Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkliga enhetssträfvanden i nutiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ekumeniska mötet. Programmet hade slutgiltigt
fastställts på ett sammanträde af exekutivkommittén
i Farnham Castle i juni s. å. En lokalkommitté
i Stockholm vidtog under sommarens lopp de
praktiska förberedelserna. Den stora internationella
kommittén sammanträdde redan 10 aug., men fördelade
sig omedelbart i 5 kommissioner för att bearbeta
det material rörande programmets 5
hufvudpunkter (alla utom den första, som var af mer allmän
natur), som insändts af de 4 sektionernas
delegationer. Kommissionernas arbete, som egde rum på
skilda ställen i Stockholms omnejd, där gästfrihet
erbjudits dem, resulterade i en serie berättelser,
som efter hand trycktes och distribuerades under
konferensen. Den egentliga konferensen hölls 19–30
aug. Antalet medlemmar var omkr. 600, däri dock
inräknade äfven en del suppleanter till ord.
delegerade. Talrikast var den europeiska sektionen,
omfattande omkr. 250 delegerade från 20 länder;
därnäst kom den amerikanska, räknande (med
suppleanter) omkr. 180, den brittiska med omkr. 120, den
ortodoxa med 22, hvarjämte kommo 14 medl. från
vissa missionskyrkor utom sektionerna. På
frivillighetens väg hade gästfrihet beredts samtliga ord.
delegerade under uppehållet i Stockholm. Den
högtidliga öppningsgudstjänsten egde rum i Storkyrkan
19 aug. med predikan af biskop Th. Woods i
Winchester (brittiska sektionens ordf.), hvarefter
konungen å rikssalen förklarade konferensen öppnad.
Förhandlingarna höllos hufvudsakligen i Mus.
akad:s stora sal, till någon del äfven i
Blasieholmskyrkan. Förmiddagarna voro anslagna till
behandling af kommissionernas berättelser,
eftermiddagarna upptogos af föredrag af bredare läggning.
För att i största möjliga utsträckning undgå
muntlig tolkning hade tryckta öfversättningar
iordningställts till de flesta föredrag. De fria
diskussionsinläggen begränsades till 5 minuter. Presidiet
fördes omväxlande af de 4 sektionernas presidenter
samt ett antal vice-presidenter. Den första
programpunkten (Kyrkans plikt med hänsyn till Guds
världsplan) behandlades endast i allmänna
föredrag 19 aug. på e. m.; 20 och 21 aug. upptogos
af punkt 2 (Kyrkan och de ekonomiska och
industriella problemen). Punkt 3 (Kyrkan och de sociala
och sedliga frågorna) behandlades 22 och 24 aug.
på f. m. Söndagen den 23 hade ett stort antal
gudstjänster anordnats i samband med konferensen med
predikanter från skilda nationer. Konferensens
egen hufvudgudstjänst, högmässan i
Engelbrektskyrkan, hvarvid d:r A. J. Brown predikade och
allmän nattvardsgång var anordnad, blef en af
mötets andliga höjdpunkter. Punkt 4 (Kyrkan och de
internationella förhållandena) upptog 24–26 aug.,
punkt 5 (Kyrkan och den kristna uppfostran)
behandlades den 27 och delvis den 28, punkt 6 (Metoder
för det kyrkliga samarbetet, särskildt konferensens
fortsättning) upptog e. m. 28 samt 29 aug.
Söndagen 30 aug. afslutades konferensen med gudstjänst
i Uppsala domkyrka, hvarvid ärkebiskop Söderblom
predikade. För de högtidligheter af olika slag,
som anordnades i samband med konferensen, kan
här ej redogöras. Bland dess ledande
personligheter märktes inom den europeiska sektionen särskildt
ärkebiskop Söderblom, tyskarna professorn G. A.
Deissmann och riksrättspresidenten W. Simons,
fransmännen A. Monod och E. Gounelle, bland
engelsmännen den ofvan nämnde biskop Woods samt
dean G. Bell i Canterbury, bland amerikanerna
särskildt professor W. A. Brown och d:r S. P.
Cadman. En särställning intog patriarken Photios af
Alexandria.
Konferensen fattade inga resolutioner i de
behandlade frågorna. Dess formella beslut inskränkte
sig till dels antagandet af ett budskap, som gaf
ett allmänt uttryck åt den ande, hvaraf mötet
burits (känslan af inre gemenskap, erkännande af
kyrkans försummelse att ta de ekonomiska och
sociala problemen i sikte, betonande af
nödvändigheten af de kristna grundtankarnas tillämpning på
ekonomiska, sociala och internationella frågor,
vädjan till alla kristna att bidraga till
förverkligandet af Guds herravälde och kyrkans enhet),
dels tillsättandet af en stor fortsättningskommitté
samt en mindre exekutivkommitté. Bland dessas
förnämsta uppgifter är att försöka förverkliga det
(af biskop E. Billing m. fl.) väckta förslaget om ett
internationellt forskningsinstitut som ett centrum
för de i konferensen deltagande kyrkornas arbete
med de ekonomiska och sociala problemen.
Fortsättningskommitténs generalsekreterare är d:r H.
Atkinson (New York), som till sitt biträde har d:r
A. Keller (Zürich). Den sammanträdde omedelbart
efter konferensens slut samt hade därefter ett
betydelsefullt (af representanter för 21 länder besökt)
möte i Bern i aug. 1926, vid hvilket ärkebiskop
Söderblom var ordf. (ordförandeskapet i
fortsättningskommittén går i tur mellan de 4 sektionerna).
Såsom utgörande en organisation af officiellt
delegerade ombud för praktiskt taget alla evangeliska
kyrkosamfund samt den orientaliska kristenheten
intar denna fortsättningskommitté en enastående
ställning i nutidens kyrkolif. Stockholmskonferensens
förnämsta resultat torde dock ej vara att söka i de
direkta åtgärder, till hvilka den gaf anledning, utan
i den mäktiga erfarenhet af andlig gemenskap, som
bar denna den mest internationella och omspännande
kyrkoförsamling, som samlats sedan reformationen.
Man har däri velat se begynnelsen till en ny tid af
närmare förbindelse och inbördes uppskattning
mellan alla kyrkosamfund utom den romerska kyrkan,
som ensam vägrat deltaga. Därjämte böra ställas
de kraftiga impulser till praktiskt arbete, som
konferensen förmedlat till skilda kyrkosamfund, samt
ej minst sammanförandet af vidt skilda
uppfattningar just med afseende på kyrkans ställning till
det praktiska lifvets problem. – Af den rikhaltiga
litteraturen rörande Stockholmskonferensen må
nämnas den före konferensen af den svenska kommittén
utg. handboken ("Handbook", Stockholm, 1925)
samt trycket af sektionsbetänkanden,
kommittéberättelser, program, deltagarlistor, öfversättningar af
föredrag (restupplagorna af detta tryck förvaras i
"Ekumeniska arkivet" i Uppsala). De officiella
editionerna af förhandlingarna redigeras på eng. af
dean Bell i Canterbury (utkomna under 1926) samt
på ty. (utförligare) af G. A. Deissmann. Bland
populära framställningar må nämnas "Bilder och
blad från ekumeniska mötet i Stockholm 1925", utg.
1925 af O. B. Malm, samt ett under 1926
utkommande arbete af ärkebiskop Söderblom
"Kristenhetens möte i Stockholm". På uppdrag af den
engelska delegationen har E. Shillito utgett "Life and
work. The universal Christian conference on life
Tryckt den 20/10 26
38 b., S. 45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
