Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östermalma - Österman. 1. K. Emil - Österman. 2. G. Bernhard - * Östermark - * Österns republik, Fjärran - * Österrike - * Österrikiska folksången - Österrikiska Förtjänstorden - Österrikisk tall - * Östersjöaftalet - * Östersund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1337
Österman-Östersund
1338
flyglar, är en typisk karolinsk anläggning och upp-
fördes 1668 af W. Drakenhielm enl. ritning af Jean
De la Vallée. ö. tillhörde under 1600-talet släkter-
na Bååt, Silfverstierna och Drakenhielm, senare bl.
a. släkterna Stackelberg, Groen. Sedan 1900 tillhör
det f. d. kanslirådet H. Tigerschiöld. O. Sjn.
’Österman. 1. K. Emil ö. fullbordade 1926
en stor grupptafla, som framställer Sällskapet
Iduns nämnd (se pl.). Han har äîven utfört porträtt
af professorskan Calla Curman m. fl. -2. G. Bern-
hard ö. utförde 1922-24 porträtt af franske mi-
nistern Delavaud, storfurstinnan Maria Pavlovna,
drottning Viktoria af Spanien, konung Gustaf V m. fl.
ö. blef förste hofintendent 1925. 1-2. G-g N.
* Östermark hör nu till Kauhajoki nybildade
domsaga. 9,230 inv. (1924). O. B-n.
*Österns republik, Fjärran, har numera
ombildats till området Fjärran Östern i Ryska
socialistiska federativa sovjetrepubliken (se
Ryssland. Suppl., sp. 112).
’Österrike, förbundsrepublik. Befolknin-
gen (sp. 226) uppgick enl. 1923 års census till
6,535,759 pers. (3,148,532 män och 3,387,227
kvinnor). - Myntenheten (sp. 230) är sedan
30 juni 1925 l schilling à 100 groschen. Silfvermynt
ha sedan juni 1924 präglats i valörer af l schil-
ling (= 10,000 krönen i sedlar) och l/v schilling
(= 5,000 krönen), nickel- och kopparmynt af
10 groschen (1,000 krönens valör) samt kopparmynt
af 2 och l groschens valör.
Historia (sp. 231). Förbundskanslern I.
Seipel (se d. o. Suppl.) egnade sig med stor energi
och beundransvärd skicklighet åt det svåra värf-
vet att skaffa utländskt bistånd i ö:s tröstlöst då-
liga finansläge. Yärdet af l krone hade fallit
från 670 krönen på l dollar i jan 1921 till 6,000
i jan. och 83,000 i aug. 1922, handeln låg nere,
arbetslösheten var mycket stor, och valutanöden
hotade vålla allmän upplösning af statsförvaltnin-
gen. Seipel lyckades få frågan om ö:s finansläge
hänskjuten till Nationernas förbund, hvars råd 4
okt. 1922 antog en plan, enligt hvilken England,
Frankrike, Italien och Tjecho-Slovakien garante-
rade krediter upp till 650 mill. guldkronen mot
panter i inkomsterna från tullar och tobaksmonopol
samt under förutsättning af mycket sträng kontroll
öfver beskattningen och statsutgifterna. Dessa af
Seipel i Genève träffade aftal stadfästes af ö :s parla-
ment (dec. s. å.), och 16 dec. anlände till Wien
den af rådet utsedde kontrollerande öfverkommissa-
rien, d:r W. Zimmermann, f. d. borgmästare i Rotter-
dam. I återuppbyggnadsplanen ingingo upprättan-
det af en ny sedelutgifvande nationalbank, valuta-
stabilisering samt gradvis skeende återställande af
jämvikt i budgeten, bl. a. genom strängare be-
skattning och nedbringande af de statsanställdes
antal med 100,000. Nyvalen 1923 till national-
rådet gåfvo de kristligt sociala 82 mandat mot 66
åt socialdemokraterna, 10 åt alltyskarna och 7
åt agrarerna. Seipel arbetade outtröttlig, på åter-
uppbyggnadsprogrammets förverkligande och lyc-
kades i nov. 1924 bilägga en farlig järnvägsstrejk,
hvarpå han af hälsoskäl af gick och 20 nov. efter-
