Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. K. - Aka - Akaa, Akkas - Akabaviken - Akademi - Akademien för de fria konsterna, Kungl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
A.K.—Akademien för de fria konsterna
194
A. K., förk. för Andra kammaren och för
Statens arbetslöshetskommission.
Aka (a k k a), en grupp av de afrikanska
dvärgarna bambuti i skogarna kring Iturifloden
i n. ö. Belgiska Kongo. Rasligt och kulturellt
skilja sig a. ej från övriga bambuti. A. tala
sudanspråk.
A’kaa, A k k a s, finskspråkig kommun i
Tam-mela hd, Tavastehus län, Finland, 115,9 km2,
4,900 inv. Huvuddelen av A. ombildades 1946
till köping under namnet Toijala,
järnvägsknutpunkt och industrisamhälle.
A’kabaviken, vik av Röda havet mellan
Si-naihalvön och Arabien. A. är full av korallrev
och bekant för sina häftiga stormar. Innerst i
viken ligger hamnplatsen och kastellet A k a b a,
bibelns E 1 a t.
Akademi (lat. academia, eng. academy, fr.
académte, ty. Akademie). 1) Högre
undervisningsanstalt, högskola univ. el. institut, högre
fackskola. 2) Slutet samfund med vetenskapligt,
litterärt el. konstnärligt syfte.
Namnet a. härleder sig från en invid det forna
Aten belägen, till kroppsövningar och lekar
använd trädgård (Akademeia), som sades ha
tillhört sagohjälten Akademos. Där samlade Platon
sina lärjungar, och hans skola kallades till följd
därav ”den akademiska" el "akademien”.
Allteftersom åsikterna inom denna förändrades,
urskilde man fem efter varandra följande a.: den
gamla a. (Speusippos, Xenokrates, Polemon), som
ännu väsentligen höll fast vid grundläggarens
åsikter; den mellersta (Arkesilaos) och den nya
a. (Karneades), som övergingo till en moderat
skepticism; den fjärde a. (Filon från Larissa),
som åter mera närmade sig Platon, och den
femte (Antiochos från Askalon), som eklektiskt
upptog element från peripatetikerna och
stoikerna.
De moderna vittra a. kunna sägas leda sin
härkomst direkt från trubadurerna i början på
1300-talet genom det 1323 i Toulouse stiftade
sällskapet för ”jeux floraux” (se d. o.), som
dock först 1694 erhöll namn av a. och ännu
fortlever.
Denna förebild fann sin efterföljd i
renässanstidens Italien, och under beskydd av Cosimo
och Lorenzo de’ Medici uppstod ett antal a. för
klassisk litteratur och konst. Ryktbarast blev
den i Florens 1460 av Cosimo de’ Medici
stiftade ”Accademia platonica”. Den sysselsatte sig
huvudsaki. med studiet av Platons filosofi. Den
upplöstes visserligen redan 1521 men hade ett
stort och varaktigt inflytande som förebild för
dylika lärda samfund.
På 1600-talet blev Frankrike ett tongivande
akademiskt land. Där stiftades omkr. 1635
Acadé-mie franqaise för vård av modersmålet. I
Italien stiftade drottning Kristina i Rom 1674 en
litterär a., vilken 1690 uppgick i den ännu
existerande Accademia degli arcadi. Därjämte
må nämnas Accademia dei lincei (”de loögdas
a.”, ”de skarpsyntas a.”), vilken bestod endast
åren 1609—32 men återupprättades 1847. Den
NF 1 — 7
Fasad till klipptemplet nr 26 i Ajanta.
berömda Royal Society i England grundades
under 1600-talet.
Under 1700-talet stiftade furstar och konungar
ett flertal a. i skilda länder. Sålunda tillkom
1713 en vitter a. i Madrid. I Tyskland
upprättade Fredrik I 1700 Preussische Akademie
der Wissenschaften, 1752 grundades Gesellschaft
der Wissenschaften i Göttingen och 1759
Bayer-ische Akademie der Wissenschaften i Munchen.
Under Katarina I av Ryssland tillkom 1725 en
a. i Petersburg. Numera bär den namnet De
socialistiska sovjetrepublikernas
vetenskapsakademi. I Sverige stiftade drottning Lovisa 1753
Vitterhetsakademien, vilken upphörde med
hennes död för att 1786 återupplivas av Gustav III,
nu som Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademi. Han inrättade 1786 ännu en vitter a..
Svenska akademien. Vetenskapsakademien
stiftades 1739 av bl. a. Linné och Höpken. Liknande
a. uppstodo i Danmark 1742 (Videnskabernes
Sel-skab) och i Norge 1760 (Videnskabsselskabet).
Den äldsta a. i Amerika är den 1769 grundade
American Philosophical Society i Filadelfia.
Akademien för de fria konsterna, K u n g 1.,
är sedan 1810 namnet på den svenska
konstakademien i Stockholm. A. uppstod ur den
ritskola, som de vid slottsbygget anställda
franska konstnärerna bildat. K. G. Tessin, som var
överintendent, utverkade för denna skola
namnet Kongl. ritarakademien (10 mars
1735). Taraval blev akademiens ledare under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
