Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åkviktinder. Se Dönna. Suppl. - * Åland - * Ålderdomsförsäkring - Åldersbetyg. Se Betyg. Suppl. - * Ålleberg - Ålmallojekna, Ålmajalos - Ålsten - Åmark, Karl Fredrik Ernst - * Åmdal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1315
Åkviktinder-Åmdal
1316
Åkviktinder [-tinnerj. Se Donna. Suppl.
*Åland. Näringar. Den odlade jordens areal
hade 1920 ökats till 8 proc. Vid slutet af 1925 re-
presenterade handelsflottan omkr. 96,800 ton, hvar-
af l redare i Mariehamn ensam egde 46,700 ton,
uteslutande segelfartyg. På grund af lag af 15 okt.
1918 om inlösen af legoområden ha 36 torp och 493
backstuguområden till utgången af 1925 blifvit själf-
ständiga lägenheter. 1924 funnos 12 mejerier,
hvaraf 11 andelsmejerier, med en tillverkning af
299,809 kg. smör. - Landskapet har 2 sparban-
ker. - Kommunikationer. Sedan 1924 ge-
nomkorsas Å. i alla riktningar af tur-automobiler.
- Undervisning. På landsbygden finnas 27
lägre och 50 högre folkskolor med 2,176 lär j.
(1926). Utom landtbruksskola finns äfven l landt-
hushållsskola. En högre navigationsskola har in-
rättats i Mariehamn; samlyceet där är landskapets
(ej statens). - Sjukvården upprätthålles af l
provinsialläkare, l stadsläkare och l kommunallä-
kare. Af sjukhus finnas landskapets allmänna sjuk-
hus i Godby, Finströms s:n, med 30 platser, och pri-
vata sjukhuset i Mariehamn, med 10 platser. Före-
ståndare för det förra är provinsialläkaren, för det
senare stadsläkaren. Dessutom finnas l distriktsve-
terinär, l kommunalveterinär och 2 apotek, det ena
i Mariehamn, det andra i Godby. - Förvalt-
ning. Landstinget består af 30 led.; lagtima mö-
tets längd är 30 dagar. Enligt vallagen 20 aug.
1924 ega landstingsmannaval rum hvart 3:e år.
Å. har på sin del företrädesvis fått den lagstiftning,
som hör till samhällslifvets praktiska angelägenhe-
ter, men äfven lagstiftningen om skolväsendet, om-
fattande såväl den lärda skolan som folkskolan och
yrkesskolorna, ha öfverlåtits åt landskapet, likvisst
med uteslutning af allt, som rör "grunderna för
undervisningsväsendet". Så t. ex. ha läroplikten
och stadgandena om dess genomförande hänförts till
rikets lagstiftning. Lagar, hvilkas antagande till-
hör landstinget, äro vidare kommunallagar, dock så,
att grunderna för kommunal rösträtt bestämmas i
rikets allmänna lag; lagar om fattigvård och hälso-
vård ; byggnads- och brandordning; stadgar för väg-
och skjutshållning, jakt-, fiske- och betesvård; äf-
vensom skogslag. Till landskapets kompetens hör
äfven lagstiftningen om näringarna of ver hufvud,
med undantag af grunderna för rätt att idka
näring och yrke. Stadganden om allmän ordning
och säkerhet höra landskapet till äfvensom befogen-
heten att lagstifta om naturskydd. Likaså är forn-
minnesskyddet öfverlämnadt åt landskapet, dock så,
att också statens intresse är tillgodosedt i fråga om
befogenhet att anställa vetenskapliga undersöknin-
gar och tillvarataga betydelsefulla fynd. Jämväl
rätt att bestämma, när expropriation af egendom för
allmänt behcf får ega rum, har tillagts landskapet,
likväl så, att inlösen får ske endast mot full ersätt-
ning. Statens rätt att lagstifta om expropriation be-
står vid sidan af landstingets.
