan till Senegambien, och några andra
arter, av vilka erhålles gummi arabicum Brunt
gummi lämnar bl. a. A. Seyal, s e s o f far. från
övre Egypten. Flera akasior äro rika på
garvämnen, vilka förekomma i frukten, barken samt
stundom även 1 veden. A. farnesiana odlas som
prydnadsväxter och för parfymberedning Bladen
hos ett flertal arter äro känsliga för beröring och
utföra s. k sömn rörelser.

Akatafasi’, oförmåga att forma satser

Akatalektisk, i metriken: fullständig Se
Katalektisk.

A’kavare (A k k a), fjällmassiv i n. Lappland,
s. om Akkajatire inom Stora Sjöfallets
nationalpark. A. höjer sig isolerat och majestätiskt >ver
omgivande milsvida fjällslätt och har ett -flertal
glaciärer. Högsta topp: Stortoppen, 2,0 n m

Akbar den store, stormogul a\ Indien
(1542—1605). Etterträdande sin fader llnmayun
1556, blev han väldets egentlige organisatör
och är den mest berömde av alla
mogulharskar-na. Han underlade sig hela norra Ind.ei mtill
Vindhyabergen samt genomförde sitt rikes
militära och administrativa organisation. Bekant är
hans strävan att förena alla sina undersatar i
en ny religion, som han sökte sammansatta av
det han fann bäst i olika trosbekännel-e: men
den av honom promulgerade statsreligionen, kal-

Akavare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free