- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
83-84

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adel - Adelaer el. Adeler, Cort Sivertsen - Adelaide

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83

Adel—Adelaide

84

Adelsmän på 1600-talet. Teckning i L. Magalotti, ”Sverige under år 1674”.

Richelieu, och högadeln förlorade allt politiskt
inflytande. Ludvig XIV samlade den förmögnare
delen av adeln till sitt hov och gjorde den sig
alldeles underdånig. Under påverkan av
revolu-tionsstämningen avsade sig adeln natten till 4
aug. 1789 sina privilegier och feodala
rättigheter. I juni 1790 blevo alla adelstitlar
avskaffade, varpå senare följde ett indragande av så
gott som alla adelsgods. Napoleon skapade åter
delvis en ny ärftlig adel. Napoleon III skapade
flera nya hertigvärdigheter. De enda
adelsprivilegierna, som nu äga lagligt bestånd — sedan
1852 —, äro det adliga ättvapnet och adelstiteln,
vilken senare går i arv till äldste sonen.

I Tyskland nådde efter 30-åriga kriget
länsväsendets upplösning sin höjdpunkt, och riket
splittrades i småstater under kejsarens
överhöghet. Adeln var här delad i en högadel direkt
under riket och en lågadel under en
territorial-furste, men privilegierna voro rätt likartade.
Under tidernas lopp har a. spelat en betydande
roll i de enskilda staternas, särsk. Preussens
och Mecklenburgs, historia. Genom lag av juli
1920 ha de furstliga värdigheterna blivit
upphävda i Preussen. I Österrike och
Tjeckoslovakien blevo adelstitlarna förbjudna genom lagar
av april 1919, resp. dec. 1918.

I Italien utvecklade sig förhållandena
väsentligen efter tyskt mönster. I Spanien och
Portugal skildes noga mellan högadeln,
gränderna, och lågadeln, titulados, men adelns
politiska makt är där längesedan förbi. Polen
visade under 14—1600-talen exempel på en
typisk adelsrepublik, som efterhand utmynnade i
anarki och politisk upplösning. Rysslands
gamla adel avskaffades av Peter den store, som

1722 grundade en ny
ämbets-adel i 14 klasser. A:s
maktställning varade ända till
revolutionen 1917.

I England erbjuder
adeln ifråga om uppkomst
och utveckling en del
väsentliga olikheter mot fastlandets.
Under den anglosaxiska tiden
gick den gamla bördsadeln
under, och konungens
ämbetsmän (earls och sheriffer)
fingo aldrig ärftlig värdighet.
Däremot uppväxte en talrik
lågadel (thegner), kungens
handgångna män. Vid den
normandiska erövringen 1066
infördes länsväsendet, men
länen voro mindre, och
konungen tog ed av alla adliga.
Under växlande strider med
konungamakten utvecklades
senare a. till ett riksstånd.
I parlamentet rådde dock, i
motsats till förhållandet på
fastlandet, ingen skarp
motsättning mellan ständerna.
Jämte del i rikets styrelse fick
adeln tidigt lokal självstyrel-

se. Numera består den egentliga adeln av pärerna,
av vilka de allra flesta ha säte i överhuset. Denna
pärsadel (nobility) har som gemensam titel lord
men är inom sig uppdelad i rangklasserna dukes,
marquesses, earls, viscounts och barons. Ståndet
har ytterst få och obetydliga privilegier.
Lågadeln (the gentry) omfattar baronets och knights.
A’delaer [-lär] el. Adeler, Cort S i v e r
t-s e n, norsk-dansk sjöhjälte (1622—75). Född i
Norge, reste han som femtonårig till Holland,
där han gick i
örlogs-tjänst. Han utmärkte
sig sedan i veneziansk
tjänst i kriget med
Turkiet. 1663
hemkal-lades han till
Danmark och blev amiral
och vice president i
amiralitetet, senare
generalamiral, och
adlades 1666. Tills, med
Henrik Bjelke och
Nils Juel hade han
stort inflytande på
flottans betydande
utveckling och
förbe

redelse till det följande kriget mot Sverige,
vid vars utbrott han var flottans högste
befälhavare.

Adelaide [ä’dileid], huvudstad i Sydaustralien,
nära S:t Vincentviken och vid foten av Lofty
Range; 400,000 inv. A. är byggt på båda sidor
om den lilla floden Torrens. Staden är
regelbundet byggd, med ståtliga byggnader:
parla-mentshus, stadshus, universitetet, museum. Staden
har botaniska och zoologiska trädgårdar. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free