I konventionen af 20 okt. 1921 (om deltagarna
se Åland, sp. 995) utfäste sig Finland att ej be-
fästa öarna eller där bibehålla eller upprätta an-
läggningar för militära operationer. Inom en i kon-
ventionen noga angifven zon finge ej någon makts
stridskrafter till lands, till sjöss eller i luften uppe-
hålla sig (annat än vid "oskyldig passage"). I
krigstid skulle denna zon vara neutral och till neu-
tralitetens skydd mineras af Finland. Nödiga åt-
gärder för konventionens förverkligande skulle, efter
påyrkan från kontrahenterna, beslutas af Nationer-
nas förbunds råd och kontrahenterna vara för-
pliktade att biträda vid de åtgärder rådet i detta
syfte beslöte. Åtgärder för att tillbakaslå plötsliga
anfall finge Finland på eget initiativ vidtaga. Rå-
det skulle bringa konventionen till alla förbundsmed-
lemmars kännedom; anslutning af icke-signatärer
finge ske, dock endast med alla de ursprungliga sig-
natärmakternas samtycke. Den här åsyftade mak-
ten, Ryssland, protesterade emellertid emot öfver-
enskommelsen, och ryska regeringen betonade i pro-
testnoten (nov. 1921), att Ryssland ej erkände kon-
ventionens bestämmelser samt att Alandsöarnas öde
ej lagligen kunde bestämmas utan Rysslands del-
tagande. Finländska regeringens svarsnot (19 nov.)
häfdade Finlands rätt att medge inskränkning i de
militära befogenheterna på eget område. Konven-
tionen trädde efter skedd ratifikation i kraft 6
april 1922; Nationernas förbunds råd hade 11 jan.
s. å. påtagit sig de i konventionen nämnda garanti-
förpliktelserna.
*Âlderdomsförsäkring (sp. 1000-01). I Norge
utfärdades 7 dec. 1923 lag om ålderdomsförsäkring
(alderstrygd). Lagen träder dock ej i kraft, förrän
konungen med stortingets samtycke förordnar därom,
och det anses ej finnas stora utsikter till, att detta
kan komma att ske under dem närmaste fram-
tiden. Th-l A.
Åldersbetyg. Se B e ty g. Suppl.
*Ålleberg. Sp. 1009 rad l uppifrån står den
högst belägna bör vara en af de högst belägna.
Ålmallojekna, Älmajalos, högfjäll i Kvikk-
jokks församling, Lappland, på gränsen mot Norge,
skildt från Sulitälma i s. genom Sårjåsjaure. Det
1,664 m. höga fjället är täckt af is- och snöfält,
från hvilka Stora Lule älf upprinner. O. Sjn.
Ålsten, sedan 1923 förstads- och villasamhälle
inom Stockholms stads område, Bromma församling,
35:e roten, ligger v. om Smedslätten och n. om
Mälaren, omkr. 6 km. v. från stadens centrum. Det
stadsplanelagda området omfattar 143,25 har. 1,191
inv. (1925). Sedan 1924 står Å. i förbindelse med
stadens centralare delar genom spårvägslinje till
Tegelbacken.
Ämark, Karl Fredrik Ernst, ämbetsman,
f. 14 april 1886 i Enköping, blef 1907 filos. kandi-
dat i Uppsala, 1912 filos. licentiat i Stockholm,
1915 filos. d:r på afh. Spannmålshandel och spann-
målspolitik i Sverige och 1919 juris kandidat. Å.
blef 1911 amanuens i Statistiska centralbyrån, 1912
aktuarie och 1919 förste aktuarie i Kommerskolle-
gium samt 1926 kommerseråd. Å., som 1915-17
var docent i politisk ekonomi vid Stockholms hög-
skola, förordnades 1916 att medfölja de svenske un-
derhandlarna till London och blef 1919 tillkallad
som sakkunnig i tull- och traktatkommittén samt
1920 sekreterare å kommitténs tullafdelning. Sedan
1921 är han sekreterare i Nationalekonomiska för-
eningen. Bland Å:s of riga skrifter märkas: Utvand-
ring och näringsliv i Norrland (1912), Är en tull-
politisk sammanslutning mellan de skandinaviska
länderna önskvärd? (1917) och Lantbruket under
det nittonde århundradet (1920). 1924 blef han led.
af Landtbruksakad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
