Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aall, 5. Hans - Aall, 6. Herman Harris - Aalst - Aalto, Hugo Alvar Henrik - Aaltonen, Emil - Aaltonen, Aleksi - Aaltonen, Väinö Valdemar - Aamose - Aamulehti - Aanrud, Hans - Aar, Aare, fr. Arole - Aarau - Aarböger for nordisk Oldkyndighed og Historie - Aarestrup, Emil - Aargau, fr. Argovie - Aarhus - Aarne, Antti Amatus - Aarnio, Bernhard - Aarre - Aars, 1. Jonathan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aalst—Aars
8
deltog i skapandet av Nordenfjeldske
kunstindu-strimuseum (1893) och blev dess förste
föreståndare. Han tog följande år initiativet till
upprättandet av Norsk folkemuseum och blev 1904
dess direktör.
6) Herman Harris A., jurist och filosof
(f. 1871), bror till Anathon A.; fil. dr 1913, jur.
dr 1921. A. har uppträtt som energisk
förespråkare för tysk politik och kultur. Han blev
juridisk auktoritet inom Nas jonal samling och
utnämndes 1940 av Quislingregeringen till juris
prof, i Oslo. 1945 blev han avsatt, fängslad och
åtalad för landsförräderi. Hans vetenskapliga
huvudarbete är ”Interessen som normativ idé”.
Aalst [älstl, fr. Alost, stad i östflandern,
Belgien, 25 km v.n.v. om Bryssel, vid Dender;
42,000 inv. A. har ett rådhus från
1200-talet och i S:t Martinskyrkan Europas äldsta
klockspel. Handel med humle. Siden- och
linne-väverier. A. skadades svårt under 2:a
världskriget.
Aalto [ä’ltå], Hugo Alvar Henrik, finländsk
arkitekt (f. 1898). A. har bl.a. utfört ritningar
till Finska teaterhuset i Abo samt tidningen
Turun Sanomats hus där (1930). Som nyskapare
på sjukhusområdet har A. framträtt genom
sanatoriet i Pemar (1932). Sedan 1940 har A. varit
verksam som prof, vid Massachusetts Institute
of Technology i Cambridge, U.S.A. A:s
arkitektoniska skapelser äro ytterst radikala och gå i
Corbusiers anda. Även tills, m. sin hustru,
arkitekten Aino Marsio A. (1894—1949), har
A. utfört rumsinredningar o. dyl.
Aaltonen [ä’-]f Emil, finländsk
industriid-kare (f. 1869). Ä. var den förste i Finland, som
övergick till maskinell tillverkning av skodon
(slutet av 1890-talet). 1905 överflyttade han
sin skofabrik till Tammerfors, och där
utvecklades den till att bli den största i sitt slag i
Norden. A. har framträtt som betydande
donator.
Aaltonen [ä’1-1, A leksi, finländsk publicist
och politiker (f. 1892). A. har räknats till
socialdemokratiska partiets mest betydande medl.
(par-tisekr. 1936—44). Han var socialminister 1943
—44, minister utan portfölj 1948—49, därefter
socialminister till mars 1950.
Aaltonen [ä’1-1, Väinö Valdemar,
finländsk skulptör (f. 1894), erhöll sin utbildning i
Åbo konstförenings ritskola 1910—15, fick
prof:s titel 1940, blev fil. hedersdr i Lund 1941.
A. är en av Finlands och Europas mest
egenartade och betydande konstnärer. Berömda äro
hans porträttskulpturer över en rad förf.,
konstnärer och lärde i Finland. Större figursaker i
brons äro statyn över löparen Nurmi och
monumentet över Kivi (avtäckt i Helsingfors
1939)-Bland hans kvinnoskulpturer märkas ”Marjatta”
(brons) och ”Kvinna som kammar sig”
(marmor). A. har även varit verksam som målare.
Aamose, se Amose.
Aamulehti [ä’molehti] (Morgonbladet), daglig
finsk högertidning i Tammerfors, grundlagd
1881.
Aanrud [å’n-], Hans, norsk författare (f.
1863), student 1882, litterär rådgivare vid
Nationalteatern i Kristiania 1911—23. A:s novellistiska
och dramatiska skildringar ur nutida norskt
småstads- och lantliv präglas av en godmodig, ofta
humoristisk realism. Hans samlade arbeten äro
utgivna, övers, till sv. äro ”Berättelser” (2 dir,
1915).
Aar [är], Aa re, fr. A r o 1 e, flod i Schweiz;
kommer från Aarjökeln vid Finsteraarhorn,
Bernalperna, och utfaller i Rhen vid byn Koblenz
i Aargau och nära Waldshut. Den är Schweiz’
största flod. Flodområde 17,617 km2, längd
280 km. A. är segelbar från Brienzsjön. A:s
viktigaste tillflöden äro fr. h. Reuss och Limmat,
fr. v. Saane och Zihl. I Haslidalen bildar A.
det vackra, 46 m höga vattenfallet Handeck.
Aarau [ä’r-], huvudstad i kantonen Aargau,
Schweiz, vid Äar; 13,000 inv. Livlig industri.
Aarböger for nordisk Oldkyndighed og
His-torie [år-] utges av ”Det kgl. nord,
oldskrift-selskab” i Köpenhamn med ett band årl. sedan
1866. Är huvudorgan för dansk arkeologi.
Aarestrup [å’restrop], Emil, dansk skald
(1800—56), läkare på Laaland. Själv utgav han
blott en diktsamling (1837), som blev
ouppmärksammad. Först efter sin död har han nått
berömmelse som en av Danmarks förnämsta
lyriker. En frisk och kraftig sinnlighet tar sig
uttryck i sångerna, som gärna besjunga den
kvinnliga skönheten och kärlekens njutningar.
”Samlede Skrifter” (5 bd) utgåvos 1922—25.
Aargau [ä’r-], fr. Argovie, kanton i n. Schweiz
med Rhen som nordlig gräns; 1,403 km2; 290,000
inv., nästan alla tysktalande, mer än hälften
reformerta. Kantonen ligger till största delen
utanför Alperna; Jurabergen fylla dess n. v. del.
Åker och äng upptaga ung. 2ä av landarealen.
A. har en betydande industri (textil, cement,
precisionsinstrument o.s.v.). Huvudstad är Aarau.
A., som urspr. var ett alemanniskt grevskap
och 1173 kom till habsburgarna, erövrades 1415
av Edsförbundet. Den nuv. kantonen uppstod
genom mediationsakten 1803.
Aarhus, se Arhus.
Aarne [ä’r-], Antti Amatus, finländsk
folklo-rist (1867—1925), blev 1911 docent och 1922
e. o. prof, i finsk och jämförande folkdiktning
vid Helsingfors univ.. A. är en av den finska
sagoforskarskolans främsta representanter. Av
stor betydelse är hans katalogisering av finska
och estniska sagosamlingar. A. har författat flera
stora sagomonografier.
Aarnio [ä’rniå], Bernhard, finländsk
markforskare (f. 1876), prof, och avdelningsdir. vid
finska lantbruksförsöksanstalten. A. har utfört
markundersökningar över stora delar av Finland
särsk. ang. järn- och aluminiumoxidens förekomst.
Aarre [å’ra], ort i Jylland, se Årre.
Aars [års]. 1) Jonathan A., norsk filolog
och skolman (1837—1908). Upprättade 1863 tills,
m. P. Voss en latin- och realskola i Kristiania,
som blev en av Norges mest besökta högre
undervisningsanstalter (nedlagd 1919). A., vars hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
