Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrika - Höjdförhållanden - Sjöar och floder - Geologiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Afrika
132
Afrika: medeltemperatur i januari.
Afrika: medeltemperatur i juli.
stupa bergen brant ned mot det låga
Danakil-el. Afarlandet.
Mellan Rudolf sjön och Njassa och mellan
Indiska oceanen och Kongobäckenet höjer sig
den östafrikanska insjöplatån. Från
Kongobäckenet höja sig jämna högslätter, på
vilka höga vulkankäglor resa sig. Mot Indiska
oceanen sänker den sig terrassformigt, och
utmed kusten går ett lågt kustbälte. Betydliga
insjöar sätta sin prägel på höglandet. Här reser
sig vulkankäglan Kilima-ndj aro 6,010 m med
stora jöklar. N. därom under ekvatorn ligger
Kenia på 5,195 m höjd. Även platåns v. rand
har väldiga fjällkäglor över snögränsen.
Innanför G u i n e a-bukten reser sig som en
fortsättning av den inre platån ett
höglandsområde till omkr. 1,000 m. I det hela är
kusten flack, endast på få ställen möta berg. Längst
i ö. i Övre Guinea löper Kamerunberget med
en höjd av över 4,000 m.
Nedre Guinea övergår i Kongobäckenet,
som har en medelhöjd av omkr. 400 m.
Söderut begränsas det av Kunenes och Sambesis
flodområden.
Sydafrika är ett högt liggande taffelland
med randberg. Utmed ö. kusten och kring
flodernas nedre lopp utbreda sig ansenliga
lågländer; i v. är kusten långgrund och landet
innanför betäckt av flygsand. Sydafrikas stora
centralparti, Kalaharibäckenet, omges av höga
randberg. I s.ö. begränsas platån av Drakbergen
med Sydafrikas högsta fjäll, Cathkin Peak, 3,680
m, Mont aux sources, 3,350 m, och Giant’s
Castle, 3,350 m. Randbergen i v., Cedarbergen
och Omatako, nå upp till 2,000, resp. 2,680 m.
A:s enda större öär Madagaskar (592,000
km2). Den skiljes genom den på sitt smalaste
ställe 370 km breda Moqambiquekanalen från
fastlandet.
Sjöar och floder. Utanför den stora
insjöregionen är Afrika ganska fattigt på insjöar.
Med undantag av Tsadsjön i Sudan, chotten i
Algeriet och Tunisien, Stanley Pool, Tumba och
Leopold II-sjön i nedre Kongoområdet ligga A:s
insjöar på den östafrikanska högplatån. Alla på
denna platå liggande sjöar höra till Nilens,
Kongos och Sambesis vattenområden. Till Nilen
hör bl.a. Victoria njansa, A:s största insjö, till
Kongo Tanganjika och till Sambesi Njassa
genom sitt avlopp Schire. Kongofloden, jordens
näst största flod, har strida forsar nästan ända
fram till mynningen, men 27 mil längre upp vid
Stanley Pool blir den bitvis segelbar. Sambesi
bildar A:s största vattenfall, Victoriafallen. På
Nilen och Sambesi hindras sjöfarten även av
deltabildningar och sandbankar.
Geologiska förhållanden. A:s gränser
bestämmas av brottlinjer, som äro av jämförelsevis sent
datum. Genom Abessinien och den stora
sjöregionen längre söderut framstryka ävenledes
förkastningar; dessa tillhöra samma serie av
gravsänkor som Röda havet, Döda havet och
Jordandalen. Tertiära och äldre bergskedjor
intaga större delen av området mellan Medelhavet
och Sahara. För övrigt saknas inom A. yngre
bergskedjor. De sedimentära formationerna av
ungpaleozoisk och mesozoisk ålder intaga därför
i Syd- och Centralafrika ett horisontellt läge och
bilda till följd av erosion utpräglade
taffellandskap. Under dessa formationer framträder
mångenstädes urberget och i Sydafrika även
veckade devoniska lager. Bland de yngre
formationerna är särsk. den till perm och trias
hörande s. k. karrooformationen
anmärkningsvärd, emedan i densamma finnas
moränbildningar, som vittna om en nedisning.
Formationen har sin huvudsakliga utbredning i
Sydafrika men förekommer även i övre Guinea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
