Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ainmüller, Max Emanuel - Aino - Aino- (ainoerna) el. ainufolket - Aïn Sefra - Aïntab - Aioler - Aiolis - Aiolos - Air (min) - Aïr el. Azben - Aira - Airdrie - Aire - Airedaleterrier - Airisto - Airo, Aksel - Airolo - Airy, Sir George Biddel - Aïscha - Aischines
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
Aino—Aischines
188
Festklädda ainoer.
(1807—70). Han utbildade den efter medeltida
förebilder återupplivade glasmålningskonsten och
blev 1844 chef för den nyupprättade kungl.
glas-målningsanstalten i München, som levererade
mosaikfönster, bl. a. till domkyrkorna i Köln och
Speyer samt till S:t Paulskyrkan i London.
Aino, i finska nationaleposet Kalevala namnet
på Joukahainens unga syster. A:s öde har varit
ämnet för Axel Gallén-Kallelas Ainotavla och
dramatiserats av Johan Henrik Erkko.
Aino- (a i n o e r n a) el. a i n u f o 1 k e t,
naturfolk i norra Japan, boende på s. Sachalin
(omkr. 1,500), vissa av Kurderna (några hundra)
och Hokkaido (omkr. 16,000). Kroppsligen likna
ainoerna i hög grad vissa mörkhåriga och
mörkögda européer och sakna alla mongoliska
kännetecken. Troligen utgöra de en kvarleva av ett
människoslag, som fordom varit utbrett över stora
delar av n. Asien men nu försvunnit eller
blandats upp med andra raser. De leva av jakt och
fiske, som idkas av männen, och av lantbruk,
som är kvinnogöra; deras lantbruk är av den
äldre s. k. hackbruks formen, utan dragare och
plog. Endast hunden ha de som husdjur.
Kläderna vävas av basttråd och broderas med
synnerligen smakfulla mönster. Husen, vilkas läge,
form och inredning alltid äro lika, byggas av
trä och klädas liksom taket av säv.
Förrådshusen stå på pålar. Kvinnorna tatuera
underarmen, läpptrakten — så att de tyckas ha
mustascher — och stundom pannan. Ainoerna äro
mycket orenliga men sätta stort värde på yttre
hövlighetsformer. De tro på en mäktig
skapar-gud och en mängd andra gudar och andar. Alla
väsen och föremål äga för dem själ (s. k.
ani-mism). Märklig är deras björnfest, då en
björnunge, som en tid varit fången, offras under
åkallan och vittnesbörd om högsta vördnad.
Ge
nom skadligt kulturinflytande och spritmissbruk
synes a. gå sin undergång till mötes.
Ain Sefra, det v. av Sydterritorierna i
Algeriet; 650,151 km2, 251,000 inv. Huvudstad
är Colomb-Béchar, 5,000 inv.
Aintab, turk, stad, se Gaziantep.
Aiöler, se Eoler.
Ai’olis, grek. Aioli’s, E o 1 i e n, se Eoler.
Ai’olos (lat. Aeolus), vindarnas härskare.
Enligt Odysséen bodde han med dem på en ö i
västerhavet, enligt Aeneiden i en klipphåla.
Air [är], fr., är, uppsyn, (högdragen) min.
Se även Aria.
Air el. A z b e n, oasland och sultanat i s.
Sahara i Franska Västafrika. Landet är bergigt.
Timguémassivet stiger till 1,700 m.
Ai’ra, lat. namnet på tåtelsläktet (se
d. o.).
Airdrie [ä’adri], stad i s. Skottland ö. om
Glasgow, i grevsk. Lanark; 26,000 inv. A.
ligger mitt i det skotska kol- och järngruvedistriktet.
Aire [ä’a], biflod till Ouse i grevskapet York,
England. I dess övre, för sin skönhet kända
dalgång, Airedale, ligga järnverk och fabriker.
Airedaleterrier [ä’adéil-1, se Hundraser.
Ai’risto, finska namnet på Erstan-fjärden
utanför Åbo.
Airo [ai’-], Aksel Fredrik, finländsk militär
(f. 1898). A. intog en framträdande ställning
i finska högkvarteret under krigen mot
Ryssland 1939—40 och 1941—44 och avancerade till
generallöjtnant 1942. Han häktades i samband
med den s.k. vapensmusselaffären 1945.
Airolo [-rå’lå], kurort i schweiz. kant. Ticino,
vid floden Ticino och vid s. mynningen av S:t
Gotthardstunneln. Ligger 1,800 m ö.h. och har
1,700 inv.
Airy [ä’ari], Sir George Biddel, engelsk
astronom och fysiker (1801—92), 1827 prof, i
Cambridge, 1836—81 dir. för observatoriet i
Greenwich. A. organiserade de meteorologiska
och magnetiska undersökningarna i England.
Aischa, en av Muhammeds hustrur. Hon
utövade efter dennes död stort inflytande på hans
anhängare. På hennes anstiftan uteslöts
Muhammeds svärson Ali från kalifatet, och hennes
fader, Abu-Bekr, blev profetens efterträdare.
Ali uppnådde likväl senare kalifvärdigheten,
varefter A. blev förd till Medina, där hon dog år 678.
Ai’schines (lat. Aeschines), grekisk talare. A.
föddes i Aten omkr.
390 f. Kr. Mest
bekant blev han genom
sin verksamhet under
den tid, då konung
Filip av Makedonien
sökte skaffa sig väldet
över Grekland. Han
blev det makedoniska
partiets främste
talesman. Han blev därvid
bitter fiende till
De-mosthenes. Sedan han
förlorat en process
mot Ktesifon, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
