Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Yrkesinspektion - Yrkespedagogiska centralanstalten (förk. Y. P. C. A.) - Yrkespröfning, Psykologisk. Se Psykoteknik. Suppl. - Yrkesskola - Yrkesskolföreningen, Svenska. Se Yrkesskolväsen. Suppl. - Yrkesskolväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1295
Yrkespedagogiska centralanstalten-Yrkesskolväsen
1296
extra kvinnlig assistent, att assistenten för arbets-
tidsärenden och de 3 extra underinspektörerna af-
skaffats. Inspektionens stat balanserade 1925 på
291,500 kr. å ord. och 78,500 kr. å extra stat. -
(Sp. 609) I Danmark är yrkesinspektörernas antal
numera 30, hvaraf 2 kvinnliga; assistenterna äro
11, specialinspektörerna för ångpannor 19. - I
Norge har den kvinnliga inspektören nu 3 assistenter
och ångpanneinspektören 10. -I Finland är yrkesin-
spektionen nu direkt underordnad Socialdep. T. F-t.
Yrkespedagogiska centralanstalten (förk. Y. P.
C. A.),en i Stockholm upprättad anstalt med syfte att
verka för yrkesundervisningens utveckling. I främ-
sta rummet har den till uppgift att anordna kurser
för pedagogisk utbildning af lärare för yrkesun-
dervisningsanstalter, men har ock att genom spe-
cialkurser af olika slag befrämja lärarnas sakliga
utbildning. Kurserna äro af olika längd, de peda-
gogiska vanligen 6 veckor, specialkurserna från 2
till 6 veckor. Anstalten skall vidare söka verka för
utarbetandet af lämpliga läroböcker för yrkesunder-
visningen och handledningar för lärare, befrämja
framställning af lämplig materiel, modellserier o.
d. - Anstalten tillkom genom beslut af 1920 års
riksdag. Då dess verksamhet närmast betraktats
som ett försök, är den ej uppförd på ord. stat. Den
sorterar under Skolöíverstyrelsen och ledes af en
af K. M:t förordnad föreståndare. För uppehållande
af anstaltens verksamhet är i riksstaten för 1926-
27 uppfördt ett anslag å 60,000 kr. Från detta an-
slag utgå äfven understöd till deltagare i de af
anstalten anordnade kurserna. Fr. Sg.
Yrkespröfning, Psykologisk. Se P sy k o-
t ek n i k. Suppl.
Yrkesskola, undervisningsanstalt, som utgör en
påbyggnad på lärlingsskolan (se d. o.
Suppl.) och som åsyftar att meddela i handtverk,
industri, handel och husligt arbete anställda per-
soner med god praktisk yrkeserfarenhet fortsatt un-
dervisning af teknisk och allmänt medborgerlig
art. Undervisningen af ser att ge lärjungarna nö-
diga förutsättningar för mera ansvarsfulla befatt-
ningar inom industrien eller för själfständig yrkes-
verksamhet. Yrkesskola kan anorclnas antingen som
mera enhetlig läroanstalt för visst yrke eller som
anstalt omfattande ett flertal kurser för olika yrken
och kan vara själfständig eller ansluten till andra
läroanstalter för yrkesundervisning. Skola af denna
typ är h. o. h. frivillig, och dess undervisning kan
ordnas dels i form af yrkeskurser för helt yrke, dels
som ämneskurser (teoretiska eller praktiska) för viss
del af ett yrke, dels ock som mästarkurser för äldre
yrkesarbetare eller själfständiga yrkesutöfvare. Yr-
kesskola kan vara kommunal eller enskild och är
berättigad att erhålla statsunderstöd. Undervis-
ningstidens längd kan växla betydligt, alltefter
förefallande behof. Antalet kommunala yrkesskolor
uppgick 1924 till 29 med tillhopa 1,959 lärj. Fr. Sg.
Yrkesskolföreningen, Svenska. Se Yrkes-
skolväsen. Suppl.