träddes af d:r Rudolf Ramek (se d. o. Suppl.),
som bildade en kristligt social ministär. Två af
Nationernas förbunds råd utsedda experter gran-
skade juli 1925 det ekonomiska läget, och på grund
af rapporter från dem och Zimmermann beslöt rådet
sept. s. å., att finanskontrollen skulle kunna i huf-
vudsak upphöra i juli 1926, dock med rätt för
Nationernas förbund att inom 10 år återinföra den
i händelse af trängande behof; dessutom skulle na-
tionalbanken i 3 år bibehålla en utländsk rådgif-
vare. Sommaren 1925 skedde öfvergången till ny
myntenhet (schilling och groschen), vid årsskiftet
1925-26 var budgetens jämvikt med oerhörda upp-
offringar (tjänsteindragningar, lönenedsättningar,
skatteökningar o. s. v.) återställd, och sommaren
1926 kunde Zimmermann efter välförrättadt värf
lämna ö. Den nya republikens förhållande till
grannstaterna har de senaste åren betydligt för-
bättrats, bl. a. genom flera handelsaftal, men ännu
försvåra höga tullmurar den uppdrifning af utri-
keshandeln, som för ö. är ett lif s villkor. - Litt.:
E. Stepan, "Neu österreich" (1923), A. Feiler,
"Das neue österreich" (1924), och P. Franck,
"La reconstruction financière de 1’Autriche"
(1925). V.S-g.
* Österrikiska folksången. Efter införandet af
republikanskt statsskick har "Gott erhalte Franz
den kaiser" som nationalsång ersatts med "Deutsch-
österreich, du herrliches land".
Österrikiska Förtjänstorden. Se Ordnar.
Suppl., sp. 926.
Österrikisk tall, boí. Se S v art-t all. Suppl.
*Östers]öaftalet. Tyska utrikesministeriets stora
aktsamling "Die grosse politik der europäischen
kabinette" innehåller äfven, i bd 23 : II (1925), en
rad belysande dokument om östersjöaftalets och
Nordsjöaftalets tillkomst samt om förhandlingarna
ang. norska integritetstraktaten. Klart framträder
där den rätt betydande roll, som önskemålet om
"Ålandsservitutets" upphäfvande spelade i Isvol-
skijs politik. Den ryska manövern inleddes vid tsa-
rens möte med kejsar Vilhelm II i Swinemünde 3-6
aug. 1907, och ett hemligt rysk-tyskt protokoll i
ämnet undertecknades 29 okt. s. å. i Petersburg
af tyske ambassadören v. Schoen och Isvolskijs
ställföreträdare, Gubastov. Tyska förslag om ett
östersjö- och ett Nordsjöaftal framlades för engel-
ske utrikesministern Grey 4 dec. s. a., och på
Englands förslag inbjöds kort därefter Frankrike att
deltaga i förhandlingarna om ett Nordsjöaftal. De
svenska bekymren inför utsikterna till upphäfvande
af "Ålandsservitutet" af år 1856 föranledde Grey
att 29 febr. 1908 meddela tyske ambassadören Met-
ternich, att "England icke gärna kunde utan Sveri-
ges samtycke medge det gamla fördragets upphäf-
vande". Motvilligt lät då Isvolskij denna del af sin
plan falla och nöjde sig med, att till de båda af talen
fogades det "memorandum", som ställde Ålands-
konventionens annullering på framtiden och innebar,
att den ej genom de nya aftalen bekräftats. Litt.:
V. Söderberg, "Isvolskijs misslyckade Ålandsmanö-
ver" (i "Svensk tidskr." 1925), och M. de Taube,
"Les îles d’Åland et le memorandum de Saint-Péters-
bourg du 23 avril 1908" (i "Revue générale de droit
international public", XXX, 1923). V. S-g.
<b>*Östersund har, efter inkorporeringarna 1918 och
1919 en areal af 3,933 har, hvaraf 3,576 har land.
14,552 inv. (1926). Jämtlandsbanken har upphört,
Svenska landtmännens bank är ersatt af
Jordbrukarbanken. Om Fornbyn Jamtli se d. o. Suppl. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
