Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agardh, 3. Jacob Georg - Agaricin - Agaricus - Agasias - Aga-spis - Agassiz, 1. Louis - Agassiz, 2. Alexander - Agassiz-sjön - Agat - Agata - Agatharchos från Samos - Agathis - Agathokles - Agathon - Agatsnäckor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Agaricin—Agatsnäckor
158
för allt sitt berömda verk ”Species, genera et
ordines algarum” (3 bd, 1848—1901) och
”Ana-lecta algologica” (1892—99), utan även genom
ett verk över alla de kända naturliga
växtfamiljerna, ”Theoria systematis naturalis
plantarum” (1858), med
dess sedan på svenska
utgivna inledning
”Vext-systemets
me-thodologie”. A. var
medlem av
prästeståndet de två sista
ståndsriksdagarna och av
Andra kammaren 1867
—72 och ådagalade
stor insikt i
ekonomiska frågor. Han hade
en ledande ställning
inom åtskilliga
ekonomiska inrättningar i
Skåne.
Agaricin, ett surt harts, som erhålles ur
torkad lärksvamp; har förr givits mot ymnig
svettning.
Agäricus. Med detta namn förstod Linné
alla skivsvampar. Av Elias Fries och andra
delades det gamla släktet Agäricus i talrika släkten,
av vilka de viktigaste äro upptagna i art.
Hy-menomycetes.
Agasi’as, grekisk bildhuggare, levde under sista
årh. f.Kr.; var upphovsman till den bekanta
statyn ”Bo r gh e s i s ke fäktare n”.
Aga-spis, en av G. Dalén uppfunnen, med
koks el. antracit eldad spis för hushållsändamål.
Agassiz [fr. utt. agasi’, amerik. ä’gäsi el.
ägä’siz], 1) Louis A., schweizisk-amerikansk
zoolog och geolog
(1807—73), prof, i
Neuchåtel i Schweiz,
senare i Boston,
Char-leston och slutl. i
Cambridge, Mass., U.S.A.
A., som företagit två
större expeditioner till
Brasilien, är särsk.
känd för sina
undersökningar av recenta
och fossila fiskar. Som
geolog är A. bekant
genom sina
banbrytande undersökningar av
Alpernas glaciärer.
2) Alexander A., den föreg:s son,
amerikansk zoolog (1835—1910). Han lyckades
förvärva en stor förmögenhet genom koppargruvor
vid övre sjön och skänkte härav till Harvard
-universitetet mer än 500,000 doll. 1874 blev han
föreståndare för det zoologiska museet i
Cambridge, U. S. A. och inrättade då den
zoologiska stationen i Newport (Rhode island). A.
studerade lägre havsdjurs utveckling och byggnad
och utförde även vidsträckta
djuphavsundersök-ningar.
Agassiz-sjön [ä’gäsi el. ägä’siz], en kolossal,
isdämd sjö, nära nog av Östersjöns storlek, som
Agat.
under istiden utbredde sig över Winnipegsjöns
omgivningar (Nordamerika) och kring dess
tillflöde Red River. Den bildades därigenom, att
landisen uppdämde detta områdes avlopp mot
norr. Sjöns avlagringar bilda de bördiga
prä-rierna och vetedistrikten i Manitoba. A. har
uppkallats efter Louis Agassiz.
Agät, ett av flera kiselsyrevarieteter
sammansatt mineral. Den anträffas mestadels som
hål-rumsfyllnader i vulkaniska bergarter och har
uppstått genom utfällning av cirkulerande
kisel-syrehaltigt vatten. Den har ofta en vacker
blandning av olikfärgade koncentriska lager
(”band-agat”). Utom till bijouteriarbeten användes
aga-ten även till mortlar och rivskålar. Oberstein i
Birkenfeld i Tyskland är säte för en betydande
agatindustri.
Agäta, helgon, led martyrdöden på Sicilien
o. 251. Hon avbildas vanligen med en palmkvist
eller en tång och ett kolbäcken. A. beskyddar
mot bröstlidande.
Agatha’rchos från Samos, grekisk
målare omkr. 400 f. Kr., anses ha varit den förste,
som insett betydelsen av perspektiv och skuggor i
måleriet.
Agäthis, barrträdssläkte, tillhörande fam.
arau-cariacéer (se d.o. och Harts).
Aga’thokles, forngrek. fältherre och furste.
Ehuru av ringa börd lyckades han efter blodiga
strider 317 f.Kr. svinga sig upp till
envålds-härskare i Syrakusa, under forntiden Siciliens
största stad. A. råkade sedan i krig med
Kar-tago, vars fältherre Hamilkar 311 besegrade
honom, men A. överförde djärvt fälttåget till
kartagernas eget land i Afrika. Något avgörande
kom dock ej till stånd, och fred slöts 306, som
lät kartagerna behålla vad de innehaft å
Sicilien men ock lämnade A:s välde orubbat. Denne
var sedan den mäktigaste härskaren i v. delen
av Medelhavet till sin död 289 f. Kr.
A’gathon, grekisk tragiker från Aten (omkr.
445—402 f. Kr.). A. slog i sin dramatik delvis
in på nya vägar. Hans skrifter äro utg. av
Nauck 1889.
Agatsnäckor, Achatina, ett släkte, tillhörande
lungsnäckorna, av vilket talrika arter
finnas i Afrika s. om Sahara samt ett fåtal former
på Madagaskar. Det omfattar de största och
vackraste bland landsnäckorna; själva djuren
kunna bli 2 dm långa. Bild se sp. 159.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