Yrkesskolväsen. I viss mening kan Sveriges yr-
kesskolväsen sägas omfatta de skolor, som med ge-
mensamt namn kallas praktiska ungdoms-
skolor (se d. o. Suppl.), men vanligen åsyftar
man med ifrågavarande uttryck sammanfattningen
af de läroanstalter, som afse att meddela för utöf-
ning af praktisk yrkesverksamhet af olika slag er-
forderlig teoretisk och praktisk undervisning. Hit
höra således läroanstalter för handtverksyrken, in-
dustriella yrken, handel och kvinnliga yrken.
I och med uppkomsten af en verklig industri i
Sverige uppstod ock behof af särskilda läroanstalter
för speciell yrkesundervisning. Redan 1798 inrät-
tades i Stockholm den s. k. Mekaniska skolan, ur
h vilken sedan den nuv. Tekniska högskolan (se d.
o. äfven i Suppl.) utvecklats, och flera andra dylika
läroanstalter upprättades under 1800-talets förra
hälft under namn af slöjdskolor, bergsskolor o. d.
Skråväsendets upphäfvande gaf sedermera ökad an-
ledning till yrkesskolväsendets utveckling genom in-
rättandet af tekniska elementarskolor. För den
lägre yrkesundervisningen anordnades, särskildt
under 1870-talet, s. k. tekniska afton- och söndags-
skolor, sedermera kallade lägre tekniska yrkessko-
lor. l)en alltjämt pågående utvecklingen på indu-
striens och handtverkets områden medförde emeller-
tid ökade kraf på yrkesutbildning. Efter flerårigt
arbete afgaf en för ändamålet tillsatt kommitté 1912
förslag till omorganisation af den lägre tekniska
undervisningen. Slutligen framlades för 1918 års
riksdag förslag till nyordnande af landets yrkesskol-
väsen genom inrättande af ett helt system af prakti-
ska ungdomsskolor.
Här lämnas en kort öfversikt af de olika slag
af läroanstalter, som tillhöra Sveriges yrkesskol-
väsen i ofvan angifven omfattning. Om dessa sko-
lors organisation m. m. hänvisas till resp. artik-
lar samt till art. Praktiska ungdomssko-
lor. Suppl.
1. Tekniska läroverk (se d. o., äfven i
Suppl.). a. Tekniska elementarskolor: i Norrköping
och Borås med (1924) tills. 114 lärj. - b. Tekni-
ska fackskolor: i Malmö (maskin-, husbyggnads-
och kemisk fackskola), Härnösand (fackskola för trä-
industri), Eskilstuna (maskinfackskola) och Västerås
(elektroteknisk fackskola) med (1924) sammanlagdt
168 lärj. - c. Tekniska gymnasier: i Malmö, Här-
nösand och Örebro med (1924) tills. 366 lärj. Samt-
liga dessa läroanstalter uppehållas helt med stats-
medel.
2. Handelsläroverk, kallade ’handelsgym-
nasier (se Handelsskolor, äfven i Suppl.) i
Stockholm, Norrköping, Malmö, Hälsingborg, Göte-
borg och Örebro med (1924) tills. 721 lärj. Han-
delsgymnasierna äro enskilda, men åtnjuta bety-
dande statsunderstöd.
3. Kommunala och enskilda anstal-
ter för yrkesundervisning, a. Kommu-
nala, utgörande hufvudsakligen lärlings- och yrkes-
skolor (se Lärlingsskola. Suppl.), med
hvilka i några få fall äro förenade (ettåriga) han-
delsskolor eller verkstadsskolor (se d. o. Suppl.),
hushållsskolor samt särskilda kurser. Inalles funnos
1925 53 dylika läroanstalter med omkr. 9,500 lärj.,
af hvilka nära 2,000 tillhörde yrkesskolor. Verk-
stadsskolorna voro s. å. 5 med 552 lärj. - Hit räk-
nades tidigare ett antal lägre tekniska yrkesskolor
af den typ, hvarom ofvan nämnts. Fr. o. m. 1925
utgår ej statsunderstöd till dessa skolor. Till lär-
lingsskolorna, som kunna af kommun göras obliga-
toriska, utgår liksom till of riga hithörande läroan-
stalter statsunderstöd. - b. Enskilda, till organisa-
tion och syfte liknande de kommunala och liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
