Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dante Alighieri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Dante Alighieri. Aline Pipping har till sv.
öfversatt D:s "Gudomliga komedi" (3 bd, 1924).
°Darre-Jenssen, Hans Jörgen, blef i juli
1926 (efter Venger) arbetsminister i Lykkes ministär.
°Darwin. –
4. Sir Francis D. dog 19 sept. 1925 i Cambridge.
Dawes [då’ṡ], Charles Gates, amerikansk
finansman, politiker, f. 27 aug. 1865 i Marietta, Ohio,
blef advokat 1886, var 1897–1901 myntkontrollör,
därefter chef för en hotelltrust och bankledare,
tjänstgjorde under Världskriget först som öfverstelöjtnant
vid järnvägstrupperna, sedan som öfverste vid intendenturen
och blef okt. 1918 brigadgeneral. D. var en tid medlem
af de allierades inköpskommission, efter stilleståndet
af deras likvideringskommission och afgick 1919 ur
krigstjänsten. Han återupptog sin storfinansiella
verksamhet, var 1921–22 chef för federala budgetsbyrån
samt jan.–april 1924 ordf. i den af skadeståndskommissionen
tillsatta expertkommitté, som utarbetade förslag till
reglering af tid och sätt för tyska krigsskadeståndets
betalning. Kommitténs förslag, efter D. kalladt
Dawes-planen, lades till grund för uppgörelse i
ämnet på en konferens i London s. å. (se därom och om
planens innehåll Skadeståndsfrågan. Suppl.,
sp. 336–337, och Tyskland. Suppl., sp. 1048–51).
D., som redan på 1890-talet varit verksam i det
republikanska partiets valorganisation, valdes nov. 1924
som dess kandidat till Förenta staternas vice president
och tillträdde detta ämbete 4 mars 1925.
V. S–g.
Dawesplanen [då’ṡ-]. Se Skadeståndsfrågan.
Suppl., sp. 336–337, och Tyskland. Suppl., sp. 1048–51.
*°Davids, Th. W. Rhys, dog 27 dec. 1922 i Chipstead.
Debil (af lat. debilis, svag) och Debilitet.
Se Intelligenspröfning. Suppl.
*°De Geer.
1. Louis D. Se E. W. Dahlgrens storartade monografi,
"L. D. 1587–1652. Hans lif och verk" (2 bd fol. med en mängd
porträtt och andra illustrationer, 1923). –
9. G. Louis D. erhöll 5 juli 1923 afsked från
landshöfdingämbetet. D. afgick 1924 från ordförandeskapet
i Svenska föreningen Norden. Han utgaf 1926
Politiska hågkomster från åren 1901–1921 och
Strödda minnen ifrån 1854 till 1924. –
10. Gerard J. D. afgick 1924 från professuren.
D. är led. äfven af Vet. soc. i Uppsala (1922).
°De la Gardie. –
17. Robert D. afgick 1925 som landshöfding i Malmöhus län.
°Delavaud, Louis Charles Marie,
rappellerades 1923 och dog 31 jan. 1924 i Stockholm.
Delavrancea [-vra’ntʃa], B. S. Se Vrancea, B. S. Suppl.
*Delbrück. –
2. B. D. dog 4 jan. 1922 i Jena.
Delning af jord å landet. 18 juni 1926 antogs lag om
delning af jord å landet (förk. JDL.), som ersätter 1866 års
Skiftesstadga (se Skifte af jord) och 1896 års
lag om hemmansklyfning, egostyckning och
jordafsöndring (se dessa ord). JDL. afser bland annat
att genom större kontroll från det allmännas sida och
ändamålsenliga bestämmelser förhindra skadlig jorddelning
samt att, där dylik jorddelning redan egt rum, möjliggöra
omdelning af jorden. I processuellt hänseende betyder JDL.
en utsträckning
af egodelningsrättens (se d. o. äfven i Tillägg) verksamhet.
Så har man till förmån för egodelningsrätten dels i stor
utsträckning undandragit de allmänna domstolarna
privaträttsliga tvister, som ega sammanhang med
jorddelningsförrättning, dels, med de undantag, som skola
framgå af det följande, underlåtit att skapa någon motsvarighet
till den före JDL. gällande regeln, att jordafsöndringar
fastställdes af K. M:ts befallningshafvande.
JDL. känner två sätt för delning af jord: laga skifte
och afstyckning.
Laga skifte motsvarar de äldre instituten laga skifte
och hemmansklyfning samt består i en delning af ett skifteslag
efter kvotdelar. Skifte kan ega rum trots tidigare skifte
och trots, att skifteslaget eges af blott en person.
Skiftesvitsord tillkommer egare af i mantal satt jord samt,
i vissa fall, s. k. arealegare (t. ex. egare af egostyckningslotter
och afsöndringar). Bl. a. i fråga om mark, som undergått
enskifte och laga skifte, måste emellertid yrkandet om skifte
göras af jordegare, som inom skifteslaget ega jordbruksfastighet
till mer än hälften af värdet af skifteslagets samtliga
jordbruksfastigheter och som tillika utgöra minst hälften af
egarna af dylika fastigheter inom skifteslaget. Skifte förrättas
af landtmätare med biträde af gode män. Trots att skifte sökts
af därtill behörig person, måste tillstånd till skiftet ges af
förrättningsmännen, och för att tillstånd skall kunna ges, måste
vissa förutsättningar vara uppfyllda. Å odeladt skifteslag måste,
med visst undantag, för enhvar delegare kunna utläggas egolott,
som på varaktigt sätt kan erhålla ändamålsenlig användning som
särskild fastighet. Har skifteslag tidigare delats genom
tegskifte, storskifte, enskifte eller laga skifte och yrkar
någon delegare, att vid det tidigare skiftet skall förbli,
måste dels skifteslagets egor genom det nya skiftet kunna
erhålla en för deras skötsel lämpligare indelning och därigenom
uppbringas till större afkastning och högre värde, dels skiftet
för delegarna i allmänhet medföra fördelar, som väsentligen
öfverväga de af skiftet följande kostnaderna och olägenheterna.
Beslut, genom hvilket förrättningsmännen ge tillstånd till
skifte, måste alltid, om skiftet afser skifteslag, som redan
undergått t. ex. enskifte eller laga skifte, underställas
egodelningsrätt. Vid själfva delningen af jorden skall hvarje
egolott utläggas till 1 eller högst 2 skiften, dock att,
om så oundgängligen erfordras, flera skiften äro tillåtna.
Afstyckning motsvarar de äldre instituten egostyckning
och jordafsöndring samt består däri, att från en fastighet
afskiljes viss, till gränserna bestämd egovidd att utgöra
en fastighet för sig eller sammanläggas med annan fastighet.
Afstyckning kan ske såväl å mark, som genom laga delning
utbrutits för viss fastighet, som ock af för flera fastigheter
samfälld mark. Mark, som tillagts fastighet genom sämjedelning,
får emellertid ej afstyckas, om icke sämjedelningen kommit
till stånd, innan JDL. träder i kraft och blott till en
femtedel af nämnda mark. Afstyckning kan ega rum, ehuru
fastigheten eges af blott en person; berättigad att påkalla
afstyckning är fastighetens egare samt, då egovidd, som skall
afstyckas, blifvit öfverlåten till annan, jämväl denne.
Förrättningen skall i regel verkställas af landtmätare med
eller utan biträde af gode män. Äfven för afstyckning fordras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
